Karlskogafallet_ingen_politiker_traffat_pojken

 

  • Socialen tar Adrian - igen

     

    Ingen politiker har träffat Adrian

    av Torbjörn Karlgren, Karlskoga

     

Karlskoga Tidning den 13 juli 1999. Detta är den andra artikeln i artikelserien om socialtjänstens i Karlskoga tvångsomhändertagande av Adrian. Artiklarna återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

  • Det har nu gått åtta dagar sedan socialen i Karlskoga för andra gången tvångsomhändertog Adrian, tio månader.

    Grunden?

    En ifrågasatt utredning med påståenden om allt från neddragna persienner och för få lampor till blöjor som är för blöta.

    - Eva Stendahl fick 1,5 timme på sig att försvara sig och sitt barn.

    Sedan fattade fem politiker beslutet att omhänderta honom - och kom fram till att Adrian behöver "växa upp i en miljö där han får trygghet, kontinuitet och stimulans".

    Ingen av dem har träffat honom.

     

     

    Neddragna persienner, för få lampor och en blöt blöja

    Så här gick det till när politikerna tvångsomhändertog Adrian

    Eva fick sin son Adrian, tio månader, tvångsomhändertagen. Det berättade vi om igår.

    I tisdags fattade fem politiker beslutet vid ett extra möte.

    Tvångsomhändertagandet av Adrian var ett så viktigt beslut att det inte kunde vänta. Så här gick det till.

    Det är sommar, sol och semester när socialnämndens sociala utskott samlas för möte tisdagen den 6 juli. Det skulle egentligen inte vara något möte, sista ordinarie sammanträdet var i mitten av juni men nu har man kallats in extra.

    Det märks att det är semestertider. Utskottet, som normalt har sex ledamöter, är bara fem till antalet denna dag och räknar man ordinarie ledamöter så är bara hälften närvarande. Med utskottet behöver bara ha fyra politiker på plats för att kunna ta beslut.

    Med på mötet är socialdemokraterna Ingegerd Bennysson som fungerar som ordförande i Bengt Johanssons frånvaro, Roy Olsson och Margaretha Öhrn.

    Dessutom vänsterpartisterna Sonia Schaank och Kenneth Wachenfeldt.

    Efter ett två timmar långt möte, där Eva Stendahl varit med de första tre fjärdedelarna och utskottet och socialsekreteraren Håkan Stenholm sedan diskuterat beslutar utskottet att enligt lagen om vård av unga omedelbart tvångsomhänderta hennes tio månader gamle son Adrian.

    Med sig för att göra denna bedömning har sociala utskottet en utredning på fem A4-sidor, författad av socialsekreteraren Håkan Stenholm, och ett förslag till beslut.

     

                • ***

Eva försöker få politikerna att förstå att hon klarar av Adrian utmärkt och att hon ska få behålla honom hemma, helt enkelt att livet ska fortsätta som tidigare.

Efter att Eva och hennes morfar (som varit med som stöd) fått lämna möteslokalen för att vänta utanför fortsätter mötet.

- Det kändes så ... meningslöst, säger Eva efteråt. Det är ju socialen som påstår saker om mig och ändå är utredaren tyst under hela tiden jag är med.

- Så lägger han fram sitt när jag har gått ut.

- Jag kunde lika gärna ha varit hemma istället för att sitta där och tala om hur förtvivlad jag var.

Hur är det då med Adrian, den tiomånaders pojke som sägs stå i centrum av det här ärendet?

Socialens tjänstemän har träffat honom vid tre kortare tillfällen.

Utredaren, Håkan Stenholm, skriver:

"Utredaren uppfattar Adrian som en mycket lättillgänglig pojke. Han är väldigt glad och är lätt att locka till skratt. Han verkar hel och ren förutom att socialtjänstens personal vid några tillfällen iakttagit att han gått för länge med blöt blöja. Han är distanslös på så sätt att han tyr sig till vem som helst".

Aha!

Här har vi något.

(Den där blöta blöjan kan vi ju glömma. Hittills har inget barn växt upp på denna jord utan att gå för länge med blöt blöja mellan varven).

Felet med Adrian är uppenbarligen att han är öppen på så sätt att han "tyr sig till vem som helst".

Utredningen fortsätter:

"Detta är anmärkningsvärt med tanke på att ett tio månaders litet barn normalt reagerar inför främmande människor".

Vad blir slutsatsen?

Jo:

"Adrian tyr sig inte mer till sin mamma än till någon annan. Ett exempel på detta är när utredaren besökte Irmagården. Under samtal med Eva och personal låg Adrian och sov i sin vagn en bit ifrån. Han vaknade och en personal gick fram för att ta upp honom. Adrian lät sig glatt tas upp av denne och han blev sedan nersatt på golvet. Han efterfrågade inte Eva trots att hon fanns i rummet".

***

Socialförvaltningen i Karlskoga tycker inte om Adrians far. Han har en fängelsedom han avtjänat, han har dömts för olaga hot och misshandel av sin förra fru - en dom han inte accepterat och som nu ligger hos Europadomstolen.

Men:

Eva och pappan har inte bott ihop.

Eva har ensam vårdnad om Adrian.

Ändå tar utredningen pappan som ursäkt för att ta Adrian från Eva.

Ett exempel:

"Eva har vid ett flertal tillfällen visat sig omdömeslös, när hon är ute sent på nätterna och att hon söker upp pappan tillsammans med Adrian och till och med lämnar Adrian hos pappan".

Till saken hör att det inte finns något beslut om att Adrian och pappan inte ska få umgås.

- Men kräver socialen att det ska vara så så får jag väl acceptera det, säger Eva.

- Bara jag får Adrian tillbaka.

                • ***

Eva då?

Vad har socialen mot henne som mor?

"Eva är mycket upptagen med sitt känsloliv och pratar mycket om detta och hon ger intryck av att vara psykiskt labil på så sätt att hennes reaktioner på händelser inte är adekvata. Till exempel så har Eva haft en önskan om att Adrian skall ha tillgång till sin far och när detta inte gått att genomföra har hon reagerat väldigt starkt".

Mer?

"Hon har vid ett flertal tillfällen tillsammans med Adrian sovit över hos olika kompisar och varit ute sent på kvällarna. När utredare påtalat det olämpliga i detta har Eva menat att hon har gjort det för att hon skall må bra och när hon mår bra gör Adrian det också."

Sedan återkommer Adrians "distanslöshet".

"Socialtjänsten har iakttagit att Adrian är distanslös dvs han vänder sig lika glatt till vem som helst. Eva tycker detta är en bra egenskap".

Utredaren konstaterar också att persiennerna i Evas lägenhet varit neddragna dagtid samt att det "funnits få fungerande lampor".

              • ***

Socialtjänsten försöker, två dagar efter Evas besök, att "i flera dagar komma i kontakt med Eva och Adrian utan resultat".

Utredningen säger att Adrians pappa berättat att Eva sökt upp honom - med Adrian - vid tolvtiden på natten för att få honom att vara barnvakt.

- Det har jag aldrig sagt, säger pappan.

Enligt utredningen har pappan "också uppgivit att han sett Eva med Adrian vid halv ett-tiden på natten en helgkväll för cirka två veckor sedan utanför en nöjeskrog. Han ringde vid detta till polisen då han tyckte att det var olämpligt".

- Aldrig, säger han. Det har inte hänt och jag skulle aldrig ringa polisen och säga något sådant.

- Speciellt inte som jag var orolig över att de skulle ta Adrian efter att Eva varit hos socialen och bett om hjälp.

              • ***

Sammanfattning om Adrian?

"Socialtjänstens bedömning är att det föreligger en risk för hans hälsa och utveckling pga moderns bristande omsorgsförmåga. Denna oförmåga tar sig uttryck i att modern är mycket självupptagen och då Inte förmår att se Adrians behov. Modern har också Visat sig omdömeslös i att låta Adrian vistas i olämpliga miljöer".

Detta leder till att Adrian behövs tas om hand:

"Socialtjänsten har genom frivilliga insatser försökt ge Eva stöd i föräldrarollen. Dessa insatser har varit verkningslös då Eva avbrutit dem eller hällt sig undan".

Alltså:

"Adrian behöver växa upp i en miljö där han får trygghet, kontinuitet och stimulans. Han behöver omgående påbörja en anknytningsprocess. Dessa behov bedöms han få tillgodosedda genom en familjehemsplacering. Då modern inte samtycker till erforderlig vård och för att säkerställa densamma måste den ges med stöd av 2§ LVU".

***

2§ LVU säger:

"Vård skall beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas".

              • ***

I protokollet från socialnämndens sociala utskott, beslutet om Eva och Adrian, står följande:

"Adrian uppvisar idag ett beteende som tyder på att han inte har någon eller en mycket svag anknytning till sin moder. Socialtjänsten bedömer att Adrian omgående behöver få knyta an till en omsorgsperson för att eliminera att hans känslomässiga utveckling allvarligt riskeras att skadas. Vidare bedöms Adrian vara i behov av att fä växa upp i en miljö där han får trygghet, kontinuitet och stimulans. Dessa behov bedöms han få tillgodosedda genom en familjehemsplacering. Samtycke till den föreslagna vården föreligger inte".

Nej,

Det gör inte det.

Eva vill ha Adrian hemma hos sig.

Hon säger till politikerna att det som står i utredningen inte är sant.

Påpekar att utredaren bara träffat Adrian några få gånger.

Säger att socialtjänsten missförstått hennes begäran om hjälp och att hon hände.

Sociala utskottet beslutar enhälligt att tvångsomhänderta Adrian,

              • ***

En aspekt i ärendet är denna:

En av de fem ledamöterna i socialautskottet denna dag är Sonia Schaank, vänsterpartist.

Det är hon som tagit beslutet tagit innan, på måndagen, att Adrian omedelbart skulle placeras i familjehem.

Schaank har ensamt fattat beslutet.

Varför just Sonia Schaank?

Tja, ordföranden Bengt Johansson var på semester.

Vice ordföranden Ingegerd Bennysson hade ledig dag och när mobiltelefonen ringde hann hon inte svara.

Istället fick Håkan Stenholm tag i Sonia Schaank och eftersom hon var den förste politiker han fick tag i så blev det hon som fick fatta beslutet.

Nu, dagen efter, sitter hon på sociala utskottets möte och ska rösta om huruvida hon tycker att det beslut hon själv tog dagen innan var riktigt.

Det visar sig att hon tycker det.

              • ***

En annan aspekt:

Håkan Stenholm, utredaren som är socialsekreterare, är också oppositionsråd för vänsterpartiet och sitter i kommunfullmäktige.

Med sig, vid hembesöken hos Eva, har han en annan socialtjänsteman, Ing-Marie Lycke.

Hon sitter också i fullmäktige för vänsterpartiet.

Det gör även Sonia Schaank, Schaank som på Stenholms fråga skriver under det akuta beslutet om tvångsomhändertagande.

Kenneth Wachenfeldt?

Han är ordförande för vänsterpartiet i Karlskoga.

              • ***

Ett fall som Adrian är naturligtvis svårt, svårt att beskriva.

Men vad man än tycker och tror finns ett antal punkter som ingen ifrågasätter.

* Fram till den 26 maj lever Eva Stendahl som ensamstående mor med sonen Adrian, tio månader, utan att någon ifrågasatte.henne.

* Den 26 maj går hon till socialen för att få ekonomisk hjälp och hjälp med avlastning.

* Detta gör att socialen inleder en utredning som två veckor senare leder till det första tvångsomhändertagandet och sex veckor senare till att Adrian placeras i familjehem.

* På sex veckor går Eva från att vara vanlig mamma till att mista sitt barn och bara få träffa honom vid planerade besök.

Idag är det den 13 juli.

Det är en vecka och en dag sedan Adrian tvångsomhändertogs av samhället för andra gången.

  • Nu, det är ju en så fin tid med Adrian, säger Eva. Han börjar gå, får tänder, pratar ...
  • Jag hade en riktig vardag med mitt barn och mådde bra innan allt det här hände.
  • Det är allt jag vet.

 

Karlskogafallet_ingen_rok_utan_eld_sager_lansratten

 

Ingen rök utan eld, säger länsrätten

Av Torbjörn Karlgren, Karlskoga

 

Torbjörn Karlgren är journalist vid Karlskoga Tidning. Denna nyhetsartikel publicerad den 5 augusti 1999 ingår i artikelserien om fallet med tvångsomhändertagandet av Eva Stendahls son, Adrian. Artikelserien är tidigare publicerad i Karlskoga Tidning som förstasidesnyhet med början den 12 juli 1999 -- den 5 augusti 1999. Artiklarna återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

  • Det har inte hänt något illa med Adrian.

    Men det skulle kunna göra det.

    Enligt det resonemanget tar sig länsrätten fram när dess majoritet beslutar att Adrian, elva månader, ska tvångsomhändertas.

     

    Igår berättade Karlskoga Tidning att Eva Stendahl, som vi skrivit ett antal artiklar om, inte får tillbaka sin son utan att han ska fortsätta vara tvångsomhändertagen.

    Idag handlar det om hur det gick till och vad som egentligen anfördes i länsrätten som grund för beslutet.

    Det finns underligheter i det som anförs mot Eva i länsrätten. Socialförvaltningens två tjänstemän för vid förhandlingen exempelvis fram att "Kvinnohuset har uppgett att Eva Stendahls praktiska skötsel av och känslomässiga kontakt med Adrian är oroväckande".

    Men hallå! Vad var det det stod i socialsekreterare Håkan Stenholms utredning som låg till, grund för att socialnämnden tvängsomhändertog Adrian?

    Jo, att "990528 framkom i samtal med Eva att hon inte sovit någon nått på kvinnohuset".

    - Jag har ju inte varit där, säger Eva när hon läser handlingarna från länsrätten.

    - Hur kan de då göra en bedömning av något?

    En bra fråga.

     

                      • ***

En annan bra fråga är denna:

inför länsrätten säger socialförvaltningen att "BVC (alltså barnavårdscentralen) har anmält oro över Eva Stendahls sociala situation då hon hade uteblivit från flera besök".

 

                    • ***

Men när Christina Hjulström, Evas advokat, kontaktar ansvarig sköterska på barnavårdscentralen, en kvinna som träffat Adrian och Eva cirka tio tillfällen à 20 minuter vardera säger sköterskan att hon "inte delar uppfattningen att Adrian skulle vara distanslös utan anser att han har god anknytning till modern" och att "det är riktigt att Eva Stendahl uteblivit vid vissa besök på BVC men det är vanligt förekommande bland mödrar att så sker".

Speciellt om man inte har telefon hemma.

Och saknar bil.

Samt har ett litet spädbarn som inte alltid anpassar sig efter öppettider.

 

Det intressanta är dock:

1) länsrätten lägger tyngden i sitt beslut om tvångsomhändertagande på Adrians distanslöshet.

2) den yrkesmänniska, sköterskan på BVC, som träffat honom mest säger att distanslösheten inte finns.

 

                    • ***

                       

Socialförvaltningen lämnar också ett intyg från vuxenpsyklatrin och hävdar att "det brister också i omsorgen till följd av Eva Stendahls psykiska instabilitet vilken bland annat framgår av ett intyg från Vuxenpsyklatrin från den 13 juli 1999 och som nämnden gett in i målet".

Det har från flera håll uppmärksammats att Eva Stendahl har svårt att hålla kontakt och är självupptagen. Hon är en människa i ständig kris vilket är psykiskt påfrestande för henne".

 

                    • ***

Oidå! Ett intyg från 13 juli i år, till och med färskare än det senaste tvängsomhändertagandet. Så graverande för Eva!

Visst.

Om det inte varit för att intyget visserligen var skrivet då. på uppmaning från socialförvaltningen, men handlade om en situation långt tidigare i Evas liv, innan någon Adrian fanns.

                    • ***

                       

Och så vidare.

Det är ett utsökt fall av indiciebevisning där det ene sett det, den andre hört det, den tredje ringt dit och den fjärde anmält si och så. Och när socialförvaltningen dunkar kvinnohus, BB, barnavårdscentral, vuxenpsykiatri och så vidare i bordet så är det tungt.

Väldigt tungt.

                    • ***

Ett läkarintyg finns. Det är skrivet av barnläkaren Elisabeth Rimeika den 2 juli i år och fastställer att "Adrians fysiska hälsa är helt normal för ett elva månaders barn".

 

                    • ***

Så vad gäller då för att tvängsomhänderta ett barn enligt LVU?

Jo, detta.

Allt enligt förarbetena till lagstiftningen. Risken för att barnet ska skadas måste vara påtaglig. I uttrycket "påtaglig risk för skada" ligger att det inte får vara fråga om någon ringa risk. Övergående eller mindre betydande risk är alltså inte tillräckligt för ett ingripande.

Det ska också gå att konstatera att barnet har ett tydligt vårdbehov. Det ska föreligga konkreta omständigheter som talar för att en risk för skada finns.

"Brister i omsorgen" finns om till exempel barnets behov av känslomässig trygghet och stimulans allvarligt eftersätts till exempel på grund av missbruk eller psykiska störningar hos föräldrarna.

Något missbruk finns inte i det här fallet.

Däremot ett gammalt intyg om ett tillfälle då Eva varit "psykiskt instabil".

Okej.

 

                    • ***

En av nämndemännen, Klas-Göran Vilgren, anmälde skiljaktig åsikt och ville att tvångsomhändertagandet av Adrian skulle upphöra.

- Av utredningen framgår att Adrian verkar må bra och är välvårdad, skriver han. Utredningen om hans distanslöshet är vag.

- Jag anser att det inte är styrkt att hemförhållandena är sådana att det föreligger en påtaglig risk för att Adrians hälsa eller utveckling skall skadas.

 

                    • ***

Så vad blir det?

Jo, så här säger länsrätten:

Utredningen visar att "det föreligger missförhållanden i hemmet vad gäller skyddet och omsorgen av Adrian".

Men:

"Såvitt framgår är Adrian ett friskt barn".

Och:

"Det framstår som oklart om den uppgivna distanslösheten beror på hemförhållandena eller något annat".

Ändå:

"Även om någon skada inte kunnat visas finner länsrätten ... att det i vart fall för närvarande finns en påtaglig risk för att Adrians hälsa och utveckling skadas på grund av hemförhållandena".

Alltså finns det "ett vårdbehov för Adrian".

 

                    • ***

Då kan vi väl göra någon typ av frivillig vårdinsats?

Nej, säger länsrätten.

Eva har inte varit med på socialförvaltningens noter förr och "Eva Stendahl motsätter sig värdplanen".

'Vårdplanen"?

Ja, den ser ut så här:

"Adrian placeras i ett familjehem.

Han skall ha regelbundet umgänge med sin mamma.

Han skall även ha regelbundet umgänge med sin moster samt Evas mormor och morfar".

Vårdplanen innebär alltså att Adrian med tvång ska tas ifrån sin mor Eva.

När Eva motsätter sig tvångsåtgärden visar hon enligt länsrätten att hon inte accepterar en frivillig väg.

Och med Moment 22-bevisning har man då slagit fast att man måste ta hennes barn.

 

                    • ***

Så blir den samlade goda viljan sin egen motsats.

Någon har sagt att "vägen till helvetet är kantad av goda föresatser".

Det kan vara så att det ligger något i det.

 

                    • ***

Länsrätten bifaller socialnämndens ansökan om tvångsomhändertagande och "förordnar att Adrian Stendahl skall beredas vård med stöd av i och 2 §§ LVU".

 

                    • ***

- Vi ska överklaga till kammarrätten, säger Evas advokat, Christina Hjulström.

Under tiden fyller Adrian ett år i sitt familjehem.

 

Tack för artiklarna om Adrian

 

Tillbaka till Pågående Rättsfall 

Karlskogafallet_du_svarar_som_en_politiker

 

  • Du svarar som en politiker, Birgitta

    av Torbjörn Karlgren, Karlskoga

     

Karlskoga Tidning den 22 juli 1999. Replik av Torbjörn Karlgren till avdelningschefens insändare i artikelserien om socialtjänstens i Karlskoga tvångsomhändertagande av Adrian. Artiklarna återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

  • D

    et är svårt att svara på Birgitta Perssons inlägg och orsaken är att hon svarar som en politiker.

    "Det jag kan kommentera om Adrians situation idag är att grunden för att placera honom i ett familjehem inte är att hans mamma sökt socialbidrag till en hyra" skriver Birgitta.

    Nejvisst.

    Vem har påstått det? I varje fall inte jag.

    Däremot har jag skrivit att utredningen om omhändertagandet började när Eva besökte socialen den 26 maj.

    För att citera utredningen under rubriken "Anledning till utredning":

    "990526 sökte Eva upp socialförvaltningen och ansökte om hjälp i form av boende på kvinnohuset. Hon beskrev sin situation som rörig, hon visste inte vad hon ville på längre sikt, hon riskerar att bli vräkt då hon har en hyresskuld. Socialtjänsten bedömde att Eva hade svårigheter att trygga Adrian och att det, därigenom förelåg en fara för hans hälsa och utveckling varför en utredning jml 50§ SoL inleddes".

    Precis som jag skrivit.

     

    Inte sant

    Hon påstår att jag "väljer att utesluta det som handlar om Adrian, Adrians behov av skydd och Adrians rättigheter till en god omsorg" och att "genom att inte redovisa helheten i materialet framställer Torbjörn Karlgren socialtjänsten som en skrämmande och maktfullkomlig myndighet"

    Det är inte sant.

    Det som sägs i utredningen om Adrian har redovisats i mina artiklar. Har socialtjänsten mer att anföra angående honom så finns det i så fall inte i Håkan Stenholms utredning.

    Ingen har kunnat belägga att Adrian farit illa.

    Det har i så fall inte redovisats - och då är det lika illa.

    Men det är ett klassiskt knep att krypa bakom sekretessen och mumla om att "det finns mer, jojo". Jag är tämligen övertygad om att alla som läser hela utredningen kommer fram till ungefär samma sak.

     

    Redovisas inte

    I den korta, summariska utredningen anges nämligen inte värre saker om Adrian än att han är distanslös och gått i blöta blöjor.

    "Karlskoga Tidnings artiklar försvårar och riskerar enligt min mening socialtjänstens målsättning att skapa goda uppväxtvillkor för barn i Karlskoga" skriver Birgitta Persson och beklagar.

    Det är nästan fånigt.

    Som Birgitta Persson skriver är LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, till för att skydda barn i Sverige från "misshandel, vanvård och olika former av utnyttjande".

    Det är en god målsättning.

    Problemet i det här fallet , Adrian, är ju bara att ingen påstått att han är misshandlad, inte heller att han är utnyttjad och ingenstans i materialet framgår att han är vanvårdad.

     

    Två gånger om

    Ändå är han elva månader gammal (på lördag) tvångsomhändertagen två gånger om av socialens tjänstemän och politiker.

    Jag har mina personliga åsikter i det här fallet.

    De är emellertid inte intressanta.

    Men med den makt som socialtjänst och socialpolitiker har över enskilda medborgare och dessutom ofta över grupper och människor som redan i utgångsläget är svaga - så är det viktigt att syna och visa vad man använder den makten till.

    Det är jag glad över att ha gjort i fallet med Adrian och hans mamma.

     

    Nidbild av socialnämndens arbete

    Tragedier vid tvångsomhändertaganden

    Jag blir så trött

    Oenig länsrätt sade nej till Eva

    Ingen rök utan eld, säger länsrätten

    Tack för artiklarna om Adrian

    Tillbaka till Pågående Rättsfall

     

     

     

     

GRYMT OCH OBARMHÄRTIGT

 

  • Grymt och obarmhärtigt

    Av Anja Cavallie

     

     

Anja Cavallie är journalist. Artikeln är tidigare publicerad i Karlskoga Tidning, den 22 januari 2000. Den återges här med författarens benägna tillstånd.

Den här artikeln är en fortsättning av berättelsen om karlskogabon Eva Stendahl och hennes barn. De tidigare artiklarna är publicerade under titeln "Karlskogafallet".

 

 

"Socialtjänsten i Karlskoga är inte lämpliga att bemöta människor som behöver hjälp"

 

- Grymt och obarmhärtigt.

Socialen må ha vilket försvar som helst, men man behandlar inte en människa på det här sättet, säger Britt Rosén på Brottsofferjouren.

I onsdags kom tre socialtjänstemän hem till Eva Stendahl för att "prata". Efter en stund försvann två av tjänstemännen för att ordna ett beslut om omhändertagande av Evas tre månader gamla son Kristian.

Eva försökte ta sitt barn och lämna lägenheten för att söka skydd i kyrkan, men blev hindrad av den kvarvarande socialtjänstemannen. Detta, trots att Eva just då var vårdnadshavare för barnet.

Barnet placerades i ett jourhem och Eva följde med. När hon sedan vägrade att lämna jourhemmet och sin son, blev hon handgripligen utkastad på gatan - och lämnad i sticket.

- Det finns ingenting som försvarar ett sådant handlande. Jag har jobbat som diakon i över 30 år, bland annat i Stockholm, och varit med om flera fall av akuta omhändertaganden, men aldrig har jag varit med om att mamman "misshandlats" på det här sättet. Och det är dessvärre inte det enda skrämmande exemplet som jag har sett här i Karlskoga, säger Britt Rosén.

Borde fått hjälp istället

Britt Rosén anser att det borde funnits andra lösningar på problemet.

- För det första är Eva ingen missbrukare. Att hon och hennes före detta polisanmält varandra har ingenting med barnet att göra. Det händer också att föräldrar kommer i kris, men det är ingenting som ligger till grund för ett omhändertagande.

- Om man nu tyckt att Eva behövt hjälp så borde hon ha kunnat få den hjälpen och det stödet i vardagen, tillsammans med sin son. Det står i socialtjänstlagen att man ska försöka samverka med klienten och komma fram till gemensamma lösningar.

- Här finns ingenting som tyder på att de har gjort det. Sedan kan de hitta på alla möjliga försvar. De är duktiga på sådant. Jag är mycket kritisk och ifrågasätter deras bedömningsförmåga. Eva ville ju lösa det här. Hon var beredd till vad som helst för att få behålla sin son. Men socialen är maktfullkomlig och får tydligen bära sig åt hur som helst.

- Jag förstår om människor inte längre har förtroende för dem och vill ta kontakt med dem. Det var ju det Eva gjorde för snart ett år sedan. Nu har de tagit båda hennes barn.

 

Anja Cavallie
0586-72 13 44

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Karlskogafallet

Ingen politiker har träffat Adrian

Politikerna i händerna på tjänstemännen

Socialtjänsten och Adrian

Du svarar som en politiker, Birgitta

Nidbild av socialnämndens arbete

Jag blir så trött

Tragedier vid tvångsomhändertaganden

Oenig länsrätt sade nej till Eva

Ingen rök utan eld, säger länsrätten

Tack för artiklarna om Adrian

Tillbaka till Artikelindex

Tillbaka till Pågående Rättsfall 

 

 

 

 

KARLSKOGAFALLET - VILLE HA HJÄLP MED HYRAN, BLEV AV MED SONEN

  • Karlskogafallet

     

    Ville ha hjalp med hyran - blev av med sonen

    Av Torbjörn Karlgren, Karlskoga

     

Torbjörn Karlgren är journalist vid Karlskoga Tidning. Artikelserien är tidigare publicerad i Karlskoga Tidning som förstasidesnyhet med början den 12 juli 1999 -- den 5 augusti 1999. Artiklarna återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

  • - Jag vill ha min son tillbaka, säger Eva Stendahl. Han är det viktigaste jag har.

    Eva Stendahl gick till socialen i Karlskoga för att hon ville ha hjälp bland annat med hyran.

    Det slutade med att socialen tvångsomhändertog hennes tio månader gamle son.-

    - Jag trodde jag skulle få hjälp, säger Eva. Istället blir det så här.

     

    Idag berättar hon om sitt livs värsta mardröm, den som håller på just nu.

     

    Socialen tog hennes barn

    "Hur kan det få gå till så här?"

     Eva vände sig till socialförvaltningen i Karlskoga. En hyresskuld riskerade göra henne bostadslös och då skulle hon ju inte kunna ta hand om sin tio månader gamle son, Adrian.

    Slutresultatet av hela ärendet?

    Socialen tvångsomhändertog barnet.

    - Jag ville ju bara ha hjälp och stöd, säger en förkrossad Eva.

     

    Den 26 maj 1999 går Eva Stendahl till socialen på Baggängen. Orsaken är rent primärt en hyresskuld som legat och skvalpat och som hon försökt förtränga men nu har insikten drabbat henne att hon faktiskt kan bli vräkt.

    - Och skulle jag bli det kan jag ju inte ta hand om min son, resonerar hon.

    Eva Stendahl är 25 år.

    Adrian, sonen, är tio månader, född i augusti förra året.

    Hon är ensam med honom och tycker från och till att det är jobbigt, att hon skulle behöva någon typ av avlastning vilket är svårt när hennes föräldrar inte bor i stan och inte heller släkten i någon större omfattning.

    Även det ska hon prata med dem om på socialen.

    Det blir inte som Eva tänkt sig.

    Istället börjar - henne ovetande - den som hon själv kallar "sin största mardröm".

    En undersökning inleds.

    Två veckor senare är Adrian tvångsomhändertagen och Eva och han placerade på en institution i Säffle.

    Efter fyra veckor där är Adrian tvångsplacerad på ett familjehem i en grannkommun, ett hem där Eva endast får hälsa på honom övervakad av socialtjänstemän.

    Det finns inga droger i bilden.

    Inget alkoholmissbruk.

    Det här är berättelsen om hur det som ingen av oss tror kan ske faktiskt kan hända.

                      • ***

När du läser det här har Adrian sedan sex dagar varit tvångsomhändertagen efter beslut av socialnämndens sociala utskott i Karlskoga.

Det är egentligen svårt att se hur det hela kunde gå så här.

I det här skedet började det, enligt socialförvaltningens utredning så här:

"990526 sökte Eva upp socialförvaltningen och ansökte om hjälp i form av boende på kvinnohuset. Hon beskrev sin situation som rörig, hon visste inte vad hon ville på längre sikt, hon riskerar att, bli vräkt då hon har en hyresskuld. Socialtjänsten bedömde att Eva hade svårigheter att trygga Adrian och att det därigenom förelåg en fara för hans hälsa och utveckling varför en utredning jml 50§ SoL inleddes"

skriver socialsekreteraren Håkan Stenholm i sin utredning.
                  •  ***

"SoL är socialtjänstlagen.

Dess 50:e paragraf säger följande:

"Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs.

Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Utredning enligt första stycket skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av sådan utredning som anges i första stycket skall underrättas om att en undersökning inleds.

***

Det som är i fet stil har jag markerat.

Varför?

Det första är det, tycker jag, tveksamt om socialförvaltningen följt - att inte onödigt utsätta någon för skada eller inte göra mer omfattande insats av vad som behövs.

Det andra är, enligt Eva, ett mer direkt fel.

- Jag fick över huvud taget inte veta att man inledde en utredning om mig, konstaterar hon.

 

                    • ***

Vad är det då som får socialförvaltningen att inleda den undersökning som bara 14 dagar efter att den inletts leder till det första tvångsingripandet mot Eva och Adrian?

Två saker.

Dels har Eva sökt upp socialen själv och försökt berätta om sin situation.

Frivilligt.

Dels har hon året innan, i april, varit i kontakt med vuxenpsykiatrin i Karlskoga.

- Jag mådde inte bra då och pratade med en psykolog, säger Eva. Jag trodde att man kunde säga vad som helst till en sådan, att det fanns sekretess där.

Icke.

I den utredning som inleds samma dag som Eva besöker socialen för att få hjälp med hyran står följande:

"980414 inleddes en utredning jml 50§ SoL då det inkom en anmälan från vuxenpsykiatrin. Anledningen var att de hade en oro för Eva som då var gravid ... Utredningen avslutades 980512 med bedömningen att Evas situation var stabil och att erbjudande om en samtalskontakt med vuxenpsykiatrin tillgodosåg hennes behov.

Så var det med den sekretessen.

 

                    • ***

Nåväl.

I augusti 1998 föds Adrian, Eva är ensam vårdnadshavare om honom och vill bara få vara i fred med sitt barn.

Men hon finns inne i det sociala maskineriet och även om hon försöker värja sig så gott hon kan så försöker socialförvaltningen göra insatser för henne.

                    • ***

Två dagar efter sitt besök på socialen, den 28 maj, konstateras att Eva inte sovit någon natt på kvinnohuset vilket diskuterats två dagar tidigare.

Hon erbjuds då att få komma till Irmagården i Säffle vilket hon avböjer.

Hon vill -återigen - bara få vara hemma med sitt barn.

Socialen försöker sedan under några dagar att komma i kontakt med Eva och Adrian men utan att lyckas. Detta noteras i utredningen.

Under ett samtal med Adrians far den 9 juni framkommer det att Eva varit hos honom sent kvällen innan och velat att han skulle vara barnvakt. Han hade sagt nej och de hade gått efter en stund.

Eva hade också setts ute, sent en helgkväll cirka två veckor tidigare, med Adrian.

 

                    • ***

Irmagården är en institution för gravida kvinnor och mödrar med barn och deras insatser är "akut, längre tid, boendestöd, eftervård, kontraktsvård enligt kriminalvårdslagen, lagen om vård av unga och sociala utredningar", en institution med elva platser och en normal vårdtid på cirka tolv månader.

Kostnaden är 1200 kronor per dag (pris från oktober 1998) och till det kommer fickpengar, tandvårds- och sjukvårdskostnader etcetera.

- Jag förstod över huvud taget inte vad jag skulle dit och göra, säger Eva som avböjer erbjudandet.

                    • ***

Den 9 juni åker Eva och Adrian ändå till Irmagården.

Dock inte frivilligt.

Samma dag har socialnämndens ordförande, Bengt Johansson (s), beslutat om ett tvångsomhändertagande enligt LVU, "lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga".

Tvångsomhändertagandet är enligt LVU:s sjätte paragraf.

Så här lyder den:

"Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om

1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och

2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.

Om socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om omhändertagande. Beslutet skall anmälas vid nämndes nästa sammanträde.

När socialnämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, får även rätten besluta att den unge omedelbart skall omhändertas".

23 juni, när Eva varit två veckor på Irmagården, fastställer länsrätten beslutet.

- Jag hade ju inget att välja på, säger Eva.

 

                    • ***

Varför tvångsomhändertas då Adrian den 9 juni?

Utredningen igen:

"990609 beslöt socialnämndens ordförande att omedelbart omhänderta Adrian då den fortsatta utredningen riskerade att inte kunna genomföras samt att det förelåg sannolika skäl att han behövde beredas vård jml LVU och rättens beslut om vård inte kunde avvaktas".

 

                    • ***

Irmagården ska "observera Eva och Adrian i syfte att få en bild av Evas omsorgsförmåga och Adrians anknytning".

Enligt socialförvaltningen kommer Irmagårdens personal fram till att "Eva inte kan tillgodose Adrians behov då hon är upptagen med sina egna känslor och behov".

Adrian då?

"De uppfattar Adrian som en normalt utvecklad pojke som är glad och pigg. Han visar ingen rädsla för främlingar och sträcker sig mot vem som helst, d v s han är distanslös. De reserverar sig för att de kunnat iaktta fämiljen under en begränsad period och under en pressad situation.

 

                    • ***

På Irmagården är situationen kritisk.

Eva vill inte vara där, vilket är ganska lätt att förstå.

Måndagen den 5juli, för en vecka sedan, åker hon därifrån.

Tillbaka till Karlskoga.

Dagen därpå beslutar socialnämndens sociala utskott om ännu ett tvångsomhändertagande.

Adrian placeras i ett familjehem i en grannkommun.

 

                    • ***

Det har då gått mindre än 1,5 månad sedan den ödesdigra dag då Eva besökte socialförvaltningen i Karlskoga för att diskutera stöd och sitt hyresproblem.

Fram tills dess hade Eva levt som ensamstående förälder, med dens problem, glädjeämnen, sorger och leenden.

Nu har hon varit åtskild från sitt barn snart en vecka.

- Jag förstår inte, säger hon.

- Jag har ju inte gjort någonting. Jag älskar mitt barn och vill ha honom hos mig.

- Att jag över huvud taget sökte upp socialen var ju för att inte bli av med min bostad för utan lägenhet hade jag inte kunnat ta hand om Adrian.

- Istället ledde det till att jag blev av med honom.

- Hur kan det få gå till så här?

 

Ingen politiker har träffat Adrian

Politikerna i händerna på tjänstemännen

Socialtjänsten och Adrian

Du svarar som en politiker, Birgitta

Nidbild av socialnämndens arbete

Jag blir så trött

Tragedier vid tvångsomhändertaganden

Oenig länsrätt sade nej till Eva

Ingen rök utan eld, säger länsrätten

Tack för artiklarna om Adrian

 

Tillbaka till Pågående Rättsfall 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter