Skärsbo - FÖRLÅT!

”60-talets Skärsbo är inget jag är stolt över”
Föreståndarens närmaste man ber om ursäkt

Av Pär-Uno Ström, redaktör

 

 

 

 


Pär-Uno Ström är journalist på Alingsås Tidning. Artikeln är tidigare publicerad i AT den 23 december 2005. Den ingår i en serie av två artiklar av samma författare som publicerades samma dag..

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

 

– Det var tuffa tag. Det medger Lars ”Lasso” Ericson, assistent åt den bortgångne föreståndaren på pojkhemmet Skärsbo. Ericson förnekar inte att det delats ut slag och bestraffningar mot intagna.

– 1960-talets Skärsbo är inget jag är stolt över. Jag kan be om ursäkt, säger han.
AT har varit i kontakt med ett flertal före detta Skärsboanställda,men ingen utom Lars Ericson vill träda fram och berätta. Tveklöst är emellertid att samtliga anser att det var en mycket tuff anda där. Föreståndaren krävde ordning och reda såväl mot intagna som personal. Anställda som trakasserades förekom och ytterst få vågade kritisera föreståndaren.

– Gjorde man det kunde man förlora jobbet. Jag svalde förtret många gånger, men ändå arbetade vi tillsammans i åtta år fram
till 1967. På något sätt blev jag accepterad för min praktiska läggning. Vi byggde garage, fotbollsplan, ishockeyrink och ordnade sport- och friluftsaktiviteter. Det blev jag anförtrodd att ansvara för, berättar Lars. På Skärsbo fanns även en grundskola med
periodvis mellan- eller högstadie.

OM TV-DOKUMENTÄREN tycker Lars att den visar övergrepp enligt dagens sätt att se det. Men att det var i den omfattningen har han svårt att tro och allra minst sexuella övergrepp. Något sådant såg han aldrig.

– Då som nu var det inte tillåtet att aga barn. Det försvann genom 1960 års barnavårdslag. Innan dess gällde lagen om skyddsuppfostran från 1924. Där stod att en nämnd kan fatta beslut om att tilldela aga. Frågar man någon som gick i skolan på 1960-talet så är det många som fått örfilar, säger Lars, som med detta inte vill försvara det som hände på Skärsbo.

Under intervjun återkommer han flera gånger till de bestraffningar som utdelades. Ett fundamentalt fel menar Lars var myndigheternas syn på uppfostran att alla barn var stöpta i samma form.

– Så är det naturligtvis inte. Har man inte förmåga att känna av enskildas behov då ska man inte vara socialarbetare. Pojkarna på Skärsbo var rädda för att bli bestraffade. Jag försökte ändå vara hygglig mot dem. Jag krävde också ordning och reda. Det behövdes en fast hand. Bestraffningar delade jag ut, men aldrig godtyckligt mot någon.

1957 var Lars Ericson praktikant på Skärsbo för att två år senare erbjudas jobb som assistent och föreståndarens närmaste man.

– På den tiden fick inte socialvården kosta något. Många på Skärsbo saknade utbildning. Kunde man spela fotboll fick man anställning.

Ungefär så var det. Någon insyn förekom inte. Att Skärsbo och andra barnhem ska utredas tror Lars inte kommer att leda till något.

– Det går inte att jämföra dåtiden med dagens mått på övergrepp. Situationen i Norge är också annorlunda. Där orsakade världskriget att många kvinnor blev gravida och där pappan var tysk. Dessa barn och kvinnor blev sedan allmänt villebråd. Lars menar ändå det som speglats i tv gett ett visst tidsdokument.

– Det var inte utan orsak pojkarna kom hit. Många hade trassliga hemförhållanden. De var bråkiga och hade svårt att klara sig i skolan.

– Men ibland kanske det varit bättre om föräldrarna tagits in. För många har det också gått bra senare i livet. Jag har fortfarande kontakt med flera av de före detta intagna.

LARS UTBILDADE sig senare på socialhögskolan och arbetade bland annat som avdelningschefpå socialkontoret i Alingsås kommun, för att 1981 vara tillbaka på Skärsbo igen. Då som föreståndare. Det var han ända till 1992 några månader innan verksamheten lades ner.

– Dessa år minns jag som betydligt ljusare. Samhället hade då en annan inställning och en betydligt mer utvecklad ungdomsvård. Annat var det på 1960- talet. Då borde man ställt högre krav institutionerna. Om det sedan ändå förekommer övergrepp i nutid enligt det Uppdrag granskning uppmärksammat i Kalmar är det skrämmande, säger han.


Fakta
Skärsbo byggdes 1905 som en privatägd herrgård för att 1924 bli ett barnhem. Huvudman för detta var en
stiftelse. År 1955 övertog barnavårdsnämnden i Göteborg Skärsbo med inriktning som fosterhem åt pojkar. Denna verksamhet fanns till 1992 då lokalerna uppläts till Anonyma Alkoholister. Det fanns även planer i mitten på 1980-talet att göra Skärsbo till en sluten och rymningssäker ungdomsenhet, men detta skrinlades efter protester från närboende och personal. Sedan mitten av 1990-talet är det Alingsås kommuns handikappomsorg som har verksamhet där för autistiska barn.


KÄLLA: LARS ERICSON

 

 

LÖPSEDELN: Fd anställd på Skärsbo:“FÖRLÅT!”

Nya vittnesmål om hårda tag Pdf-fil

 

De minns åren på pojkhemmet med vånda
Johnny Lindén och Kenny Modig berättar om tiden på Skärsbo
Av Pär-Uno Ström
Pdf-fil

 

De minns åren på pojkhemmet med vånda
Johnny Lindén och Kenny Modig berättar om tiden på Skärsbo
Av Pär-Uno Ström

 

Barn blir inlåsta i isoleringscell

Av Ruby Harrold-Claesson

 

Barn och unga kränktes på Ekbacken

Text: Peter Bagge

 

Tillbaka till Artiklar