Vet socialen bättre än mormor?
Av Anna Larsson

Aftonbladet har flera gånger skrivit om de morföräldrar som kämpar för att få vårdnaden om sina barnbarn. Det är socialtjänsten som bedömer vad som är bäst för barnet.  Utan socialtjänstens stöd har mor- och farföräldrar inte ens rätt att träffa sitt fosterhemsplacerade barnbarn.

Ruby Harrold-Claesson, familjerättsjurist:
- Socialtjänsten ägnar sig åt maktutövning som ibland går över i kvalificerad mobbning. De döljer sig bakom sekretesslagen och går emot rekommendationer från
barn- och ungdomspsykiatriska kliniker, i de undantagsfall de har avvikande åsikter.
Ruby Harrold-Claesson skräder inte orden. Som jurist har hon stor erfarenhet av tvister kring tvångsomhändertagna barn. Hon är starkt kritisk till den svenska
socialtjänsten såväl som till den svenska sociallagstiftningen.
- I Frankrike säger lagen att mor och far inte får hindra mor- och farföräldrar att ha umgänge med sina barnbarn. Men här i Sverige kan en socialnämnd hindra
till och med de biologiska föräldrarna att träffa sina barn.

Tillämpar inte konventionen
Sverige har, precis som Frankrike, skrivit på den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Skillnaden är, hävdar Ruby Harrold-Claesson, att vi
inte tillämpar den.
Flera gånger har Sverige fällts i Europadomstolen för kränkningar av människors familje- och privatliv. Ruby Harrold-Claesson har själv nio mål som väntar på
att tas upp.
- I Sverige är barnen i första hand samhällets barn. Det borde vara omvänt. Barn ska i första hand stanna hos sin familj, säger Ruby Harrold-Claesson.
Hon hävdar att 90 procent av tvångsomhändertagandena är onödiga och felaktiga.
- I ett civiliserat samhälle ska inte sådana här rättsövergrepp få förekomma. Den svenska regeringen måste stävja socialtjänstens rättsövergrepp.

Inger Efraimsson, vice ordförande i Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF):
- Vi inventerar alltid barnets närmaste nätverk för att se om det finns någon som kan ta hand om det där.
- I många fall får mor- eller farföräldrarna faktiskt vårdnaden. Men det är ju inte säkert att man är bäst lämpad att ta hand om barnet bara för att man är
mormor.
Socialtjänsten kritiseras, framhäver Inger Efraimsson, tvärtom ofta för att barn ibland inte får tillräckligt skydd utan tillåts fara illa alltför länge innan
socialtjänsten ingriper.

Måste gå via socialtjänsten
För att få umgängesrätten prövad i domstol måste släktingar enligt rådande lagstiftning gå via socialtjänsten. Om samarbetet med socialtjänsten inte
fungerar kan det bli svårt för släktingarna att få en prövning till stånd.
- Det är juristkåren som i domstol beslutar om tvångsomhändertaganden, poängterar Inger Efraimsson.
- Men det är klart att vi har en stark ställning i och med att det är vi som tar fram beslutsunderlaget.
Hon har själv arbetat i många år inom socialtjänsten i Karlskoga kommun.
- Socialtjänstens roll är att tillvarata barnens rätt och intressen. De är den svaga parten i de här ärendena eftersom de har väldigt svårt att artikulera sina
egna synpunkter.
SKTF vill ha en opartisk prövningsinstans som kan granska lämpligheten i socialarbetarnas handläggningar.
- Det skulle vara bra, för när det blir problem handlar det oftast inte om huruvida handläggningen är olaglig utan om den har gjorts på ett klokt,
inkännande och lyhört sätt.

Barn, foreldres eiendom

Blod är tjockare än vatten

Kommunen skänkte bort vårt barnbarn

Socialen skrämmer släkten till tystnad

Hög tid att avskaffa odemokratiska strukturer

Tillbaka till Artikelindex