2002-10-14
Generaldirektören för
Riksrevisionsverket
Box 45070
104 30 STOCKHOLM
Begäran om Riksrevisionsverkets granskning av allvarliga fall av slöseri med skattebetalarnas pengar
Undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordförande i NKMR, anhåller härmed om att Riksrevisionsverket skall granska två fall av allvarligt slöseri med skattebetalarnas medel.
Fall nr ett gäller en 12-årig Boråspojke som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar, men som hindras därifrån av socialarbetarna. Jag åberopar därvid artiklar som under september 2002 varit publicerade i Expressen och GT. En av artiklarna "Politiker kritiserade beslut - fick sparken. Av Clas-G Niklasson." finns som länk på NKMR:s artikelsida.
Fall nr två gäller en förståndshandikappad yngling som Nybro kommun hade fosterhemsplacerat i Sävsjö kommun till en kostnad av 10 000 kr/dygn. Smålands-Tidningen publicerade en serie artiklar om detta fall i februari-mars 2002. Samtliga artiklar finns återgivna på NKMR:s artikelsida under rubriken Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö. Artiklar från Smålands-Tidningen och Vetlanda-Posten.. Se även artikeln "Tvångsplacering av barn är synnerligen lukrativ." publicerad i Smålands Tidningen den 16 mars 2002.
Fallet med den 12 åriga Boråspojken
NKMR arbetar för barns rätt till sina föräldrar och släktingar och föräldrars och släktingars rätt till sina barn / släktingbarn.
I fallet med den 12-årige Boråspojken som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar, men som hindras därifrån av socialarbetarna, finner det därför helt upprörande att skattebetalarnas pengar - 3 000 kr/dygn - används till ett så familjefientligt ändamål. De inblandade, dvs pojken och hans morföräldrar, skadas av att pengarna används på detta sätt.
Alla torde vara fullt medvetna om att det ibland blir groll i familjer och att några familjemedlemmar tillfälligt för kortare eller längre tid blir ovänner. Att föräldrar som är i konflikt med sina släktingar försöker hindra sina minderåriga barn att umgås med de familjemedlemmar som föräldrarna är ovänner med hör inte till ovanligheten. Alla torde också vara medvetna om att skador inom en familj kan läkas ut med tiden. Blod är som bekant tjockare än vatten.
Det är därför bäst om inga utomstående t ex socialarbetare, blandar sig i stridigheterna i familjen. Sådan inblandning som den som socialarbetarna i Borås vidtagit är ägnat att skapa livslång söndring bland pojkens anhöriga - en typ av alienation dvs främmandegörande så som socialarbetarna regelmässigt gör gentemot tvångsomhändertagna barn och deras föräldrar.
Det är därför synnerligen upprörande att personalen vid de sociala myndigheterna övervakar den 12-åriga pojken såväl under hans skoltid som på vägen till och från skolan i syfte att hindra att besöka sina morföräldrar. Socialarbetarnas agerande kränker pojkens mänskliga rättigheter såväl de som garanteras av artikel 8 i den Europeiska Konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som de som garanteras av artiklarna 3, 5, 12 och 16 av FN:s Barnkonvention.
Det är således helt oacceptabelt att skattemedel används av socialarbetarna för att hindra den 12-årige Boråspojken från att ha kontakt med och besöka sina morföräldrar.
Ännu mer upprörande är det faktum att socialnämndens ordförande, Sture Karlsson, (fp) som uppenbarligen är en klok man, har avsätts när han har försökt ställa tillrätta de olämpliga åtgärder som socialarbetarna har vidtagit.
Fallet är av så allvarlig art att Riksrevisionsverkets ingripande synes påkallat. Jag hemställer därför att Riksrevisionsverket skall granska ärendet.
Fallet med den förståndshandippade Nybroynglingen
I februari-mars 2002 avslöjade Smålands-Tidningen fallet med den förståndshandikappade yngling som Nybro kommun hade fosterhemsplacerat hos paret Qvist i Sävsjö kommun till en kostnad av 10 000 kr/dygn, dvs 3,65 miljoner kronår/år. Av tidningsuppgifterna framgick också att när placeringen av ynglingen övergick till LSS-vård i ett annat av paret Quists bolag prutade kommunen utgifterna för pojkens dygnsvård till 6 500 kronor.
Att så stora belopp - 10 000 kr alt 6 500 kr - betalas av en kommun för vård av ett barn kan inte ha med barnets bästa att göra, utan är ett sätt för skrupellösa individer att utnyttja ersättningssystemen, således ett utnyttjande av barnet och utsugning av skattebetalarna.
Även angivna fallet är av så allvarlig art att Riksrevisionsverkets ingripande synes påkallat. Jag hemställer därför att Riksrevisionsverket skall granska ärendet.
Jag emotser tacksamt skriftlig bekräftelse på att Ni har fått denna anmälan och besked om vilka åtgärder den föranleder från Er sida.
Olofstorp, dag som ovan
Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf i NKMR
Powered by AIS