SOCIALNÄMNDEN I KUMLA GÅR BACK MED DRYGT FYRA MILJONER!
Av Ruby Harrold-Claesson
|
Den tidigare artikeln med samma titel har ersatts med denna pga att
redaktionen för Nerikes Allehanda ringde NKMR's webmaster i anledning av att
en av deras läsare rapporterade att vi hade publicerat deras artikel. Faktum kvarstår dock - socialnämnden i Kumla går back med drygt fyra miljoner kronor under 1999! Och detta beror huvudsakligen på köpt vård. |
En nyhetsartikel i Nerikes Allehanda den 2 juni 1999 visar att
socialnämnden i Kumla går back med drygt fyra miljoner kronor under 1999.
Socialbidragen beräknas emellertid gå med ett överskott på 600 000 kronor i socialnämndens
första budgetprognos. Nämndens verksamheter beräknas gå mot ett totalt minus på
4,1 miljoner kronor - en svindlande summa för en liten kommun.
Förklaringen till underskottet är enkel. För mycket pengar används att bekosta
köpt vård. Antalet ungdomar som är placerade på institution enligt LVM svarar
till största delen för ökningen. LVU placeringar dvs tvångsomhändertagande och
familjehemsplaceringar av barn är inte omnämnda i budgeten. Men om vi utgår
från Socialstyrelsens beräkningar att varje tvångsomhändertaget barn kostar ca
en miljon kronor/år och antalet omhändertagna och familjehemsplacerade barn i
Kumla kommun 1998 uppgick till 22 stycken barn* är problemet tämligen lätt att
förstå. Intressant är att 71 procent av budgeten på 2,8 miljoner för
institutionsvård av barn och unga använts vid slutet av april månaden.
Bedömningen är att antalet placeringar inte kommer att minska under året och
att ett underskott på 3,5 miljoner kronor därför kan befaras.
Det bör noteras att "insatserna" för barn och ungdomar är den
minst kontroversiella budgetposten eftersom dessa görs för att tillgodose
"barnet bästa". Det finns ingen som inte vill arbeta för att främja
barns bästa. Det inträffar inte så sällan inom socialt arbete att socialtjänstens
personal blandar ihop sitt eget bästa och barnets bästa. "Insatserna"
för barn kan således göras för att främja andra ovidkommande intressen.
Kumlafallet
Av följande redogörelse framgår att socialnämnden i Kumla slösar med
kommuninvånarnas pengar. Hösten 1997 tog socialarbetarna - med nämndens
godkännande - ett nyfött barn i familjehem hos ett barnlöst par som väntade i
adoptionskön på ett barn mellan 0 - 12 månaders ålder. År 1997 var sammanlagt
19 barn föremål för åtgärder enligt socialtjänstlagen och LVU.*
Så här gick det onödiga omhändertagandet och familjehemsplaceringen till: Den
nyförlösta modern övertalades att lämna ifrån sig sitt barn - under påstående
om att hon inte kunde ta hand om det. Hon fick inte ens ge barnet di. I stället
gavs hon tabletter för att ta bort modersmjölken. (jfr Stockholmsfallet)
Dagen efter barnets födelse upprättade socialtjänsten i Kumla en s k
familjehemsutredning där "förslag" lämnades att nämnden skulle
godkänna att barnet skulle placeras hos det barnlösa paret. Nämnden godkände
socialsekreterarnas förslag samma dag. Barnet var - och är - varken
föräldralöst eller i avsaknad av släktingar. Barnets föräldrar är ett ungt
förlovat sammanboende par som har ett mycket starkt stöd hos farföräldrarna.
Barnets farmor och farfar, en tämligen välbärgad familj i 50-års åldern, erbjöd
sig att ta hand om sitt barnbarn, men socialtjänsten valde att placera barnet
hos främlingar - vänner till en av socialarbetarna. Detta är således en
förtäckt adoption där väninnan fick sin barnlöshet avhjälpt, samtidigt som hon
får lön från kommunen för besväret.
När modern senare under hösten återhämtade sig från chocken att tvingas lämna
ifrån sig sitt nyfödda barn krävde barnet åter tvångsomhändertogs det enligt
LVU. Länsrätten i Örebro, Kammarrätten i Jönköping och Regeringsrätten har
godkänt Kumla kommuns åtgärder mot det lilla barnet, hennes föräldrar och
släktingar.
Socialtjänsten har därefter konsekvent vägrat att tillämpa den nya lagen som
trädde i kraft samma år barnet föddes, enligt vilken mor- och farföräldrar
eller andra släktingar "bör utredas", numera "skall
utredas" i fall en placering av barnet kan bli aktuell.
Fallet utreds av Justitieombudsmannen och är anmält till Europadomstolen för de
mänskliga rättigheterna i Strasbourg.
Problemet med underskott i kommunernas socialbudgetar är vanligt förekommande
över hela riket. SDN-Gunnared i Göteborg, som är känd i hela världen p.g.a. att
Sverige fälldes i Europadomstolen i Olsson mot Sverige I & II, har
sedan flera år uppvisat stora underskott.
SDN-Bergsjön i Göteborg, som blev rikskända hösten 1997 då Yrkesinspektionen
utfärdade ett vitesföreläggande på Göteborgs Kommun med påstående om att
politikerna i sociala utskottet i Bergsjön kränkte socialsekreterarna, har
också aviserat ett stort budgetunderskott för 1999.
* Socialstyrelsens statistik för Kumla kommun 1997 resp. 1998.
Tvångsomhändertagande av nyfödda barn
Se skillnaden mellan utredning och åtgärd