Barnens rätt i samhället

Barnens rätt i samhället

Av Annette Westöö, Göteborg

 




Annette Westöö, född 1977, är fil. mag. med religionsvetenskaplig inriktning. Hon har varit lärare i nio år och hon arbetar som SFI-lärare (svenska för invandrare) sedan sju år tillbaka. Hon är aktiv i Svenska kyrkan och hon är vice ordförande i pro life-organisationen Människorätt för ofödda, en dotterorganisation till amerikanska CBR, Centre for Bioethcial Reform.

Annette Westöö har skrivit många debattartiklar och insändare om abortfrågan de senaste åren men inte ens kristna tidningar är alltid villiga att ta in artiklar i detta ämne.

Artikeln har skickats till olika tidningar, men dess öde är f n ökänt - förutom att den har publicerats i Borås Tidning, den 24 augusti 2009.

Den publiceras här med författarens benägna tillstånd.

 

 

I år är det trettio år sedan Sverige blev först ut i världen med att förbjuda barnaga. Lagen har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Sverige betraktas i stora delar av världen som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. Bris uppmärksammar jubileet i en kampanj där man ställer frågan ”Vad har egentligen hänt?”. Det är en klok fråga, för nu är det tid att blicka bakåt på dessa trettio år och se vad som åstadkommits. Hur mycket ligger det egentligen bakom Sveriges alla vackra ord om barnens rätt?

Fem år före anti-agalagens tillkomst stiftade Sveriges riksdag en annan kontroversiell lag: den om fri abort. Sedan 1974 har detta beslut lett till över en miljon barns död i vårt land. Följderna av de båda lagarna i kombination är absurda. I Sverige kan en förälder åtalas och dömas i domstol för en örfil. Samma förälder kan - helt inom lagens råmärken - låta förgifta, lemlästa och döda sitt barn om det är yngre än 18 veckor. En dask riktad mot ett barn kan leda till polisingripanden, medan detta barn kunde ha fått sitt huvud krossat av en vuxen i ett tidigare stadium av sin utveckling - helt lagligt. Situationen är bisarr och bottenlöst tragisk. Rädda barnen, Bris och andra organisationer som säger sig värna om barns rättigheter har vad jag vet inte lyft ett finger för att rädda de ofödda barnen. Var finns logiken?

Jag, som är ungefär jämnårig med dessa lagar, upplever stor smärta över den katastrof som föraktet för de minsta barnens rättigheter har inneburit för Sverige. Det Sverige som vi sena sjuttiotalister har vuxit upp i saknar en miljon medborgare. Människor som skulle ha levt ibland oss som våra familjemedlemmar, grannar, skolkamrater, kollegor, vänner och makar. Människor som skulle ha hjälpt till att bygga det här landet och ta hand om den äldre generationen. Människor som är oersättliga och unika.

Kan alla ni experter, ideologer och opinionsbildare – förmodligen främst fyrtiotalister – som var med och drev fram dessa båda lagar ge mig en förklaring?

Hur tänkte ni, egentligen?

2009-08-17


Vem bryr sig om de ofödda?
Peders Blogg, 2009-08-25


De förvirrade och agalagshyckleriet
Av Ruby Harrold-Claesson


Agalagshyckleriet
Av Lennart Hane


Tillbaka till Artiklar

 

Tillbaka till Huvudsidan

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter