Tchad-barnen: Föräldralösa eller stulna?

Tchad-barnen: Föräldralösa eller stulna?

Torsdagen den 25 oktober 2007 stoppades nio fransmän, sex av dem från organisationen L'Arche de Zoé (Zoés ark) och tre journalister, när de var i färd med att sätta 103 afrikanska barn på ett flygplan i staden Abéché i Tchad med destination Paris.

Zoés ark hävdade att föräldralösa barn räddades från liv som barnsoldater och att franska familjer inte skulle adoptera barnen, utan vara "värdfamiljer". Runt 300 franska och belgiska familjer hade betalat uppemot 6 000 euro, motsvarande drygt 55 000 kronor, per barn.

Enligt barnen själva är de varken föräldralösa eller barnsoldater.

En serie artiklar i olika svenska media 2007-10-26 --

 

 

 

"Hemlösa" Tchad-barn nu på barnhem

Nyhetsartikel i DN

Abéché. De drygt hundra barn som drogs in i tumultet i Tchad kring den franska välgörenhetsorganisationen Zoés ark bor nu på barnhem medan socialarbetare försöker klarlägga vilka barnen och deras föräldrar är.

DN/TT-AFP - 2007-11-16

 

 

Frågor kring Sarkozys Tchadresa
Nyhetsartikel i DN

Paris. Fransk press både risade och rosade president Nicolas Sarkozy i dag, sedan denne under helgen gjort en blixtvisit i Tchad och fått med sig sju fångna européer hem.

DN/ TT-Reuters - 2007-11-05

 

 

Tchad-barnen: En berättelse med många frågor
Reportage i SvT

Affären med de bortförda barnen är en berättelse med många fler frågor än svar. Den centrala frågan är förstås om organisationen som skulle föra ut barnen gjorde detta i god tro, för att tillfälligt rädda dem undan krig och förföljelse, eller om en det var en cynisk affärsverksamhet som stoppades i sista stund.

Sveriges Television, svt.se - 2007-11-02


Riskerar 20 års fängelse

Av Magnus Falkehed

Paris: Flera franska hjälparbetare sitter fängslade i Tchad, anklagade för försök till rov av 103 barn. I går kände de sig tämligen övergivna av sitt hemland.

Göteborgs-Posten, gp.se - 2007-11-02

 

 

Flertalet Tchadbarn har anhöriga
Nyhetsartikel i D

Abeche. Majoriteten av de 103 barn i Tchad som skulle föras till Frankrike för att där adopteras bort har egna familjer. Det konstaterar FN och Röda Korset i ett gemensamt uttalande.

TT-Reuters-AFP - 2007-11-01

 


Tchad-barn kan orsaka diplomatkris

Av Anna Koblanck

JOHANNESBURG. Nio fransmän och sju spanjorer har åtalats i Tchad för att försöka röva bort ett hundratal tchadiska barn och föra dem till Frankrike. Den spektakulära "räddningsaktionen" hotar samtidigt att orsaka en diplomatisk kris mellan Tchad och Frankrike.

Dussintals demonstranter samlades i dag utanför en domstol i staden Abeche i östra Tchad för att visa sin avsky inför de utländska hjälparbetare, journalister och flygplansbesättning som i natt åtalades för delaktighet i ett försök att kidnappa 103 tchadiska barn.
Dagens Nyheter, dn.se - 2007-10-30

 

Åtal väckt för barnarov i Tchad

N'Djamena TT-AFP
Åtalspunkterna mot nio gripna fransmän och sex spanjorer fastställdes av en domare i Tchad på måndagskvällen. De 15 misstänks för att ha försökt föra ut 103 barn ur landet till franska "värdfamiljer".

Svenska Dagbladet, Svd.se - 2007-10-30



Tchad-barnen: Vi lockades med godis

Abéché TT-Reuters

Vi lockades med godis för att lämna våra hem. Det säger flera av de 103 barn i Tchad som var på väg att skickas till franska "värdfamiljer".

Åtal ska väckas mot 16 européer och två tchadier för kidnappning.

  Svenska Dagbladet, Svd.se - 2007-10-29



Fransmän riskerar hårda straff i Tchad

Nio franska medborgare, som stoppats í Tchad när de försökte flyga ut 103 barn i åldrarna tre till åtta år från det krigsdrabbade Darfur till Frankrike, riskerar hårda straff.

De gripna från välgörenhetsorganisationen Zoés Ark hävdar att det var föräldralösa traumatiserade barn som skulle få tillfälliga hem hos franska värdfamiljer.

Sveriges Television, svt.se - 2007-10-26

 

 

 

 

Kommentar till affären med barnen i Tchad

Av Siv Westerberg

 

Tillbaka till Artiklar

 

Tillbaka till Huvudsidan

Systemets Dilemma

SYSTEMETS DILEMMA

af Ivan C. Gerling

 

 

I sagen om de to danske drenge der gik under jorden, står systemet overfor et meget vanskeligt valg.  Problemet er at man var usædvanlig mild overfor Lyngby præsten (der skjulte udenlandske flygtninge som stod overfor at blive udvist af myndighederne).  Nu skal man til at finde ud af hvordan man straffer de individer der hjalp disse to små "interne" flygtninge.  Hvis man straffer meget let (i stil med Lyngby præsten) har man erkendt det "humanitære" i at hjælpe disse børn og derved indirekte erkendt systemets umenneskelighed.  Hvis man straffer hårdt har man givet modstanderne et trumfkort ved at lave en skarp kontrast mellem danske børn der flygter internt, og udefrakommende flygtninge.  Den sidstnævnte sammenligning kan blive et PR helvede for systemet, da et par søde små velformulerede drenge vil samle langt mere sympati end mørkhudede fremmed-udseende voksne.

Det er vigtigt at fastslå at disse børn selv traf valget at flygte fra umenneskelige forhold.  Hvis der kommer tilstrækkeligt mange af disse pinlige sager med børn der nægter at være systemets ofre, kan vi måske få ændret praksis eller lovgivningen.  Som det er nu, har danske børn intet krav på at blive hørt før de er nået 15 årsalderen. Hvis det handler om hvad der er bedst for børnene er det helt absurd at afskære barnet fra indflydelse.  Medmindre barnet er alvorligt mentalt handicappet er det netop barnet selv der er bedst stillet til at afgøre hvilken bopæl der er bedst for barnet.  Eksperterne har i hvert fald forlængest demonstreret at de er håbløst dårlige til at træffe den slags afgørelser.  Jeg mener at ethvert barn fra skolealderen og op skal have vetoret overfor at blive fjernet fra sit hjem, medmindre det kan påvises at der er fare for barnets liv hvis det forbliver.

 

Avstraffelse av mennesker som hjelper tvangsfjernede barn

 

To drenge hjem efter halvt år under jorden

 

14-årig dreng lever i skjul for politiet

 

Tillbaka till Artiklar

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

Synpunkter och kommentarer till Riksåklagaren nya riktlinjer vid sexuella övergrepp

Synpunkter och kommentarer till RÅ:s nya riktlinjer vid sexuella övergrepp, att barnets berättelse ensamt ej är tillräckligt för åtal samt att advokater vill slippa munkavle.

Av Rigmor Persson, Jur. kand

 

 

 

Jur. kand. Rigmor Persson, mor till den falskt sexanklagade och sedermera frikände fd kammaråklagaren Stefan Holmlin som tog sitt liv den 5 april 2002, har givit NKMR tillstånd att publicera ovan rubricerade artikel.

Artikeln som har föranletts av Göteborgs Postens artikel "Högre beviskrav vid sexövergrepp" publicerad den 18/7 2002, hade sänts till ett antal tidningar för publicering men tidningarnas redaktioner har avböjt att publicera den.

Nedan följer en avskrift av artikeln som var införd i Göteborgs Posten den 18/7 2002.

 

 

 

 

 

Högre beviskrav vid sexövergrepp.

 

(Artikel införd i G-P den 18/7 2002)

 

Beviskraven bör höjas för åtal som gäller sexuella övergrepp mot barn. Riksåklagren (RÅ) har uppdaterat direktiven från 1999 och ger nu åklagarna ny vägledning.

 

Bakgrunden är att flera fällande domar, som grundat sig på barns vittnesmål, fått rivas upp sedan barnen tagit tillbaka sin berättelse. Enligt RÅ är kvaliteten på många förundersökningar för dålig och därför skärps kraven på bevis som backar upp barnets berättelse.

- Vi betonar att det är oerhört angeläget att inte försumma den stödbevisning som många gånger finns. Det är en risk att förlita sig på en berättelse som kan tas tillbaka av ett eller annat skäl, säger vice riksåklagare Catharina Bergqvist Levin.

 

Ska tåla granskning.

Enligt RÅ ska bevismaterial vara av sådan kvalitet att det även efter lång tid håller för en  ny granskning.

- Det här är råd och riktlinjer för att vi, så långt det är möjligt, ska kunna presentera rostfritt material. Vi måste se tydligare framför oss att man kan ifrågasätta lagakraftvunna domar. Vi måste bli oerhört professionella på det material vi besitter och beviset måste te sig likadant när lång tid har gått, säger Catharina Bergqvist Levin.

 

Barnombudsman (BO) Lena Nyberg är kritisk mot de nya riktlinjerna. Hon anser att riktlinjerna är ännu ett tecken på att barns värde i rättsprocesser håller på att minska. Andra  exempel är att domstolarna vid vårdnadstvister ser mer till föräldrarnas än till barnets rättigheter samt Psykansvarskommitténs förslag att barns straffrättsliga ansvar ska vara detsamma som för psykiskt störda personer.

 

- RÅ borde propagera mer för att ta tillvara barns vittnesmål, säger Lena Nyberg.

Hon anser att bättre förhörskunskaper, och en utvecklad metodik, skulle kunna tillmäta barns vittnesmål ett större värde.

 

Färre än tio procent av alla anmälda sexuella övergrepp mot barn leder till åtal.

 

 

 

************************

 

 

Riksåklagaren har under juli 2002 uppdaterat direktiven från 1999 och utfärdat nya riktlinjer för ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp. Många fällande domar gällande sexuella övergrepp som grundar sig på barns berättelser har fått rivas upp. Många förundersökningar är för dåligt utförda av polis och åklagare och saknar stödbevisning som backar upp barnets berättelse. Dessa direktiv och riktlinjer är mycket välbehövliga.

 

De många resningsansökningarna till HD i incestmål samt det tragiska faktum att fd kammaråklagaren Stefan Holmlin efter en falsk anmälan av fd hustrun om bl a sexuella övergrepp på sin styvdotter i april 2002 begick självmord.

 

Åklagare i  Holmlinmålet var fd chefsåklagaren Staffan Söderberg, Karlstad, som även ledde utarbetandet av direktiven från 1999. Staffan Söderberg blev i oktober 2001 avsatt från sin tjänst som chefsåklagare av anledningar som ter sig mycket dunkla. I Holmlinmålet fanns inte minsta stödbevisning för påståendet om sexuella övergrepp. Flickan hade manipulerats av modern som lärt henne vad hon skulle säga och jämför man det första förhöret med flickan med det andra förhöret skiljer sig berättelsen åt på ett oacceptabelt sätt samt i förhören förekommer flera grova sexual och könsord som en flicka på 6-7 år normalt inte vet innebörden av och kan sätta in i sitt sammanhang. Förhören med flickan leddes av Eva Borg vid Strömstadspolisen samt åklagaren Staffan Söderberg.

 

Fadern till flickan, Bert Olsson sade i första förhöret att han inte visste eller hade märkt, eller att det fanns något som tydde på att dottern skulle ha varit utsatt för övergrepp. I senare vittnesmål ändrade han sin utsaga och hävdade att han vetat 1 år att dottern varit utsatt men inte gjort någon anmälan därför att han haft sorg efter sin far som dött 2 år tidigare.

 

En moster, Maisy Holmlin var det vittne som enligt åklagaren skulle skänka trovärdighet åt hela målet. Maisy Holmlin gudmor och moster till Stefan Holmlin alkohol och tablettmissbrukare sedan många år blev åklagarens starka vittne i Holmlinmålet trots mycket starka hämndmotiv mot Stefans mor. Hon hade på grund av sitt missbruk förlorat vårdnaden om sina barn och hade under flera år skyllt detta förhållande på sin syster. (Stefans mor) Vid förhör trodde hon dock inte på att systersonen skulle vara pedofil. Detta förhållande som under hela förundersökningen påpekades gång på gång för åklagaren ignorerades helt av denne. Staffan Söderberg valde att på dessa lösa grunder ändå väcka åtal.

 

Mot denna bakgrund och de därpå tragiska konsekvenserna hälsas direktiven om de höjda beviskraven i dessa mål med tillfredställelse förutsatt att de följs av polis och åklagare.

BO Lena Nyberg anser att bättre förhörskunskaper och en utvecklad metodik vid förhör med barn skulle tillmäta barnets utsaga ett större värde. Analogt med detta vore det då också lättare att ifrågasätta och utvärdera de barns utsaga som är inlärd av en manipulerande mamma och alltså inte äger sanningens prägel.

 

Vid mål med stort massmedialt intresse och då domstolen på åklagarens begäran utfärdar yppandeförbud kring en förundersökning innebär detta att endast åklagaren kan berätta för media och allmänhet vad som hänt. Detta i sin tur får till följd att åklagaren redan på förundersökningsstadiet har möjlighet att styra målet på ett för åklagarsidan gynnsamt sätt. Försvarsadvokaten blir på detta vis bakbunden och detta försvårar avsevärt advokatens möjligheter att hämta in egen information i målet. Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet, anser att denna obalans påverkar tilltron till rättsväsendet.

 

Det faktum att våra domstolar endast skall grunda sin dom på vad som förekommit vid huvudförhandlingen innebär inte att även domstolens ledamöter påverkas av massmedias skriverier om ett mål där endast åklagarens meddelarfrihet citeras. Juristerna vid våra domstolar har förhoppningsvis en mer objektiv och proffesionell attityd till massmedia men det faktum att även politiskt valda nämndemän har domsrätt i ett mål av massmedialt intresse ökar på ett otillfredställande sätt denna obalans när det gäller yppandeförbudet. Alla domstolens ledamöter är vanliga människor som påverkas medvetet eller omedvetet.

 

Förhoppningen med RÅ:s nya direktiv gällande anmälningar om sexuella övergrepp är att inte de många fäder, styvfäder, morfäder och farfäder som i dag anhålls, häktas, lagförs och i flera fall döms på falska grunder skall slippa få sina liv ödelagda.

Att metodiken, förhörskunskapen, objektiviteten och förutsättningslösheten hos polis och åklagare som handlägger dessa misstänkta brott svarar upp mot de höga krav på yrkeskunskap alla medborgare i en rättsstat har rätt att ställa. Detta gynnar även de barn som verkligen blivit utsatta för övergrepp, att de män som förgriper sig på barn lagförs och döms och de utsatta barnen erhåller adekvat skydd och hjälp.

 

 

Fallet Stefan Holmlin. Åklagare tilltalad, lagförd och frikänd

 

Myten om den goda modern och att barn alltid talar sanning

 

"Häxprocesser mot män"

 

"Vi dömer oskyldiga till fängelse"

 

Rättsröta i behandlingen av misstänkta vid sexualbrott

 

Barns vittnesmål räcker inte

 

Tillbaka till Artiklar

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

Syskon på rymmen återfunna

Syskon på rymmen återfunna

TT och GP

 

 

 

Notisen nedan är tidigare publicerad i TT och Göteborgs-Posten den 17 juli 2006. Att barn flyr från sina fosterhem är ett friskhetstecken samtidigt som det visar att alla inte trivs i sina fosterhem.

En titt på kartan visar att det är långt mellan Filipstad och Munkfors. Kan någon god människa ha hjälpt barnen med skjuts?

 

 

 

filipstad: En 14-årig pojke och hans 11-åriga syster försvann under natten till i går från sin fosterfamilj i Filipstad. Polisen satte in helikopter och fyra pa­truller i sökandet efter syskonparet, som till slut hittades i Munkfors på söndagseftermiddagen. Det visade sig att barnen hade rymt och de ska nu placeras i ett nytt familjehem.


Tillbaka till Artiklar

Svårt att föra klok debatt om barnaga

Svårt att föra klok debatt om barnaga
Av Andreas Fischer, Vallentuna
 


 


Artikeln nedan är tidigare publicerad som insändare i Svenska Dagbladet den 17 september 2011-09-14, sid 23. Den föranleddes av SvT programmet, Debatt, den 13 september 2011, med anledning av fallet där den i Sverige semestrande italienske politikern, Giovanni Colasante, dömdes samma dag i Stockholms tingsrätt för misshandel av sin son på öppen gata.

Insändaren publiceras här med författarens benägna tillstånd.

 


Det finns en del områden där svensken i gemen verkar ha svårt att föra en saklig debatt. Prostitution, invandring och narkotika är några. Men även diskussionen om barnaga verkar vara mer infekterad än jag trodde. Ett sorgligt exempel på detta kunde man se i torsdagens ”Debatt” på Sveriges Television.

Man kanske skulle förvänta sig att förespråkare för barnaga lätt blir osakliga och aggressiva. Till min förvåning var det precis tvärtom. Det var ”anti-barnaga-fundamentalisterna”, eller hur man nu ska kalla dem, som inte förmådde göra skillnad mellan att dra ett barn i jackan och en våldtäkt.

I stället så fanns lösningen till alla tänkbara problem i att diskutera problemet med barnet. Jag undrar dock hur någon som inte ens kan föra ett vettigt samtal med en lugn och sansad vuxen i en tv-studio ska diskutera med en gallskrikande treåring som till exempel vägrar kliva på tåget som ska gå om en minut. Och vilka signaler de tror att de sänder ut när de inte låter komma oliktänkande till punkt. Bra före­bilder för barnen? Knappast!



Colasantefallet: Italiensk politiker på semesterresa i Sverige lagförd för barnmisshandel
En serie artiklar i olika media - 2011-08-31 --


Vad är barnaga?
Av Lena Hellblom Sjögren, Fil Dr, leg. psykolog



Tillbaka till Artiklar

Tillbaka till NKMR:s Huvudsida

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter