Personlighetsutveckling och personlighetsstörning
Med tonvikt på hur man känner igen och skyddar sig mot psykopater.
En artikelserie skriven av Michael Rangne, specialist i psykiatri, verksam vid Stockholms läns landsting
Artikelserien är publicerad i Dagens Juridik 2009-04-27 - -2009-05-18
Av Michael Rangne
Låt oss nu titta litet närmare på borderlinepatientens instabilitet. Den är som redan beskrivits övergripande och berör alla aspekter av den drabbades liv och psykiska funktioner. Det är skillnad på kortvariga affekter och mer ihållande sinnesstämning, också kallad grundstämning. Den med borderline har ofta problem med bådadera, men mest centralt är den drabbades svårigheter att förstå sig på och kontrollera sina affekter. Dessa svänger snabbt och kraftigt från en stund till en annan, ofta utan att dess innehavare förstår varför. Personen kan kort sagt inte kontrollera sitt humör. Det blir en ibland livslång känslomässig berg- och dalbana som kan vara mycket plågsam för den drabbade men också för dem som står personen nära och tvingas hänga med på delar av färden.
Dagens juridik - 2009-06-01
Av Michael Rangne
Personlighetsstörningarna, äntligen!
Sent omsider kommer vi nu till pudelns kärna, personlighetsstörningarna. Man brukar räkna tio varianter som delas in i tre grupper, ”cluster”, i psykiatrin skämtsamt benämnda ”mad”, ”bad” och ”sad”.
Dagens juridik - 2009-05-25
Kan man behandla personlighetsstörning?
Av Michael Rangne
Kan man behandla personlighetsstörning? I bemärkelsen att göra om hela personligheten är det svårt. Det handlar inte om att bli någon annan, utan att lära sig vara och hantera den man är. På ett övergripande plan är målet att öka den ”adaptiva förmågan”, dvs att hantera livet så flexibelt som möjligt. Det gäller att öka funktionen och minska lidandet. Man behöver ofta stötta och ta hand om kriser och fluktuationer i tillståndet. Ett centralt problem för personlighetsstörda är att de ofta är rigida i hur de uppfattar och hanterar sina omständigheter och livets krav.
Dagens juridik - 2009-05-18
Varför utvecklas psykisk ohälsa?
Ett sätt att åskådliggöra personligheten är att dela in den i temperament och karaktär. Temperamentet är den biologiska, genetiskt betingade, delen av vår personlighet som vi i princip föds med. Karaktären är den del av vår personlighet som formas av omgivningen, t ex av våra föräldrar när vi är små. Modellen är i mitt tycke inte alls dum eftersom den fäster uppmärksamheten på att somligt i personligheten är föränderligt och påverkbart men annat inte. Den stora svårigheten i exempelvis barnuppfostran är att räkna ut vilka personlighetsdrag och därur emanerande beteenden som hör vart.
Dagens juridik - 2009-05-11
Vad utmärker en sund personlighet?
Av Michael Rangne
Vad menar vi med personlighet? Hur är du? Extrovert och social eller introvert och tillbakadragen? Har du lätt eller svårt att få kontakt med andra? Trivs du med, skyr du eller rent av måste du ha ständig uppmärksamhet? Spontan och impulsiv eller blyg och försiktig? Säker eller osäker? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller godmodig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? God eller svag självkänsla? Underdånig och självutplånande eller dominant och grandios? Osjälvständig eller självtillräcklig? Rigid och tvångsmässig eller ostrukturerad och impulsiv? Misstänksam eller godtrogen? Ängslig eller full av tillförsikt? Lättstressad eller robust? Jordnära och konkret eller i det blå?
Dagens juridik - 2009-05-04
Ibland är konflikter bara den enes fel
Detta är första delen i en artikelserie om personlighetsutveckling och personlighetsstörning, med tonvikt på hur man känner igen och skyddar sig mot psykopater.
För några veckor sedan var jag inbjuden att prata för bland annat kriminalvården om hur man känner igen och bemöter personer med narcissistiska, antisociala/psykopatiska och borderline personlighetsdrag. På de kurser jag ger är ett vanligt önskemål att jag ska prata om människor med personlighetsstörning och hur man bäst bemöter dessa. Personlighetsstörning i allmänhet och de nämnda varianterna i synnerhet är ett område som vi alla kan ha nytta av att vara insatta i, varför jag i denna artikelserie försöker sammanfatta en del tankar från min föreläsning.
Dagens juridik - 2009-04-27
- Psykologer kan gi barna til psykopat-forelder
Powered by AIS