Artiklar

Nancy Schaefer avslöjar ondskan inom de sociala myndigheterna (CPS) iUSA

Nancy Schaefer avslöjar ondskan inom de sociala myndigheterna (CPS) i USA
Tal av Nancy Schaefer vid Eagle Forum rådet XXXVII, den 25 - 28 september, 2008

Avskrift och översättning: Lena Edstam

 

 


Nancy Schaefer är fd senator i delstaten Georgia, USA. Nancy Schaefer var grundare och VD för Family Concerns, Inc., (1985-2005), som är en ideell organisation med säte i Georgia. Family Concerns skapades för att stärka och skydda familjen genom lokal, regional, nationell och internationell politik.

Lyssna på Nancy Schaefers tal här Nancy Schaefer on CPS

För mer information se Nancy Schaefer.

Ett stort tack till Lena Edstam för denna översättning.

 

 

 

I fyra år har jag hört från familjer som kämpar för att få tillbaka sina barn som CPS har tagit ifrån dem.

 

Jag skrev en dräpande rapport förra året om den korruption som pågår inom CPS. I sista sammanträdet i parlamentet (General Assembly) i Georgia introducerade jag en Motion (Senate Bill 415) angående omhändertagande av minderåriga.

 

Däri krävdes att den tidsrymd som de sociala myndigheterna (Department of Human services) hade fastställt för nödsituationer när omhändertagande av barn kan ske utan domstolsbeslut skulle bli 72 timmar istället för sju dagar.

Det krävdes också ett domstolsbeslut innan socialen ska kunna tränga sig in i ett hem och ta barn från sina föräldrar eller vårdnadshavare.

Det krävdes att Familjedomstolen skall vara offentlig. Sekretessen och hemlighetsfullheten i Familjedomstolen skyddar fel personer.

Det krävdes att ingen immunitet ska ges i de fall då ett tvångsomhändertagande av barn har vidtagits utan saklig grund. Inte heller i fall där mediciner har ordinerats barnen utan föräldrarnas medgivande.

Och det krävdes att staten inte ska ansöka om, få, eller ta emot pengar för att stimulera adoptioner till följd av 1997 års Adoptionslag.

CPS har blivit ett skyddat imperium som bygger på att de kan ta barn och splittra familjer. Visst finns det fall där barn måste räddas ur mycket svåra förhållanden, och barn som behöver skydd, men min rapport handlar om barn och föräldrar som är föremål för legala kidnappningar. Jag har arbetat med kanske 300 fall i staten [Georgia]och flera hundra i landet i övrigt, och i den ena staten efter den andra är jag lika fullkomligt övertygad om att det inte finns något ansvarstagande inom de sociala myndigheterna.

Jag har dragit följande slutsatser:

Familjeseparationer av och bortryckande av barn är en blomstrande affär som växer därför att staten och lokala regeringar har blivit beroende av det för att balansera sin växande budget med skattepengar. Byråkratin är enormt stor speciellt om vi tittar på vem som får betalt: statsanställda, advokater, domstolsutredare, domstolspersonal och domare, psykologer, konsulter, psykiater, terapeuter, fosterföräldrar, adoptivföräldrar, osv.

Alla använder de sig av barnen som är i statligt förvar för ett säkert jobb.

Adoptions- och Familjeskyddslagen lanserades av Walter Mondale 1974 och senare av President Bill Clinton 1997, som föreslog kontanta bonusar till staterna för varje barn som blev adopterat från fosterhemssystemet.

 

För att kunna få fortsätta att få dessa adoptionsbonusar behöver de lokala sociala myndigheterna fler barn. De måste ha varor som säljer och de måste ha ett stort utbud av varan så köparen ska ha mer att välja på. Vissa delstater ger $ 4 000 - $ 6 000 i bonus för varje barn som adopteras bort till främlingar och ytterligare $ 2 000 för barn med speciella behov.

Arbetsgivarna arbetar så att dollarn fortsätter att flyta in. Men det är bara början på hur formeln fungerar; varje bonus multipliceras med procenten som staten har lyckats överträffa sitt adoptionsantal med. Det är därför som stater och kommuner arbetar hårt för att nå sina mål med att öka antalet adoptioner från fosterhemssystemet. Som ni förstår, är det här programmet sanktionerade från högsta nivå och det är socialen som driver det hela. Det är därför som offren i de sociala myndigheterna inte får någon hjälp från sina lagstiftare. Det förklarar också varför min Motion 415 drabbades av ett sådant nederlag i rättskommittén och varför jag blev stoppad vid varje vägkorsning och varför jag blev besegrad vid omvalet förra månaden [september 2008] av en annan Republikan.

Skattepengar används för att hålla detta gigantiska system flytande.

Många mor- och farföräldrar har ringt mig under den tid då de kämpade för att få ta hand om sina barnbarn innan de blev uppslukade av systemet: mor- och farföräldrar som förlorat sina barnbarn till främlingar har förlorat sitt eget kött och blod. Barnen har förlorat sin släkt och sina familjetraditioner, sina mor- och farföräldrar och också kontakt med sina föräldrar och sina egna arvingar.

Det Nationella Centret för misshandlade och försummande barn rapporterade 1998 att mer än sex gånger fler barn dog i fosterhemsvård än i normalbefolkningen. Och när det påstods att de var förflyttade till säkerhet (adopterade) visade det sig att det var en större chans för att dessa barn skulle lida av misshandel - inkl. sexuella övergrepp - än barn i den övriga befolkningen. Tänk på hur stor de här siffrorna är idag tio år senare.

Här är några rekommendationer som jag har på min lista:

 

·        Se till att det blir en oberoende granskning av alla statliga CPS och att det blir en federal kongressutredning av CPS.

 

·        Avskaffa de federala och statsfinansierade initiativ som har gjort att CPS har blivit en affärsverksamhet som separerar familjer för pengar.

 

 

Jag har bevittnat sådana orättvisor och sett de skador som har åsamkats så många familjer att jag inte vet om det är möjligt att reformera systemet. Det går inte att lita på systemet. Det tjänar befolkningen, det utplånar familjer och barn helt enkelt för att det har makt att göra så.

 

Vad jag har sagt under dessa få minuter är att vi måste konfrontera bedrägeriet inom CPS.

 

CPS kan ta barn när de använder sig av systemet som ju betalas av skattebetalarna, som tror att systemet är gjort för att skydda misshandlade och försummade barn. Byråkratin gör att dess arbetare drar nytta av det finansiella systemet så de kan använda barn för att tjäna pengar medan de förstör familjerna och deras liv.  Inget barn som har varit i detta system kommer någonsin att vara sunt eller helt och många har bara försvunnit och vi kommer aldrig att höra av dem igen.

 

Gud kommer inte att tillåta att detta händer våra barn och våra familjer. Hans hjärta slår för dessa barn, och han kommer att lyfta upp dem som slagits ned.

 

Det som de sociala myndigheterna i Amerika gör är ett kriminellt politiskt fenomen och det måste bli ett slut på det.

Jag vädjar till er att arbeta med mig så vi kan sätta våra barn och familjer fria.


 

Nancy Schaefer on CPS
YouTube.com

 


The Corrupt Business Of Child Protective Services
By Nancy Schaefer, Senator, 50th District - November 16, 2007, Updated: September 25, 2008


Förre JO: Detta är ett ondskefullt mål
Av Tomas Svedberg


Tillbaka till Artiklar


 

 

 

 

 

 

 

Sverige och rättsstaten på 2000-talet

 

SVERIGE och RÄTTSSTATEN på 2OOO-talet

 

Av Brita Sundberg-Weitman, juris doktor, fd lagman i Solna tingsrätt, hovrättsråd i Svea hovrätt, docent i civilrätt och folkrätt vid Stockholms universitet och ordf. i Medborgarrättsrörelsen


sverige_och_rattsstaten_pa_2000_talet


ÄR SVERIGE PÅ 2OOO-TALET EN RÄTTSSTAT? Är domstolarna självständiga under lagen? Uppfyller JO sin skyldighet att "särskilt tillse att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttager regeringsformens bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter ej träds för när i den offentliga verksamheten"? Dessa och andra, näraliggande frågor behandlas i denna bok, bland annat i ljuset av JO-beslut. l en bilaga redovisas 169 JO-beslut i fall som gäller sociala myndigheters verksamhet till skydd för barn.

 

BRITA SUNDBERG-WEITMAN är född 1934 och har i sitt yrkes­verksamma liv varit docent i civilrätt och folkrätt vid Stockholms universitet, hovrättsråd i Svea hovrätt och lagman i Solna tingsrätt. Hon har tidigare skrivit böckerna Nondiskriminering i EEC 1973, Discrimination on Grounds of Nationality 1977, Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning 1981 och Rättsstaten Åter! 1985.

 

 

ISBN: 978-91-7223-329-4



JURE FÖRLAG, ARTILLERIGATAN 67, 114 45 STOCKHOLM. TEL 08-662 00 80, FAX 08-662 00 86. www.jure.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur hamnade trettonåringen på hemmet?
Per Dahl, politisk chefredaktör, Ledare, Barometern, barometern.se - 2009-05-10

Dagens JO ett hot mot rättsstaten
Expressen, Debatt, 2008-07-07


Rättsstaten Åter!
Av Brita Sundberg-Weitman

Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning
Av Brita Sundberg-Weitman

 

Tillbaka till Böcker

 

Resolution

 

 

RESOLUTION

 

 


Denna resolution antogs av NKMR's jubileumsmöte i Köpenhamn den 28 november 1998.


 

 

Under senare tid har samhällets omhändertagande av barn och unga ökat. Det är framförallt barn till ensamstående kvinnor med låg lön eller socialbidragsberoende, invandrarfamiljer samt familjer med dålig ekonomi. Men även "normala" familjer och styvfamiljer drabbas - med påstående om incest eller misshandel.

Vissa av familjerna som drabbats har haft ekonomiska problem, en tillfällig livskris, kanske sjukdom, handikappade barn eller skilsmässoproblematik.

Samhällets ingripande i en familjs liv genom omhändertagande av barn är förödande för föräldrarna och barnen - ja för hela familjen. Barnets band till släkt och vänner och nätverk i övrigt - skolkamrater, dagiskamrater, grannar m.m. skär av effektivt. Ibland får de förtvivlade föräldrarna inte ens veta var deras barn befinner sig.

Att inte kunna försvara sitt eget barn mot myndighetspersonernas åtgärder är den djupaste kränkningen en förälder kan uppleva inför sitt barn. Att dessutom veta att syskonen i familjen inte ens får vara tillsammans är mycket smärtsamt både för barnen och deras föräldrar. Det är känt att det är inte ovanligt att syskon placeras i olika familjehem.

Alltför ofta förekommer onödigt brutala och kränkande omhändertaganden av barn. Det är därför fullt förståeligt att fängelser och psykiatriska kliniker fyllts av människor som varit i fosterhem längre eller kortare perioder i sitt liv. Barn som fråntagits sina föräldrar med polis- och/eller andra myndigheters hjälp blir traumatiserade. Rotlösa och känslostympade människor blir inga trygga människor.

Barn med egna släktingar och nätverk som kan och vill ta hand om dem skall ej utsättas för ett omhändertagande och placering i främmande miljöer.

Vore det inte befogat att överväga om de pengar som används för familjehemsplacering istället skulle kunna användas till att stärka de utsatta familjernas samhällsställning, utbildning och integrering i samhället? En familjehemsplacering är en mycket dyr åtgärd. Nu är den rätta tiden att tänka i nya banor! Nu när det är en allmänt rådande dålig ekonomi i Norden borde pengarna hellre användas till för samhällsmedborgarna nyttiga ändamål.

De flesta EU-länderna - till skillnad från Danmark, Finland och Sverige - utgår från familjeprincipen, närhetsprincipen och subsidiaritetsprincipen. Som medlemsstater inom EU måste Danmark, Finland och Sverige anpassa sig till europeisk standard vad gäller familjens betydelse som samhällets grundsten. Detsamma gäller för Norge. Att Norge står utanför EU innebär inte att de är undantagna från gemensam europeisk standard.

 

Rättssäkerhet

 

Familjernas rättssäkerhet vid tvångsomhändertagande av barn måste stärkas. Antaganden och subjektiva värderingar i socialutredningar får inte förvandlas till "sanning" i nästa omskrivning. Såväl positiva som negativa förhållanden för föräldrarna måste belysas objektivt och sakligt. Bedömningar får inte framstå som om de vore faktiska uppgifter. En utredare får inte ha förutfattade meningar om lämplig insats och sedan utforma utredningen och dokumentationen därefter. Utredningarna måste göras förutsättningslösa. Uttalanden som gjorts till familjens fördel av psykiatriker, läkare och terapeuter får inte avfärdas med hänvisning till populärvetenskaplig litteratur. Innan ett omhändertagande sker skall ärendet bedömas av en fristående, oberoende instans där olika sakkunniga får yttra sig. Föräldrarna måste beredas samma möjlighet att anlita experter, betalda av skattemedel, som socialarbetarna.

I förvaltningsdomstolarna avgörs ärendet på den skriftliga socialutredningen, även om föräldern har full yttranderätt. Advokaten som företräder föräldern får en mycket låg ersättning och förvägras ofta dessutom ersättning för full tid med motiveringen att det inte varit nödvändigt med så stor möda. I jämförelse med skilsmässomål och brottmålsprocesser är det en stor skillnad såväl vad gäller yttranderätt som ersättning till ombuden.

Att fråntas sitt barn torde dock vara det värsta rättsingrepp som en människa kan drabbas av.

 

Domstolstrots och sekretess

 

De socialamyndigheterna kan slutligen vägra att följa ett domstolsbeslut om upphörande av ett omhändertagande - även vad det gäller domslut från Europadomstolen.

Representanter för de nordiska länderna talar stolt om "öppenhet" och "insyn" i sina kontakter med Europa och europeiska organ. Men tvångsomhändertagande av barn i de nordiska länderna omgärdas av stor sekretess. Vi måste våga tala öppet om samhällets omhändertagande av barn och unga. Domstolarna skall ha öppna förhandlingar i omhändertagandemål om föräldrarna begär det.

De nordiska länderna vill alltid vara exempel för andra länder - ja, även världens samvete. Det måste vara slut med hyckleriet. Vi måste sätta oss ner och prata om vilket framtida samhälle vi vill ha här i Norden. Vill vi ha ett samhälle där en förtvivlad förälder frågar sig: "Hur hamnade jag i fällan?" Vill vi ha ett samhälle där barns rätt till sina föräldrar inte gäller de familjer som har tillfälliga problem, är arbetslösa eller invandrare eller socialbidragstagare eller bara vågar ha en annan åsikt än socialarbetarna?

Det är skillnad på att värna om barn som far illa och att förutsätta att barn far illa. I dag diskuteras konsekvenserna av vad samhället gjorde för 50 år sedan då åtskilliga tusen människor tvångssteriliserades samtidigt som vi dagligen genom tvångsomhändertaganden skapar ett underlag för en liknande debatt om 50 år. Det är i djupaste mening omänskligt att personal inom socialtjänsten eller mödrahälsovården försöker förmå eller tvinga människor att abortera ett efterlängtat barn och precis lika respektlöst att ta ett nyfött barn från föräldrarna - under anförande av barnets bästa. Barn har framför allt rätt till sina föräldrar.

NKMR's jubileumsmöte deklarerar följande:

Barnet får inte ses som en ensam individ utan som tillhörig sin familj och anhöriga.
Barn får inte utsätts för godtyckliga eller lagstridiga ingripanden i sitt privat- och familjeliv.
Barn får inte tvångsomhändertas och placeras utanför släktkretsen om någon anhörig är villig och förmår ta hand om det.
Barnskyddslagen får inte innehålla andra rekvisit för tvångsomhändertagande än "misshandel, otillbörligt utnyttjande eller brister i omsorgen". (Jfr FN:s Barnkonvention)

NKMR vill verka för familjernas rätt till sina barn.

NKMR vill verka för barns rätt till sina familjer och släkt.

 
Köpenhamn den 28 november 1998.


Till rapport från Jubileumsmöte

Tillbaka till rapporter

Till NKMR's hemsida

UNICEF Innocenti Rapporten

UNICEF INNOCENTI RAPPORTEN

 

 

 

Presenterad av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand


 

 

 

 

The true measure of a nation’s standing is how well it attends to its children – their health and safety, their material security, their education and socialization, and their sense of being loved, valued, and included in the families and societies into which they are born.

 

 

 

 

 

"Den sanna mätaren av en nations välstånd är hur bra den tar hand om sina barn - deras hälsa och säkerhet, deras materiella säkerhet, deras utbildning och socialisering och deras känsla av att vara älskade, uppskattade och integrerade i de familjer och samhällen i vilka de föddes."

 

 

 

Så lyder ingressen till 2007 års Unicef Innocenti Rapport över barnens ställning i den rika världen.

 

 

Av rapporten framgår att förhållanden för barn i Sverige är materiellt och utbildningsmässigt sett väl tillgodosedda men otillfredsställande beträffande familje- och kamratrelationerna.

 


Det finns inget klart samband mellan ett lands rikedom och barns välmående, konstaterar UNICEF i en unik rapport över barns situation i 21 rika länder.

 

 

UNICEF-rapporten ”Child Poverty in Perspective: An Overview of Child Well-Being in Rich Countries” mäter barns välmående utifrån sex faktorer, nämligen:

 

·         materiellt välstånd

·         hälsa och säkerhet

·         utbildning

·         familje- och kompisrelationer

·         riskbeteenden

·         barn och ungas egna upplevelser av sin situation.

Totalt sätt placerar sig Nederländerna och de nordiska länderna i topp.

 

 

De nordiska länderna har högst materiell levnadsstandard, då mindre än fem procent av barnen lever i relativ fattigdom. Motsvarande siffra för USA och Storbritannien är över 15 procent.

 

 

Rapporten, som använder ett vidare fattigdomsbegrepp än inkomst per person, visar till exempel att barn i Tjeckien mår bättre beträffande familjerelationer än barn i andra, rikare länder. Sammantaget, mår barnen i Nederländerna allra bäst. Sverige toppar statistiken beträffande materiellt välstånd, hälsa och säkerhet och riskbeteenden och hamnar på andra plats överlag, men på 15de plats beträffande den viktiga faktorn - familje- och kamratrelationerna. Italien är bäst i klassen beträffande familje- och kamratrelationerna.

 

 

Danmark och Finland ligger på tredje resp. fjärde plats och Norge hamnar på sjunde platsen efter Spanien och Schweiz.


Mobbning

På utbildningsfronten är resultatet inte lika samstämmigt för de nordiska länderna. Både Norge och Danmark hamnar långt ner i listan. Belgien och Kanada placerar sig bäst.


Studien tar också upp ämnen som bland annat mobbning, tid med föräldrar, alkohol- och drogvanor.


Ingressen

Om den sanna mätaren av en nations (Sveriges) välstånd är att 20 000 barn tvångsomhändertas och placeras i fosterhem varje år, hur de sociala myndigheterna tar hand om dessa barn - deras hälsa och säkerhet, deras materiella säkerhet, deras utbildning och socialisering och deras känsla av att vara älskade, uppskattade och integrerade, dock inte i de familjer och samhällen i vilka de föddes, skulle Sverige inta en botten plats bland våra västerländska civilisationer

 




Unicef Innocenti Rapporten

 

 

Norske barn lite lykkelige

 

 

Av Manfred Kumschlies

 

 

Why 'the rights of children' is a juvenile concept
By Christopher Caldwell


 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

 

Reply

Datum Dnr

2008-06-24 3386-07-21

 

 

Jur.kand. Ruby Harrold-Claesson

NKMR

Ströms väg 37

424 71 OLOFSTORP

 

 

 

Klagomål mot kommuner och förvaltningsdomstolar rörande omhändertagande av barn enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

 

Den 2 mars 2007 träffade Justitiekanslern advokaten Peter Haglund, jur.kand. och med.lic. Siv Westerberg och Dig. Vid sammanträdet framfördes klagomål mot handläggningen av mål om omhändertagande av barn enligt LVU. Som en uppföljning av mötet översände Du därefter en skrivelse hit som 24 jurister stod bakom, varav flera är advokater. Skrivelsen har rubriken "Barn tvångsomhändertas utan saklig grund". I skrivelsen konkretiseras klagomålen och utmynnar i en begäran att Justitiekanslern ska tillsätta en kommission med uppgift att dels kartlägga omfattningen av onödiga tvångsomhändertaganden, dels utreda om vissa fall bör ges rätt till en ny prövning. Det framhålls att det är angeläget att barnets föräldrar får komma till tals och ge sin syn på det som inträffat. Jag har fått i uppdrag att besvara Er skrivelse.

 

Jag vill till en början beskriva de rättsliga ramar som gäller för Justitiekanslerns tillsynsuppgifter. Justitiekanslern ska enligt lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn vaka över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Tillsynen över den offentliga verksamheten är inriktad främst på att denna fullörs på ett riktigt sätt utifrån de krav som ställs upp i olika författningar.

Enligt sin instruktion (SFS 1975:1345,15 § andra stycket) ska Justitiekanslern pröva ett klagomål endast om frågans beskaffenhet ger Justitiekanslern anledning att ta upp saken till prövning. Det innebär att Justitiekanslern -utom vissa särskilda frågor - normalt bara prövar klagomål när det finns anledning att anta att det har förekommit allvarliga brister i rättssäkerheten eller systemfel av något slag.

Justitiekanslerns tillsyn är också av extraordinärt slag. Det innebär att den inte är avsedd att ersätta den tillsyn som på olika områden tillkommer andra myndigheter. När det t.ex. gäller tillsynen över socialtjänsten är detta främst en uppgift för länsstyrelserna.

 

Justitiekanslern är på grund av vad som nu har sagts i princip fri att avgöra vad som ska tas upp till prövning och vad tillsynen ska inriktas på.

 

 


Postadress Gatuadress Telefon (växel) Telefax E-post

Box 2308 Birger Jarls Torg 12 08-405 10 00 08-723 03 57 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.">Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

103 17 STOCKHOLM

 

 


2

 

 

Justitiekanslern har bedrivit tillsyn i form av projekt för att övergripande studera hur särskilt rättssäkerhetsaspektema värnas i olika sammanhang. Frågan här har varit om ett motsvarande projekt borde igångsättas på det område som Ni har pekat på. Justitiekanslern har därför bett mig att göra en preliminär undersökning inom det aktuella området. Jag har för det ändamålet varit i kontakt med Utrikesdepartementet och gått igenom Riksdagens ombudsmäns relevanta beslut på området. Därefter har jag föredragit ärendet.

 

Efter föredragningen har Justitiekanslern inte funnit tillräcklig anledning att inleda ett särskilt tillsynsprojekt angående omhändertaganden enligt LVU. Ärendet kommer därför att avslutas och anmälan och inlämnat material kommer nu att läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

 

I tjänsten

 

 

Gun Löfgren Cederberg

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter