Synpunkter på debattartikel i GP Debatt den 8 november 2002 angående utsatta barns rättssäkerhet.
Av Rigmor, Persson, jur. kand
|
Artikeln sändes till Göteborgs-Posten i början av november 2002, men ännu har inte Rigmor Persson fått något besked från GP om huruvida de har för avsikt att publicera hennes artikel eller inte. Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd. |
RÅ:s nya riktlinjer gällande sexuella övergrepp på barn inger hopp.
Rädda Barnens kartläggning av barns rättssäkerhet vid anmälan och utredning av sexuella övergrepp visar på en rad missförhållanden som ej barnanpassad miljö på polishuset, kvaliteten på videoinspelningen av förhören är ofta så dålig att bevisvärdet sänks.
Målet att sexuella övergrepp på barn måste bekämpas av rättsväsendet med alla till buds stående medel är alla överens om. Problematiken vid en anmälan gällande sexuella övergrepp på barn ligger i just detta som Rädda Barnens kartläggning visar – undermåliga utredningar och förundersökningar. Dessa bristfälliga utredningar och förundersökningar har två sidor. Dels att en skyldig förövare kanske går fri och det kränkta barnet blir utan upprättelse, dels att en oskyldig anhålls, häktas och kanske döms till fängelse. För både det utsatta barnet och den misstänkte innebär RÅ:s nya riktlinjer att rättssäkerheten och kompetensen höjs inom rättsväsendet. Målet måste vara att det utsatta barnet får upprättelse i form av en fällande dom och skadestånd, men även att ingen oskyldig döms för incestbrott som vederbörande aldrig begått. Detta får förödande konsekvenser för den anklagade eller dömde.
De nya riktlinjerna.
Riksåklagarens nya riktlinjer till landets åklagare innebär att kvaliteten på förundersökningarna i dessa ärenden ska höjas, att enbart barnets berättelse utan stödbevisning ej skall vara tillräcklig grund att väcka åtal mot den misstänkte.
Bakgrunden till RÅ:s nya riktlinjer är de många resningsansökningarna eller prövningstillstånden till Högsta Domstolen under främst 90-talet.
“En risk när oskyldiga fälls för att senare frias är att mindre spektakulära fall av faktiska sexuella övergrepp inte uppmärksammas, att åklagare som ser sin bevisning förflyktigas i de ogrundade fallen avstår från att beivra brott också i de fall där övergrepp verkligen har skett.” (Nils Wiklund, Leg psykolog och docent i rättspsykologi)
Under 90-talet har HD i ett antal rättsfall slagit fast att målsägandens utsaga kan räcka till fällande dom i mål om sexuella övergrepp där ord står mot ord och stödbevisning saknas. En misstänkt kan alltså fällas till brott på mycket svag eller ingen bevisning alls, enbart på målsägandens utsaga. Detta strider mot rättsprincipen om att den anklagades skuld skall fastställas bortom rimligt tvivel.
Flera fall av prövningstillstånd och resningsansökningar under 90-talet.
Under de senaste åren har HD i flera fall beviljat resning eller prövningstillstånd i incestmål, där hovrätterna tidigare funnit övertygande bevisning. Vid förnyad prövning har de dömda friats.
Redan 1998 skrev docenten i straffrätt Hans Gunnar Axberger en artikel i DN om problematiken i incestmål. ”Minst fyra fällande domar har rivits upp och 40 resningsansökningar nått Högsta Domstolen i mål om incest och sexuella övergrepp mot barn under 90-talet. I vårt rättsväsende kanske man skulle räkna med ett (1) sådant fall per decennium eller ett (1) per 25 år. Här har man fyra-fem fall på kort tid som ser ganska likartade ut. Det är katastrofer att det inträffar i rättsväsendet.” Hans Gunnar Axberger menar att ”vårt rättssystem bygger på att inga oskyldiga döms”. Beviskraven i incestmål är alltför låga och man löper därför risken att döma oskyldiga. Enligt Axberger förekommer motsvarande låga beviskrav inte i någon annan brottskategori. ”Så länge vi bara tror kan vi inte döma en misstänkt.”
RÅ:s nya riktlinjer för polis och åklagare som utreder brottmål gällande sexuella övergrepp på barn innebär att högre kvalitet ställs på utredningarna och förundersökningarna. Kompetenshöjningen gynnar både det verkligt utsatta barnet och den misstänktes rättssäkerhet.
Vice riksåklagaren Catharina Bergqvist Levin menar att ”Barnets berättelse kan inte hänga ensamt som en ballong, ytterligare bevisning krävs”. ( SvD 17/7 2002)
Falska anmälningar förekommer.
En aspekt som många psykologer, socialarbetare, polis och åklagare ofta bortser ifrån och lämnar därhän vid flera utredningar och förundersökningar är att en anmälan om sexuella övergrepp kan vara en falsk anklagelse vilket påfallande ofta förekommer i samband med en umgänges/vårdnadsprocess mellan föräldrarna. Det effektivaste av alla vapen modern kan använda sig av för att få ensam vårdnad om barnet är just att anmäla fadern för sexuella övergrepp. Oavsett om fadern anhålls, häktas, döms eller utredningen ej kan styrka att ett övergrepp skett, blir effekten att modern tilldöms ensam vårdnad om barnet (vilket var avsikten med den falska anmälan) och fadern får i bästa fall enbart träffa sitt barn med en kontaktman, eftersom fadern betraktas av sociala myndigheter som ett potentiellt hot mot barnet.
En Rädda Barnen-undersökning visade att vart fjärde påstått sexuellt övergrepp mot pojkar saknade grund. Var femte anklagelse går att härleda till mammans egen oro och ångest att barnet skulle utsättas för övergrepp. Undersökningen omfattade 101 pojkar som alla påstods ha blivit utsatta för incest. Vid djupstudier av fallen fick 26 av barnen uteslutas eftersom man ej fann något som stödde de vuxnas misstankar.
I 18 av dessa fall rörde det sig om mammor som drivits av en stark inre oro och övertygelse om att papporna förgripit sig på barnen. Arbetet på mottagningen visade att det finns mammor som på grund av egna problem är övertygade om att deras barn utsatts för sexuella övergrepp, menar psykoterapeuten Börje Svensson vid Rädda Barnen. (DN Debatt 20/3 1998).
Justitierådet Torkel Gregow menar ” En väsentlig fråga som domstolen bör ställa sig är om målsäganden kan antas ha någon anledning att lämna osanna uppgifter om sexuella övergrepp från den utpekandes sida. Ett sådant skäl kan vara att starka personliga motsättningar uppstått mellan målsäganden och den åtalade. En annan anledning kan vara att målsäganden har blivit, eller åtminstone anser sig ha blivit, i andra hänseenden illa behandlad av den åtalade.
Det kan även finnas andra orsaker till att lämnade uppgifter är oriktiga, t ex att målsäganden lider av psykisk ohälsa eller är ur balans av andra skäl. I sådant fall är uppgifterna om övergrepp inte medvetet osanna. De kan bero på ren inbillning eller sammanblandning av viss verklighet och fantasi. Ett barn kan också påverkas av andra i fråga om uppgifter beträffande övergrepp, t ex i fall förhör inte från början har skett förutsättningslöst. Påverkan kan även ske av den andra föräldern, t ex i anledning av att det uppkommit en vårdnadstvist.” (Svensk Juristtidning 7/96.)
Även kvinnor begår sexuella övergrepp.
En annan aspekt som massmedia sällan speglar är att vart tionde sexövergrepp på barn begås av en kvinna. Den allmänna tron är att det enbart är män som förgriper sig på barn. Ytterst få kvinnor fälls i domstol för sexuella övergrepp. Av 236 kvinnor som anmälts eller börjat utredas fälldes 28 kvinnor i domstol. Sju av dessa kvinnor fick korta fängelsestraff. De vanligaste påföljderna var vård, skyddstillsyn, villkorlig dom och böter.(Doktorand Jenny Fällman, Psykologiska Inst. Sthlm)
Omgivningen vill så gärna tro att mammor och kvinnor är det tryggaste som finns. Man vill inte tänka tanken att kvinnor kan begå sexövergrepp mot barn - vem skall man kunna lita på om en mamma kan göra något sådant? Dessutom kan övergreppen och gränserna bli mindre tydliga eftersom kvinnor inte penetrerar. Oförmåga att se kvinnor som förövare drabbar även profesionella menar Börje Svensson vid Rädda Barnen. Brittiska experter tror att andelen kvinnor som begår sexuella övergrepp är uppemot 25 %. (GP 5/9 2002).
Kan barnet ljuga?
Vid en anmälan om sexuella övergrepp mot barn måste alla de rättsvårdande myndigheterna vid utredningen även arbeta med andra hypoteser och inte enögt utgå ifrån att den misstänkte är skyldig till det anmälda brottet. (23 kap 4§ rättegångsbalken och oskuldspresumtionen)
Vi vet idag att även kvinnor begår sexuella övergrepp mot barn, att mödrar i en vårdnads och umgängesprocess ogrundat kan anmäla fadern för sexuella övergrepp för att erhålla ensam vårdnad om barnet. Barnet befinner sig hos modern som fritt kan manipulera barnet, medan fadern oftast är utestängd från umgänge med barnet under utredning/förundersökning. Under 90-talet har flera sakkunniga hävdat att ”barn aldrig ljuger” och att ”barnen inte kan hitta på sådana historier”.
Barnet ljuger naturligtvis inte i vanlig bemärkelse men ett barn kan införliva en berättelse som ett ”äkta minne”. Vid förhör med barn har den amerikanske professorn Stephen Ceci visat att man kan få barn att berätta långa, detaljerade historier om händelser som aldrig har inträffat.
Fd rådmannen Bo Severin skrev i DN redan 1995 ”Vi saknar kunskaper om hur beredda människor är att avsiktligt ljuga inför polis och domstol. Samhället kommer om några få år att drabbas av stora skadeståndskrav, där oskyldigt dömda begär ersättning för sitt lidande. I en del fall finns det barn som manipulerats till oriktiga uppgifter. Om vi inte lär oss mera på området kommer vi sedan inte att våga ingripa i de fall där brott verkligen har skett”.
För de barn som är verkligt utsatta för sexuella övergrepp men även för den misstänkte förövarens rättssäkerhet innebär förhoppningsvis de nya riktlinjerna att de rättsvårdande myndigheterna på ett mera professionellt sätt kan utreda övergreppsbrotten och att resurser för detta ställs till förfogande.
Fallet Stefan Holmlin - Åklagare tilltalad, lagförd och frikänd.
Av Rigmor och Sture Persson
Synpunkter och kommentarer till RÅ:s nya riktlinjer vid sexuella övergrepp, att barnets berättelse ensamt ej är tillräckligt för åtal samt att advokater vill slippa munkavle. Av Rigmor Persson
Pappa oskyldigt anklagad för sexbrott. Av Rigmor Persson
Hur står det till inom rättsväsendet när oskyldiga kan dömas till fängelse? Av Rigmor Persson
"Häxprocesser mot män!" Av Pelle Svensson
"Sverige vid skampålen". Av Pelle Svensson
"Vi dömer oskyldiga till fängelse". Av BO SEVERIN
"Filmjölk bevis för incestbrott". Nu måste alla falska profeter som tjänar stora pengar på att peka ut incestförbrytare stoppas, kräver Tomas Eriksson
Rättsövergrepp i incestmål. Av Harald Wigforss
Powered by AIS