Jur.kand., med.lic. Siv Westerbergs föranmälda debattinlägg efter fd åklagare Xiao Rundcrantz föredrag på NKMR:s symposium i Göteborg den 17 juni 2006.
Symposiets tema:
LVU - en fara för barns hälsa och utveckling?
Jag har läst Xiao Rundcrantz bok Röd åklagare, vilken bok jag finner utomordentligt intressant. Boken ger oss "inside information" från en sluten värld.
Jag hoppas att boken får stor spridning och översattes till många språk.
Vad har då Xiao Rundcrantz berättelse med svensk LVU att göra? Jo, Xiao Rundcrantz skildrar i sin bok hur hon på ett ganska tidigt stadium i sin karriär började förstå att det hon sysslade med var helt fel och att den verksamheten innebar grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Men trots delta fortsatte hon ändå länge med sitt åklagararbete i Kina. Hon hade ju tack vare sitt arbete en bra lön, en bra bostad och en god ställning i samhället. Allt detta skulle hon mista om hon slutade som åklagare.
Jag tror Taktiskt att många av dessa för svenska föräldrar och svenska barn så farliga personer som socialsekreterare, domare i länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten, så kallade "barnadvokater", barnpsykiater och barnpsykologer resonerar på ungefär samma sätt. Jag tror faktiskt att de då och då under sin karriär har åtminstone snuddat vid tanken "vad är det egentligen jag sysslar med? Kan det verkligen vara rätt att splittra familjer på det här sättet?" Inte minst borde väl de senaste par årens i massmedia offentliggjorda vittnesmål om en eländig barndom i fosterhem och barnhem från före delta fosterbarn och före detta barnhemsbarn - medlemmar i föreningarna Samhällets styvbarn och Stulen barndom - ha fått de här myndighetspersonerna att fundera över vad de ställer till med för ett barn genom ett tvångsomhändertagande.
Men jag tior att de här myndighetspersonerna snabbt har försökt förtränga sådana tankar. De vill inte mista sina lätt förtjänta inkomster, kanske till och med få sin tjänst indragen. För Ni tror väl inte att socialmyndigheten ger nya uppdrag till den barnpsykiater, som i sitt sakkunnigutlåtande skriver att ett barn mår bäst av att få växa upp hos sina biologiska föräldrar. Eller att den länsrättsnotarie gör karriär, som till sin chef framför som sin åsikt att ett LVU-omhändertagande innebär en grov kränkning av både bannets och föräldrarnas mänskliga rättigheter.
Så de här myndighetspersonerna vill inte mista sina lättförtjänta inkomster - exempelvis barnadvokater som håvar in stora arvoden ofta utan att ens träffa den så kallade klienten, alltså det barn som är tvångsomhändertaget eller som hotas av LVU.
De här myndighetspersonerna vill helt enkelt inte såga av den gren de själva sitter på.
All heder åt Xiao Rundcrantz som vågade såga av den gren hon satt på.
Men jag vädjar till Er som är här idag att om Ni i Er bekantskapskrets har någon pensionerad domare, pensionerad barnpsykiater, pensionerad advokat som i sitt tidigare yrkesliv försörjt sig på LVU-mål - vädja till den pensionären: "Du kan väl åtminstone nu efter avslutat yrkesliv träda fram och offentligt berätta om att Du nu på Din ålders höst inser att Du handlat fel när Du medverkat till att splittra vanliga skötsamma familjer genom LVU-beslut. Handlat fel när Du på lösa påståenden från socialvårdstjänstemännen berövade barn deras föräldrar och föräldrar deras barn."
Jag tror att sådana vittnesmål från dessa pensionerade myndighetspersoner skulle stärka det som NKMR kämpar för.
Röd Åklagare
Av Xiao Rundcrantz