- Tysk 16-aring inlast i Sverige
- NKMRs yttrande SOU 2015:71
- EU Fundamental Rights Agency and Council of Europe launch handbook on Child Rights
- PETI Report 'Forced Adoptions' in the UK
- Parents of Estonia - Conference August 2015
- Europaparlamentet - Sammanfattningar, information och rekommendationer - NKMR
- Roundtable: European Parliament
- Tioårsminnet av Felicia Petterssons död
- Treårsminnet av Donia Hassans död
- Att sätta barnets bästa först i varje beslut om placering
- International conference - Parental Alienation
- Appeal to the Government of India to protect Indian child in Norway
- NKMR i Fundamental Rights Platform - FRP
- Child Abduction as Weapon of Family Destruction
- Petition nr 2434/2014 - Admissible
- Open letter to Committee for the Prevention of Torture (CPT)
- Barn- och äldreministerns svar - december 2012
- Fil. Dr leg. psykolog Lena Hellblom Sjögrens två brev till justitieutskottets ordförande
- Tre brev till Dagsavisen.no
- Systemfel i välfärdsstaten - Lena Hellblom Sjögrens brev till SvD
Socialnämnden i Kumla går back med drygt fyra miljoner
| 
SOCIALNÄMNDEN I KUMLA GÅR BACK MED DRYGT FYRA MILJONER!
Av Ruby Harrold-Claesson
|
Den tidigare artikeln med samma titel har ersatts med denna pga att redaktionen för Nerikes Allehanda ringde NKMR's webmaster i anledning av att en av deras läsare rapporterade att vi hade publicerat deras artikel.
Faktum kvarstår dock - socialnämnden i Kumla går back med drygt fyra miljoner kronor under 1999! Och detta beror huvudsakligen på köpt vård. |
En nyhetsartikel i Nerikes Allehanda den 2 juni 1999 visar att socialnämnden i Kumla går back med drygt fyra miljoner kronor under 1999. Socialbidragen beräknas emellertid gå med ett överskott på 600 000 kronor i socialnämndens första budgetprognos. Nämndens verksamheter beräknas gå mot ett totalt minus på 4,1 miljoner kronor - en svindlande summa för en liten kommun.
Förklaringen till underskottet är enkel. För mycket pengar används att bekosta köpt vård. Antalet ungdomar som är placerade på institution enligt LVM svarar till största delen för ökningen. LVU placeringar dvs tvångsomhändertagande och familjehemsplaceringar av barn är inte omnämnda i budgeten. Men om vi utgår från Socialstyrelsens beräkningar att varje tvångsomhändertaget barn kostar ca en miljon kronor/år och antalet omhändertagna och familjehemsplacerade barn i Kumla kommun 1998 uppgick till 22 stycken barn* är problemet tämligen lätt att förstå. Intressant är att 71 procent av budgeten på 2,8 miljoner för institutionsvård av barn och unga använts vid slutet av april månaden. Bedömningen är att antalet placeringar inte kommer att minska under året och att ett underskott på 3,5 miljoner kronor därför kan befaras.
Det bör noteras att "insatserna" för barn och ungdomar är den minst kontroversiella budgetposten eftersom dessa görs för att tillgodose "barnet bästa". Det finns ingen som inte vill arbeta för att främja barns bästa. Det inträffar inte så sällan inom socialt arbete att socialtjänstens personal blandar ihop sitt eget bästa och barnets bästa. "Insatserna" för barn kan således göras för att främja andra ovidkommande intressen.
Kumlafallet
Av följande redogörelse framgår att socialnämnden i Kumla slösar med kommuninvånarnas pengar. Hösten 1997 tog socialarbetarna - med nämndens godkännande - ett nyfött barn i familjehem hos ett barnlöst par som väntade i adoptionskön på ett barn mellan 0 - 12 månaders ålder. År 1997 var sammanlagt 19 barn föremål för åtgärder enligt socialtjänstlagen och LVU.*
Så här gick det onödiga omhändertagandet och familjehemsplaceringen till: Den nyförlösta modern övertalades att lämna ifrån sig sitt barn - under påstående om att hon inte kunde ta hand om det. Hon fick inte ens ge barnet di. I stället gavs hon tabletter för att ta bort modersmjölken. (jfr Stockholmsfallet)
Dagen efter barnets födelse upprättade socialtjänsten i Kumla en s k familjehemsutredning där "förslag" lämnades att nämnden skulle godkänna att barnet skulle placeras hos det barnlösa paret. Nämnden godkände socialsekreterarnas förslag samma dag. Barnet var - och är - varken föräldralöst eller i avsaknad av släktingar. Barnets föräldrar är ett ungt förlovat sammanboende par som har ett mycket starkt stöd hos farföräldrarna. Barnets farmor och farfar, en tämligen välbärgad familj i 50-års åldern, erbjöd sig att ta hand om sitt barnbarn, men socialtjänsten valde att placera barnet hos främlingar - vänner till en av socialarbetarna. Detta är således en förtäckt adoption där väninnan fick sin barnlöshet avhjälpt, samtidigt som hon får lön från kommunen för besväret.
När modern senare under hösten återhämtade sig från chocken att tvingas lämna ifrån sig sitt nyfödda barn krävde barnet åter tvångsomhändertogs det enligt LVU. Länsrätten i Örebro, Kammarrätten i Jönköping och Regeringsrätten har godkänt Kumla kommuns åtgärder mot det lilla barnet, hennes föräldrar och släktingar.
Socialtjänsten har därefter konsekvent vägrat att tillämpa den nya lagen som trädde i kraft samma år barnet föddes, enligt vilken mor- och farföräldrar eller andra släktingar "bör utredas", numera "skall utredas" i fall en placering av barnet kan bli aktuell.
Fallet utreds av Justitieombudsmannen och är anmält till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.
Problemet med underskott i kommunernas socialbudgetar är vanligt förekommande över hela riket. SDN-Gunnared i Göteborg, som är känd i hela världen p.g.a. att Sverige fälldes i Europadomstolen i Olsson mot Sverige I & II, har sedan flera år uppvisat stora underskott.
SDN-Bergsjön i Göteborg, som blev rikskända hösten 1997 då Yrkesinspektionen utfärdade ett vitesföreläggande på Göteborgs Kommun med påstående om att politikerna i sociala utskottet i Bergsjön kränkte socialsekreterarna, har också aviserat ett stort budgetunderskott för 1999.
* Socialstyrelsens statistik för Kumla kommun 1997 resp. 1998.
Tvångsomhändertagande av nyfödda barn
Se skillnaden mellan utredning och åtgärd
Kumlafallet - Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
|
Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
Av Ruby Harrold-Claesson, jur.
kand
|
Artikeln är skriven för NKMR:s hemsida. |
Riksdagsman Thomas Julin
(mp) kastades ut från en domstolsförhandling i Örebro i början av juni 2000.
Målet gällde upphörande av omhändertagande av ett litet barn, det s.k.
Kumlafallet. Alternativt begärde föräldrarna att barnet skulle omplaceras hos
sina farföräldrar. Familjen ville att Julin, som då var ledamot i
socialutskottet, skulle närvara som medborgarvittne.
När förhandlingen inleddes krävde socialtjänstens i Kumla representanter att Thomas Julin skulle avvisas. Föräldrarnas ombud och offentliga biträde, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand, protesterade, men domaren Leif Alkman vid kammarrätten i Jönköping, som var på kammarrättsting i Örebro, följde socialtjänstens linje.
"Får vi be Thomas Julin avlägsna sig", sade han kort.
"Man kan fråga sig vilka de så kallade lyckta dörrarna är tänkta att
skydda", skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande samma dag.
I pressmeddelandet hänvisar Thomas Julin till att han vid ett flertal tillfällen motionerat om rätt för medborgarvittnen att närvara vid rättegångar men att hans förslag avslagits med motiveringen att det redan är möjligt om den enskilde så vill.
Julin ställde därefter en fråga till justitieminister Laila Freivalds angående
rätten till medborgarvittnen vid kontakter med myndigheter.
Han hänvisade till att många familjer har fått sin tillit till myndigheterna
hårt prövad i åratal och kunde behöva stöd av någon utomstående.
"I sådana här lägen bryr jag mig mindre om socialtjänstens självkänsla. Rätten att kräva att jag avvisas från förhandlingen vill jag inte
ge dem," sade han.
Socialtjänstens begäran om att kammarrätten skulle avvisa riksdagsmannen Thomas Julin från den muntliga förhandlingen medförde att Kumlafallet fick massmedial uppmärksamhet - ett resultat som varken socialtjänsten i Kumla eller kammarrätten i Jönköping hade förutsett eller önskat.
Kumlafallet
- Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
Av Lars-Göran Månzon
Medborgarvittne måste bli
en rättighet
Förändringar av socialtjänsten
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Förtäckta
adoptioner - Två fall.
Ruby Harrold-Claessons föredrag vid NKMR:s symposium i Göteborg den 17 juni 2000
Kommunen
skänkte bort vårt barnbarn
Av Katarina Lagerwall
Pressens opinionsnämnd fällde artiklar
Kumlafallet
|
KUMLAFALLET
I oktober 1997 föddes ett välskapt flickebarn till ett ungt, samboende par. Födelsen var oväntad. I Kumla väntade ett barnlöst par, med känningar inom socialförvaltningen, i adoptionskön på att få adoptera ett barn mellan 0 - 12 månader. Barnets farmor och farfar, en tämligen välbärgad familj - farmor var då 47 år gammal - erbjöd sig att ta hand om sitt barnbarn. Socialtjänsten vägrade att utreda farföräldrarna - trots det nya tillägget i socialtjänstlagen angående släktingplacering - och valde att placera barnet hos främlingar, det barnlösa paret, vänner till en av socialarbetarna. "Utredningen" där det barnlösa paret erbjöds det nyfödda barnet gjordes tre dagar efter hennes födelse.
Sedan hösten 1997 har Kumlafallet varit en följetong i länsrätten i Örebro, kammarrätten i Jönköping och regeringsrätten och åtskilliga JO-anmälningar har gjorts, men den förtäckta adoptionen av den lilla flickan fortsätter.
En serie artiklar om en förtäckt adoption genom illojal användning av LVU.
Förtäckta adoptioner - Två fall.
Ruby Harrold-Claessons föredrag vid NKMR:s symposium i Göteborg den 17 juni 2000
Kommunen skänkte bort vårt barnbarn
Av Katarina Lagerwall
Kumlafallet - Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
Av Ruby Harrold-Claesson
Kumlafallet - Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
Av Lars-Göran Månzon
Medborgarvittne måste bli en rättighet
Förändringar av socialtjänsten
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Pressens opinionsnämnd fällde artiklar
Kumlafallet - Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
|
Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
Av Lars-Göran Månzon
|
|
ÖREBRO
- Får vi be Thomas Julin avlägsna sig.
Så lät det i Örebro tingsrätt i förrgår.
- Jag kan inte förstå varför jag inte fick vara med, när familjen ville det, säger riksdagsman Thomas Julin.
Miljöpartisten Thomas Julin, som sitter med i socialutskottet, hade rest från Stockholm till Örebro för att vara med som medborgarvittne och stöd för en familj vars barn omhändertagits.
En av Julins hjärtefrågor är just det sociala området, och han har engagerat sig mycket i frågor som gäller omhändertagande av barn.
- Familjen ringde mig för någon månad sedan och ville att jag skulle vara med, och jag accepterade. Jag kan tänka mig att många känner sig utlämnade i rättssalar, säger han.
Men närvaron i rätten varade bara i några minuter.
- När de frågade vilka som var där fick jag ju berätta vem jag var. Då begärde socialtjänsten att det skulle vara stängda dörrar.
Fler upprörda
Thomas Julin ifrågasätter vem sekretessen är till för, eftersom föräldrarna till barnet ville ha honom med.
- Och det är ju familjen som är den svaga parten, vem ville egentligen socialtjänsten skydda, frågar han.
Även familjens juridiska ombud blev upprörd över att Julin utestängdes.
- I det här fallet ville familjen att det skulle vara öppenhet, det domstolen gjort är att skydda socialtjänsten, säger jur kand Ruby Harrold-Claesson.
Elvy Esplund, som är avdelningschef inom Kumla kommuns socialförvaltning, säger att det är mycket vanligt att man kräver förhandlingar bakom stängda dörrar i fall där familjer är inblandade.
- Det är ju för att skydda föräldrarna och barnet. Men det var inte bara vi som krävde att det skulle vara sekretess, även barnets ombud ville ha det så, säger Esplund.
Hon tillägger att det socialtjänsten gjorde var att framställa en yrkan.
- Sedan gjorde domstolen den bedömningen att det ska vara stängda dörrar.
Inte utlämnade
Elvy Esplund tycker inte att barnets biologiska föräldrar var helt utlämnade i rättssalen.
- De hade ju sitt juridiska ombud med.
Men om man ändå vill ha en utomstående med?
- Problemet är att det kan komma ut uppgifter som berör tredje part, alltså barnet, säger Esplund.
Det finns dock en möjlighet att bara ha delar av en förhandling bakom stängda dörrar. Men i familjeangelägenheter är det här ett problem.
- Allt material är ju så sammanflätat i sådana fall, säger kammarrättsrådet Elisabet Hagelin vid kammarrätten i Jönköping, den domstol som hade förhandlingarna i Örebro tingsrätt.
- De allra flesta familjeärenden hålls bakom stängda dörrar, och när det gäller sådana fall är det ju inte bara en part som är inblandad, tillägger Hagelin.
Thomas Julin har tidigare motionerat i riksdagen om mer öppenhet i domstolarna för medborgarvittnen.
Nu ska han ta upp frågan igen.
- Den här gången har jag också ett exempel från verkligheten, säger han.
Kumlafallet
- Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
Av Ruby Harrold-Claesson
Medborgarvittne måste bli en rättighet
Förändringar av socialtjänsten
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Kommunen
skänkte bort vårt barnbarn
Av Katarina Lagerwall