FRU HJELTE OCH HENNES BARN

Av Göran Skytte

 

 

 


Göran Skytte är journalist och författare.

Uppsatsen "Fru Hjelte och hennes barn" är Göran Skyttes examensarbete då han år 1973 utexaminerades från Journalisthögskolan vid Göteborgs Universitet.


Uppsatsen återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 

1 INLEDNING

1.1.            Familjen Hjelte                                                          ...  sid. 2

1.2.            BVL  25  a                                                                ...  sid. 2

1.3.            Syfte                                                                         … sid. 3

1.4.            Anmärkningar                                                            ...  sid. 3

 

2                FALLET  GUNNEL

 

2.1.            Gunnel rymmer hemifrån                                            …  sid. 4

2.2.            Utdrag ur utredning                                                    ...   sid. 4

2.3             Fru Hjelte "ger upp"                                                   ...   sid. 6

2.4.            Slagsmål i trappan                                                      ...   sid. 7

2.5.            Fru Hjelte till JO                                                        ...   sid. 7

2.6             Östensson finner tillräcklig grund for omplacering        ...   sid. 7

2.7             Förebyggande åtgärder gagnlösa                                ...   sid. 8

2.8.            Modern vägrar samtycka                                           ...   sid. 8

2.9.            Östensson än en gång                                                ...   sid. 9

2.10.          Gunnel till Borås                                                        ...   sid. 9

2.11.          Barnavårdskonsulenten yttrar sig                                ...   sid. 9

2.12.          Fosterföräldrarna rapporterar                                     ...   sid. 10

2.13           Modern betages umgängesrätten                                ...   sid. 10

2.14           Kvarnarna mal                                                           ...   sid. 10

2.15           Det  går bra för Gunnel                                              ...   sid 11

2.16.          Fru Hjelte om fosterhem                                            ...   sid. 11

2.17.          Upplösning                                                                ...   sid. 12.

 

3.               FRU HJELTE,   MODERN

 

3.1.            Fru Hjelte är inte riktigt klok                                      ...   sid. 13

3.2.            Bestämmelser                                                            ...   sid. 13

3.3             Fru Hjelte är farlig                                                      ...   sid. 13

3.4             Fru Hjelte är paranoid                                                ...   sid. 15

3.5             Helt korrekt                                                               ...   sid. 15

3.6.            Enligt föreskrifterna                                                    ...   sid. 16

 

4.               BIRGER OCH MODERN

4.1.            Östensson om Birger                                                 ...   sid. 17

4.2.            Birger kommer inte till skolan                                     ...   sid. 17

4.3.            Fru Hjelte om frånvaron                                             ...   sid. 18

4.4             Sociala centralnämnden utövar barnavård                   ...   sid. 18

4.5             Fyra versioner av fälttåget                                          ...   sid. 18

4.6.            Fru Hjelte till psyket med polis                                   ...   sid. 20

4.7             I behov av vård                                                         ...   sid. 20

4.8.            Ej  i behov av vård                                                     ...   sid. 20

4.9.            Adler om Birger                                                         ...   sid. 21

4.10.          Adler om fru Hjelte                                                    ...   sid. 22

4.11.          Vuxenpsykiatern Ericsson om fru Hjelte                     ...   sid. 23

4.12.          Birger återvänder hem                                                ...   sid. 24

4.13.          Segdragen tvist                                                          ...   sid. 24

4.14           Den grundade anledningen                                         ...   sid. 25

4.15           Fru Hjelte överklagar                                                 ...   sid. 25

4.16.          Dr Ericssons utlåtande kommer bort                           ...   sid. 25

4.17.          Domen                                                                      ...   sid. 26

4.18 .         Fru Hjelte och JO än en gång                                     ...   sid. 27

4.19.          Fru Hjelte och socialstyrelsen                                     ...   sid. 27

4.20.          Adler förklarar sig                                                      ...   sid. 28

 

5.               BREV

5.1.            "Bättre att dödas”                                                      ...   sid. 28

5.2.            Adress okänd                                                            ...   sid. 29

 

6.               AVSLUTNING                                                        ...   sid. 30

 

7.               KÄLLOR                                                                 ...   sid. 34

 

 

 

 

 

 

 

1 INLEDNING

1.1. FAMILJEN HJELTE

 

Fram till mitten av 60-talet bor hela familjen Hjelte i Borås. Pappa Olof, mamma Kerstin, barnen Helen (född 53), Gunnel (född 57) och Birger (född 61).

 

Mellanbarnet Gunnel kommer till tals i en av de många utredningar som sedermera gjorts om familjen och dess olika medlemmar. Gun­nels minne från det hon var liten är ljusa och glada. Efter vad hon kommer ihåg var allt bra under denna tid. Det enda som kanske inte var så bra beställt med var ekonomin, det gick visserligen ihop, men det var aldrig något överflöd. Gunnel har alltid hållit ihop med sin syster Helen, även om Helen gillade Birger mer än Gun­nel så har förhållandet systrar emellan alltid varit fint. Från början var det så, att Helen och Birger var mammas barn, medan Gun­nel var pappas flicka. Så småningom ändrade sig detta så att flick­orna och pappan häll mest ihop, medan mamma och Birger höll ihop."[1] (5).

 

Förhållandet föräldrar emellan blev emellertid allt sämre. I november 1965 separerar föräldrarna och tar ut hemskillnad. I mars 1967 skils föräldrarna och modern tilldömes vårdnaden om barnen.

Vid denna tidpunkt får He1en och modern allt svårare att dra jämt.

I maj 1967 beslutar barnavårdsnämnden i Borås, att omhänderta Helen för samhällsvård.

I samband härmed placeras Gunnel och Birger under övervakning.

I december 1967 flyttar modern till Växjö. Gunnel och Birger följer med. Övervakningen avbryts.

Sociala centralnämnden i Växjö beslutar i augusti 1971 att för samhällsvård omhänderta Gunnel. Gunnel placeras i fosterhem.

I maj 1972 omhändertas Birger för utredning. Utredningen leder till att Birger bl.a. ställs under övervakning.

 

1.2. Bvl 25 a

Samtliga tre  barn i familjen har blivit  föremål myndighetsingripanden med stöd av barnavårdslagens §  25 a.

Lagen lyder: barnavårdsnämnd har att vidtaga åtgärder "om någon som ej fyllt aderton år, misshandlas i hemmet eller eljest där behandlas på sådant sätt, att hans kroppsliga eller själsliga hälsa utsattes för fara, eller om hans utveckling äventyras på grund av föräldrarnas eller annan fostrares olämplighet som fostrare eller bristande förmåga att fostra honom."

 

Försåvitt dessa förutsättningar föreligger äger barnavårdsnämnd antingen vidta förebyggande åtgärder, eller - försåvitt förebyggan­de åtgärder bedömes vara gagnlösa - omhänderta den underårige f«r samhällsvård.

 

 

1.3.  SYFTE

På detta tidiga stadium har undersökningen ett enda syfte: att rekonstruera händelseförloppet när myndigheterna ingrep mot Gunnel och Birger.

 

Helen har måst uteslutas ur undersökningen av följande skäl. Re­konstruktionen av händelseförloppet vilar och måste enligt under­sökarens förmenande huvudsakligen vila på skriftligt källmaterial. I detta fall är skriftligt källmaterial tillstor del handlingar som upprättats på och förvaras på myndigheter Dessa handlingar är sekretessbelagda, Sekretessbeläggningen innebär naturligtvis inte att det är omöjligt att få ut handlingarna. Detta har till stora delar lyckats i fallen Gunnel och Birger i Det har misslyckats i fallet Helen. Därför finns inget underlag för en framställning av hennes fall. Naturligtvis inskränker detta faktum undersökningens värde då vissa sammanhang inte till fulle kunnat förklaras. Trots denna inskränkning kan den rena beskrivningen av fallen Gun­nel och Birger ha visst värde. “Vårdapparaten vårdar.” Undersökningen beskriver hur vårdapparatens vård konkret kan gå till.

 

Beskrivningen ger upphov till en rad frågor. Dessa frågor kommer varken att ställas eller besvaras i denna undersökning. Därtill har tiden varit för kort.

Rekonstruktionen har till syfte att göra det möjligt att i en framtida bearbetning möjliggöra att de riktiga frågorna ställs.

 

1.4. ANMÄRKNINGAR

"Hjelte" är ett fingerat namn. Övriga namn är autentiska liksom ortsangivelser m.m.

Undersökningen baseras på ett 40-tal handlingar. En stor del av dessa är sekretessbelagda. En stor del av dem är omfångsrika. Det är två skäl varför handlingarna inte presenteras i undersökningen. En förteckning över handlingarna finns emellertid med. Handlingarna är försedda med målnummer. De nummer inom parentes som finns i texten anvisar vilken handling som åberopas. Handlingarna finns i under­sökarens ägor så uppgifterna kan alltså kontrolleras.

 

Göran Skytte

 

2. FALLET GUNNEL

2.1 GUNNEL RYMMER HEMIFRÅN

Gunnel tillbringar en sommarmånad 1971 på Öland tillsammans med en väninna och väninnans föräldrar, paret Strömberg. Gunnel är 13 år gammal. Den 24 juli återvänder Strömbergs tillsammans med dottern och Gunnel till Växjö Gunnel vill inte flytta hem till sin mamma Hon vill bo hemma hos Strömbergs. Strömbergs går med på detta. Gunnel flyttar till deras lägenhet.

 

Gunnel berättar samma dag för en tjänsteman på socialförvaltningen varför hon inte vill återvända till hemmet. Hon anför att modern utövar en alltför stark kontroll över henne, att modern talar illa om hennes kamrater såväl inför Gunnel som inför kamraterna att modern vaktar över henne. (5).

 

 

2.2. UTDRAG UR UTREDNING

Sociala centralnämnden i Växjö beslutar omgående att utredning skall företas. Vikarierande socialassistenten Anna-Karl Bertland anför­tros uppdraget. De första anteckningarna dateras den 26 och 27 juli. De återges här i sin helhet.

 

71.07.26 Telefonsamtal med fru Hjelte

Fru Hjelte är orolig för att hennes fd make ska ta sin flicka, som är tretton år, till sig. Flickan är enligt fru Hjelte övertalad att åka till fadern, Han har lockat henne med att hon får röka hemma, vara ute hur länge hon vill om kvällarna o. dyl. Fru Hjelte vill nu veta vilka rättigheter hon har att hålla flickan hos sig. Hon vill vidare att vi ska ringa till barnavårdsnämnden i Borås, efter­som flickan varit där tillsammans med fadern och fått deras tillåtelse att bosätta sig i Borås.

Fru Hjelte vill inte ens att hon ska få vara hos pappan under den tid som det är kvar till skolan börjar. Hon menar, att fadern aldrig tidigare velat träffa sina barn. Vidare menar fru Hjelte att han re­dan fördärvat det äldsta av deras barn, genom ett liknande för­farande.

Fru Hjelte omtalar att fadern nu är sammanboende med en kvinna med tre vuxna barn. Alla dessa barn bor hemma, man bor alltså fem per­soner i en trerumslägenhet. Fadern till flickan är också arbetslös. Flickan erbjuds att komma upp till expeditionen för samtal, men enligt modern vägrar hon detta.

 

71.07.26 Samtal med Engström, Borås socialförvaltning

Engström menar, att faderns hem inte kanske är det mest lämp­liga, men att moderns hem definitivt inte är lämpligt. Den stora flickan och fadern hade just besökt honom och velat att man skulle ta kontakt med Växjö för att se om man kunde göra något för Gunnel. Helen den stora hade när hon var i Gunnels ålder blivit inlåst av sin moder och det hade varit fruktansvärda förhållanden. Flickan omhändertogs på paragraf 25 a och ordförandebeslut. Gunnel har omtalat att nu är det likadant för henne. Engström menar att en ordentlig hemutredning och samtal med flickan är det enda möj­liga i den här situationen. Vidare upplyser han att det finna en klar diagnos på schizofreni hos fru Hjelte.

 

 

71.07.26 Fader Hjelte ringt

Uppger att det nu skurit sig mellan modern och Gunnel. Referenten träffade sin fd hustru på semestern. Man talade om fickpengar men modern ville Inte ge Gunnel några. Äldsta dottern, som vistas hos referenten i Borås hade sänt brev med pengar, som modern tog hand om. Gunnel vågar inte gå hem. Hon bor nu hos en kamrat, hos Karl Åke Strömberg. Referenten uppger att hustrun har besvär med ner­verna, att hon förstört för den äldsta flickan, som vistas hos s honom. Hänvisar till socialbyrån i Borås. assistent Gösta Engström och Gösta Karlsson, som känner till familjen. Referenten vill, att flickan får komma till honom i Borås. Han är förlovad. Lovar att någon här tar kontakt med flickan och modern.

 

71.07.27 kvinnan på exp.

Aktuellt: fru Hjelte blir upplyst om att vi haft kontakt dels med fadern och dels med Engström på barnavårdsnämnden i Borås. Hon är mycket aggressiv och pratar fram och tillbaka. Säger att om Gunnel ska flytta så måste även Birger flytta hemifrån. Hon upp­lyser vidare om att alla utredningar som gjorts om dottern Helen är fullständigt felaktiga, allt som står i dessa är lögn. Om vi ska göra någon utredning om Gunnel vill hon inte bli delgiven, för det står ändå ingenting som är sant i utredningen. Gunnel är borta sedan i lördags och vi får så gärna tala med henne om vi vill, jag får telefonnumret.. Fru Hjelte ringer upp efter en liten stund och säger att det är ingen idé att vi ringer till Gunnel, hon vill ändå inte tala med oss.

 

71.07.27 Gunnel på exp.

Gunnel kommer upp tillsammans med sin kamrat Jennys föräldrar herr och fru Strömberg. Gunnel talat om att hon definitivt inte tänker flytta hem Hon kan inte dia jämt med sin mor. I höstas började hennes mor att vakta henne. Hon fick inte gå ut och inte några fickpengar. Detta har sedan pågått hela året. Hon berättar att hon alltid grälar med sin mamma. Makarna Strömberg verifierar hennes uppgifter. Mamman har flera gånger ringt hem till deras bostad och grälat på Gunnel. Även makarna Strömberg har fått ta emot skällning. Under Ölandsvistelsen bodde fru Hjälte och hennes son i tält i trädgården där även familjen Strömberg bodde. Även här hade fru Hjelte betett sig underligt gentemot Gunnel. Helen, Gunnels syster, hade t.ex. en gång skickat pengar till Gunnel, dessa hade fru Hjelte lagt beslag på.

Gunnel anser vidare att hennes mor är sjuk. Hon har många gånger blivit rekommenderad att gå till läkare men detta vägrar hon göra.

 

 

2.3. FRU HJELTE "GER UPP"

Den 20 juli begär modern, att polisen skall söka upp Gunnel i Strömbergs hem och förmå henne att återvända till hemmet. Medan polisen är i Strömbergs lägenhet den kvällen ringer Strömberg upp vikarierande socialassistenten Bertland och berättar vad som står på. Bertland talar med polisen, och de två kommer överens om att Bertland söker kontakt med avdelningschefen på socialbyrån och att polisen skall avvakta i Strömbergs hem. Avdelningschefen är ej an­träffbar. Bertland ringer modern, fru Hjelte och försöker övertala henne att ta tillbaka sin begäran, vilket fru Hjelte vägrar. Hon vägrar också utredning av ärendet, vägrar läkarundersökning och vägrar Bertland att göra hembesök hos sig. Bertland kommenterar:  - Är lugn för övrigt.

Bertland gör hembesök hos Strömbergs och talar med Gunnel, som dock vidhåller att hon inte vill gå hem. Bertland övertalar henne emellertid att ringa upp modern. Modern vill att samtalet skall ske hemma hos mormodern eller hemma i hemmet. Bertland talar med fru Hjelte och lovar henne att försöka övertala Gunnel att bo hos mormodern. Gunnel vägrar bo hos mormodern. Hon vidhåller att hon inte vill bo hemma hos modern. Polisen påminner henne om sitt upp­drag, att ta hem henne, Gunnel lovar att självmant följa med. De åker hem till fru Hjelte. Gunnel vägrar dock gå in. Polisen och Bertland går upp till fru Hjelte. Bertland beskriver:

- Dörren är öppen. Fru Hjelte är lugn. Polisen och hon har sam­talat en stund. Fru Hjelte vill att flickan kommer upp men får besked att flickan varken vill de ta eller resa till mormor. Fru Hjelte vägrar att gå ned på gatan, hon uttrycker även tvivel på att flickan verkligen är med. Polisen visar henne, genom fönstret att flickan står på gatan. Jag går ned till flickan och förnyar moderns bud. Modern ställer sig i fönstret och flickan förklarar att hon ser modern. Efter en stund kommer polisen ner och förklarar att modern nu gett upp. (5)

 

 

2.4. SLAGSMÅL I TRAPPAN

Den l augusti. Fru Hjelte söker upp dottern i familjen Strömbergs bostad, Gunnel och väninnan öppnar dörren. Modern vill att dottern skall följa med henne. Herr Strömberg uppenbarar sig i dörren. Han hävdar senare att Fru Hjelte slet i Gunnel. Själv kopplar han fru Hjeltes armar i ett grepp på ryggen.  Fru Hjelte faller omkull på golvet. När hon faller kopplar hon en "sax" med sina ben runt Gunnels ben.

Strömberg säger senare till Bertland:

- Efter denna händelse var Gunnel fullständigt uppskrämd.

Han meddelar Bertland att Gunnel är utsatt för terror från moderns sida. (5)

 

 

2.5. FRU HJELTE TILL JO

Den l augusti. Fru Hjelte postar ett brev till JO. Hon skriver: dottern Gunnel har självmant flyttat till Strömbergs, hon tycker inte om det, eftersom Strömbergs påverkar dottern i dålig rikt­ning.

Att Gunnel inte vill flytta hem beror på att flickan är i puberteten, och i den åldern är barn "i allmänhet inte så glada för sina för­äldrar", skriver hon.

Hon är kritisk till fosterhem. I fosterhem tillåter man att bar­nen både röker och dricker sprit. Barnen vill flytta till foster­hem eftersom de vet att fosterföräldrarna inte bryr sig om vad barnen har för sig. Hon anser, att fosterhemmen förstör barnen. Hon är också kritisk mot att barnavårdsnämnden skulle mena att Gunnel är stor nog att själv fatta ett beslut om hon vill bo hemma eller i fosterhem. Hon anser att Gunnel är för ung för att själv förstå "vad ett liv i fosterhem betyder".

- Det finns ju ungdomar som får byta fosterhem vartannat år. Flickan är blyg och känslig och kommer aldrig att klara av ett sådant liv. (2)

 

 

 

2.6. ÖSTENSSON FINNER TILLRÄCKLIG GRUND FÖR OMPLACERING

Den 3 augusti. Tf. överläkaren vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö, Stig Östensson, yttrar sig om Gunnel. Av yttrandet framgår, att Gunnel undersökts vid kliniken. Det framgår inte hur omfattande undersökningen varit. Det framgår inte heller om det är Östensson själv som undersökt, henne.

Östensson kommer till slutsatsen, att Gunnel ar en rar och trevlig flicka, lättkontaktad och normal för åldern. Gunnel talar om varför hon inte vill flytta hem. Hon uppger att hon är orolig för sin mor som hon anser vara sjuk och kräva psykiatrisk vård".

Gunnel vill på lång sikt till fadern. Östensson finner, att till­räckliga skäl föreligger för omplacering av Gunnel i enlighet med hennes egen önskan. Han framhåller dock, att alternativet fosterhem bör diskuteras med henne. (3)

 

 

2.7.  FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER GAGNLÖSA

Den 6 augusti är vikarierande socialassistenten Bertland klar med sin utredning av fallet. Utredningen överlämnas till sociala centralnämnden.

Bertlands uppfattning är att Gunnel är en fin och lugn flicka. Hon har emellertid den senaste tiden börjat visa tecken till nervositet. Hon har den senaste tiden levat under stark press från moderns sida. "Moderns tjat tenderar sjuklighet.” Flickan "förstår att mamman är sjuk” men hemsituationen har blivit så pressande att det är fullt förståeligt att hon vill hemifrån.

- Andra ungdomar reagerar mot sina föräldrar med knark och alko­hol. Kommer inte flickan hemifrån kommer hon troligtvis att reagera asocialt.

Bertland finner, att förebyggande åtgärder skulle vara gagnlösa. Hon motiverar inte detta explicit och närmare.

Då Bertland anser att utredningen visar att Gunnel i hemmet behand­las på sådant sätt att hennes själsliga hälsa och utveckling all­varligt äventyras på grund av moderns olämplighet som fostrare och hennas bristande förmåga att fostra Gunnel, rekommenderas nämnden att utan förebyggande åtgärder omhänderta Gunnel för samhällsvård med placering i enskilt hem. Nämnden rekommenderas att bidra med kläder och utrustning, samt låta beslutet gå i verkställighet utan att det vunnit laga kraft. (5)

 

 

2.8. MODERN VÄGRAR SAMTYCKA

Sociala centralnämnden beslutar i ärendet samma dag utredningen läggs fram, den 6 augusti,

Nämnden beslutar omhänderta Gunnel för utredning "enär sannolika skäl för ingripande enl. 25 a bvl föreligger". Nämnden placerar hen­ne tills vidare i Strömbergs hem.

Fru Hjelte delges beslutet och vägrar samtycka till att det verk­ställs. Ärendet underställas prövning i Kronobergs läns länsrätt. Den 17 augusti förordar länsrätten att beslutet får verkställas in­nan målet slutligt avgörs av länsrätten.

Den 27 augusti beslutar länsrätten fastställa beslutet, enär sanno­lika skäl för ingripande med stöd av 25a bvl anses föreligga. (6)

Den 30 augusti beslutar sociala centralnämnden omhänderta Gunnel för samhällsvård med placering för vård i enskilt hem. I avvaktan på ett lämpligt fosterhem skall Gunnel bo hos Strömbergs.

 

 

2.9. ÖSTENSSON ÄN EN GÅNG

Dr Östensson ombeds yttra sig än en gång. Den 2 september yttrar han sig på nytt. Det är på dagen en månad sedan Gunnel undersöktes på kliniken. Ingen ny undersökning företas.

Östensson uppger, att Gunnel är en i stort sett frisk människa,. Hen­nes flyttning hemifrån betecknas som "enda utvägen". Östensson uppger, att "i likhet med många andra människor" anser Gunnel att modern är psykiskt sjuk. Moderns beteende är sådant att Gunnel inte vill bo hemma.

Östensson poängterar, att för att Gunnels önskan att flytta skall kunna villfaras, krävs det att hennes själsliga eller kroppsliga hälsa utsätts för fara på grund av behandlingen i hemmet, eller att hennes utveckling äventyras på grund av moderns olämplighet som fostrare eller oförmåga att fostra barn. Östensson anser detta styrkt.

Moderns själsliga hälsa utsätter dotterns själsliga hälsa för allvar­lig skada heter det.

Det är, skriver Östensson vidare, grymt och stridande mot barnavårdslagens anda att i ett fall som detta vänta på grava symptom på social missanpassning eller svåra nervösa besvär för att man skall kunna villfara hennes önskemål att flytta till annat hem. Som underlag för sitt uttalande anger han att han läst Bertlands utredning, att han en gång blivit uppringd av fru Hjelte, samt att han "haft kontakt med" brodern Birgers lärarinna.

 

 

2.10 GUNNEL TILL BORÅS

Fru Hjelte vägrar samtycka till beslutet att omhänderta Gunnel för samhällsvård. Beslutat att beslutet skall verkställas utan hinder av att det ej vunnit laga kraft prövas i Kopparbergs läns länsrätt, som den 10 september beslutar, att beslutet får verk­ställas utan hinder av att länsrätten ej fattat slutligt beslut om beslutets verkställande. (4)

Den 11 september flyttar Gunnel till permanent fosterhem i Borås, hos familjen Hallberg.

 

 

2.1l BARNAVÅRDSKONSULENTEN YTTRAR SIG

Barnavårdskonsulenten Kerstin Carlsson i Växjö tillställer den 21.9 länsrätten en skrivelse angående fastställande av sociala cent­ralnämndens beslut av den 30.8 att omhänderta Gunnel för samhällsvård.

Hon rekommenderar fastställande av beslutet. Att försöka tvinga Gunnel tillbaka till modern skulle kunna få allvarliga konsekvenser för henne. Att bryta Gunnels vilja att flytta kunde betyda att hennes psykiska hälsa utsätts för fara. Barnavårdskonsulenten anser vidare att förebyggande åtgärder måste bedömas som gagnlösa.

-  Den konflikt som råder mellan Gunnel och hennes mor kan lättare tillrättaläggas om Gunnel har det på avstånd och kommer bort från det. (11)

När Carlsson lämnar sitt yttrande är Gunnel i Borås sedan tre dagar.

 

 

2 .12 FOSTERFÖRÄLDRARNA RAPPORTERAR

Den 21 september rapporterade nya fosterföräldrarna Hallberg i Borås per telefon till utredare i Växjö, att "en god kontakt har redan uppstått med familjens olika medlemmar." Gunnel har bott hos familjen i tre dagar och två nätter.

Utredaren i Växjö rapporterar vidare, att fostermamman Hallberg önskar framhålla, att det "är önskvärt att modern betages umgängesrätten med flickan”.

Utredaren är själv av den uppfattningen att modern inte skall ha tillstånd att träffa sin dotter.

Modern är känd för att vara mycket vidhängande i kontakter och efterhängsen, varför fosterföräldrarnas begäran synes vara i överensstämmelse med bvl § 4-1. (12)

 

 

2.13 MODERN BETAGES UMGÄNGESRÄTTEN

Bvl § 41 lyder i dess relevanta del “Föräldrarna äro i fråga om rätt till umgänge ... underkastade de bestämmelser som nämnden med hänsyn till hans (den omhändertagnes) vård och fostran samt omständigheterna i övrigt finner skäligt meddela". Den 27 september beslutar sociala centralnämnden i Växjö att be­taga fru Hjelte all umgängesrätt med dottern.  Nämndeordföranden Gustav Jansson motiverar beslutet sålunda.

- Vid den tillfälliga fosterhemsvistelsen hos makarna Strimberg i Växjö sökte modern upp Gunnel på sådant sätt att Gunnel blev nervös och omskakad. Mot bakgrund av detta och i syftet att skydda Gunnel för liknande framtida upplevelser beslöt sociala central­nämnden att jämlikt § 41 bvl betaga modern all umgängesrätt med flickan. (l4)

 

 

2.14. KVARNARNA MAL

Den 21 oktober fastslår länsrätten sitt tidigare beslut. Fru Hjelte klagar till JO över länsrättens beslut av den 16.9. Regeringsrätten beslutar den 3.ll : ingen åtgärd, då länsrättens beslut av den 10.9 förfallit på grund av länsrättens beslut den 21.10. att fastställa beslutet av den 10.9. Den 15.11 klagar fru Hjelte hos JO över länsrättens beslut av den 21.10.   Den 6.12 meddelar JO: ingen åtgärd. (15)

 

 

2.15. DET  GÅR BRA FÖR GUNNEL

Enligt Växjömyndigheternas utredningar - per telefon – går det bra för Gunnel.

Den 6 december rapporterar socialbyrån i Växjö:

- Vid telefonsamtal med fru Hallberg uppger hon, att Gunnel har anpassat sig till den nya miljön förvånansvärt snabbt. Hon har god kamratkontakt. I skolan ligger hon prestationsmässigt över medel. Det framgår vidare, att Gunnel i början hade god kontakt med den i Borås bosatte biologiske fadern. Enligt fostermamman föreföll dock dessa kontakter mattas något sedan Gunnel anpassat sig i foster­hemmet.

Fostermamman meddelar vidare till utredaren, att fru Hjelte hör av sig med brev och telefonsamtal, där hon anklagar fosterföräldrarna för att ha tagit Gunnel till sig enbart i syfte att tjäna pengar.

Fostermamman anser, att telefonsamtalen kan betecknas som "telefonterror".  Hon hävdar, att samtalen i början gjorde Gunnel nervös och upprörd. Hon har emellertid diskuterat moderns beteende med Gunnel.

- Gunnel har då upprepat sin uppfattning att modern är psykiskt sjuk, heter det i rapporten.

Av rapporten framgår det inte huruvida utredaren talat med henne själv om hur hon upplever sin situation.  (16)

 

 

2.16 FRU HJELTE OM FOSTERHEM

I en skrivelse till JO den 17 juli 1972 klargör fru Hjelte sin syn på fosterhemsplaceringar.

Hon reagerar mot att myndigheterna placerat Gunnel i en familj "med lyxmiljö". Hon påpekar, att fosterfamiljen Hallberg har såväl villa som bil och städhjälp. Hon anser, att myndigheterna direkt "köpt" Gunnels samtycke till fosterhemsplacering genom att erbjuda henne en "lyxmiljö" som modern inte kan anskaffa.

- Gunnel hade aldrig velat flytta till fosterhem om de haft så låg standard som jag, bara en trång lägenhet och varken bil eller sommarstuga eller villa.

Hon kritiserar vidare att barnavårdsnämnden försöker skaffa barnet en god miljö - som hon menar - endast på det sättet att barnet skickas till fosterhem. Hon anser det snedvridet, att endast de Biologiska föräldrarnas mentala beskaffenhet som undersöks, enligt hennes mening borde också fosterföräldrar undergå psykiatrisk lämplighetsundersökning. Slutligen kritiserar hon det enligt hennes mening rådande förhållandet, att det i övervägande grad är barn till socialvårdstagare som fosterhemsplaceras. (22)

 

 

2.17. UPPLÖSNING

Fru Hjelte tillskriver Borås socialförvaltning för att få upplysningar om sin dotter Gunnel, Förvaltningen svarar den 24 juli 1973.

- Som svar på Edert brev ber jag att få meddela följande. Er dotter Gunnel vistas inte längre i fosterhemmet Hallberg, Borås.

 

 

 

 

3. FRU HJELTE. MODERN

 

3.1.  FRU HJELTE ÄR INTE KLOK

Det är åtskilliga som är av den uppfattningen att fru Hjelte inte är "riktigt klok". De refereras i utredningar. Det är Strömbergs, döttrarna., f d maken, Engström, Bertland m fl.

En sakkunnig anlitas för att yttra sig: dr Östensson, Inte heller han anser, kort uttryckt, att fru Hjelte är riktigt klok.

 

 

 

3.2. BESTÄMMELSER

Först något lite om bestämmelserna,,

Föreskrifterna för hur läkarintyg ska se ut fastställs i Kungliga Medicinalstyrelsens cirkulär angående utfärdande av läkarintyg den 1 juni 1564.

Det heter i varje läkare åligger att vid utfärdande av intyg eller utlåtande iakttaga "synnerlig omsorg och samvetsgrannhet" .

Vid avgivande av intyg bör läkare beakta, heter det vidare, att läkarintyg utgör dokument, ”som kunna få avgörande betydelse såväl offentliga som enskilda rättsförhållanden”. Läkare bär därför noga iakttaga, att han "endast gör uttalanden om förhållanden, om vilka han har erforderlig kännedom",

Det material som ligger till grund för intyget skall noga redovisas, t, ex om personlig undersökning vid ett eller flera tillfällen. Om skyldigheten att göra personlig undersökning heter det: "Undantagsvis kan förekomma, att intyg baseras uteslutande på visst skriftligt material, t. ex. vid bedömande av avliden persons sinnesbeskaffenhet".

 

 

3.3 FRU HJELTE ÄR FARLIG

Dr Östensson yttrar sig om fru Hjelte i de två intygen han skriver om Gunnel Hjelte. Östensson är barn- och ungdomspsykiatriskt verksam, vid tiden far det första utlåtandet som underläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö, vid tiden för det andra yttrandet som tf. överläkare vid samma klinik,

Östensson fastslår: fru Hjelte “är mentalt sjuk och måhända farlig f«r sig själv och sin omgivning".

Dr Östensson har när han skriver detta aldrig undersökt fru Hjelte. Han har aldrig träffat henne. Han har aldrig ens talat med henne. Uppfattningen att hon är mentalt sjuk och en fara för sig själv och andra har han hämtat ur "olika beskrivningar". Dessa beskrivningar specificeras till 1. "handlingar", 2. "olika personer", 3. tre olika läkare, 4. Gunnel.

Östensson skriver:

- Enligt handlingar uppträdde barnets moder, fru Hjelte, vid denna tidpunkt (1968) avvikande.

Han specificerar inte vilka handlingar som avses, inte heller be­greppet "avvikande". Östensson skriver vidare:

- Hon har även tidigare (än 1968) av olika personer i Borås som haft kontakt med henne bedömts som en människa med egendomligt be­teende .

”01ika personer" i Borås specificeras inte, inte heller vad dessa olika personer avsåg tidigare än 1968 med "egendomligt beteende". Östensson refererar vidare till olika läkare. Han refereras till dr Lidholm, som 4 ½ år tidigare gjort ett utlåtande. Östensson skriver:

-I ett läkarutlåtande av der. 13/4 1967 utfärdat av socialläkaren i Borås, Ivar Lidholm, talas det uttryckligen om "psykisk sjukdom" hos fru Hjelte.

Det är Östensson själv som sätter "psykisk sjukdom" inom citationstecken. Han anger inte vad som närmare bestämt avses. Östensson går vidare i handlingarna:

-_I samband med att fru Hjeltes begäran om upphörande av barnavårdsmannaskapet behandlades, ringde hon upp flera medlemmar i barnavårdsnämnden och andra personer, såsom skolpsykolog, kurator vid härvarande klinik, liksom klinikens överläkare, dr Bonnevier, som enligt referat i barnavårdsnämndens handlingar inte ansåg henne frisk, och i barnavårdsnämnden uttalade dr Rolf Jansson att fru Hjelte enligt hans uppfattning var mentalt sjuk och snarast borde komma under vard.

Bonnevier har enligt handlingar definierat fru Hjeltes sjukdom som "inte frisk" efter ett telefonsamtal. Jönsson anser fru Hjelte "mentalt sjuk". Två läkare har yttrat sig. Ingen av dem har undersökt fru Hjelte. En tredje återger vad de säger, Han har inte under­sökt fru Hjelte. Han stödjer sig på vad andra säger enligt hand­lingar. Han återger Gunnel Hjelte:

- Orolig för sin mor, som hon anser vara sjuk och kräva psykiatrisk vård.

Östensson föreslår att sociala centralnämnden föranstaltar om läkar­undersökning av fru Hjelte.

 

 

3.4 FRU HJELTE ÄR PARANOID

Östensson yttrar sig än en gång om fru Hjelte - i det utlåtande han fäller om Gunnel den 2/9 – 71. Vid denna tidpunkt är Östensson tf överläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Nu specificerar han sin diagnos. Fru Hjelte lider av paranoia. Inte heller nu har han undersökt fru Hjelte. Han har inte heller nu träffat henne. Men han har talat med henne i telefon en gång. Hon ringde upp.

- Fru Hjeltes tänkande under detta telefonsamtal präglades i så hög grad av en patologiskt stegrad misstänksamhet och vantolkning av den senaste tidens händelser, att hon måste betecknas som en

paranoid person.

Han har vidare läst vikarierande socialassistenten Bertlands utredning. I anknytning till denna gör han följande reflexion:

En paranoid person, vars vantolkning av vissa delar av den henne omgivande verkligheten, tar sig sådana uttryck som fru Hjeltes - jag syftar här på vad fru Hjelte enligt utredningen framfört i sam­tal med samt i brev till socialbyråns tjänstemän - torde på grund av sitt av de paranoida föreställningarna styrda beteende så gott som undantagslöst utsätta den själsliga hälsan hos den tonårsflicka hon i egenskap av vårdnadshavare har att ta hand om för allvarlig fara.

Han rekommenderar än en gång sociala centralnämnden att föranstalta om läkarundersökning av fru Hjelte. (7)

 

 

3.5 HELT KORREKT

Justitieombudsmannen förklarar den 6.12.71 att Östenssons ut­låtanden om fru Hjelte varit helt korrekta.

-  Östenssons uttalanden om Kerstin Hjelte kan endast anses ut­göra ett påpekande om behov av läkarundersökning av vårdnadshavaren. För bedömning i barnavårdsärende om vårdnadshavares lämp­lighet som fostrare kan dylik utredning många gånger vara av stort värde. Med hänsyn till detta kan anmärkning inte riktas mot Östen­ssons uttalande rörande fru Hjelte.

 

 

3.6. ENLIGT FÖRESKRIFTERNA

Barnavårdsfallet Gunnel Hjelte avgjordes utan att någon läkarundersökning av modern kom till stånd.

Därmed förblev Östenssons utlåtanden de mest auktoritativa syn­punkterna på fru Hjeltes psykiska hälsa och lämplighet som vårdare. Men formellt sett var de - enligt JO - inga utlåtanden om fru Hjelte. Fru Hjelte fortsatte att klaga. Den l juni 1972 skriver hon. Till socialstyrelsens disciplinnämnd och klagar över att Östensson "grovt vantolkat, felbedömt eller rent av bluffat" när han skrev intyg att Gunnel behövde komma till fosterhem, Hon påpekar, att Östensson inte undersökt henne, " bara läst lite av det jag skrivit och bara talat i telefon med mig i tio minuter". (18)

Den 17 juli 1972 skriver hon på nytt till justitieombudsmannen och klagar på dr Östensson. Hon upprepar att Östensson inte undersökt henne.

- Jag tycker det är skandal att en enda person skall ha så stor makt som dr Östensson så att barnavårdsnämnden skickar min dotter till fosterhem på grund av ett bluffintyg från honom.

Hon anmärker vidare på den - som hon uppfattar det - oklara ut­formningen av intygen.

- Jag anser läkarna gör fel när de skriver intyg som insinuerar att vi är sjuka, Ord som "måhända" och "kanske" borde ej få förekomma i intyg som skickas till barnavårdsnämnden, de kan då tro vad de vill. Kan de inte med säkerhet intyga att vi är sjuka bör inga intyg skri­vas. (22)

JO svarar den 9.1. 73 JO Wennergren hänvisar till att JO Bexelius tidigare lämnat ärendet utan anmärkning. Vad fru Hjelte nu anför utgör inte tillräcklig grund för att på nytt ta upp ärendet till behandling, (2)

Den 29 juni 1973 meddelar medicinalväsendets ansvarsnämnd resul­tatet av den undersökning s«m företagits med anledning av fru Hjeltes skrivelse,

- Ansvarsnämnden finner utredningen ge vid handen att ovan nämnda av Östensson utfärdade intyg har utfärdats i överensstämmelse med gällande föreskrifter.  (37)