Sveriges barn behöver sina föräldrar

Sveriges barn behöver sina föräldrar

Av Hillevi Erlandsson, Gnesta

 

 

 

 

 


Hillevi Erlandsson är fd styrelsemedlem i Familjekampanjen. Hon har varit familjeaktivist i flera decennier. Artikeln är tidigare publicerad som debattinlägg i Kvällsstunden den 11 februari 2005.

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

 

 

Den 15 maj firades världen runt FN:s Internationella Familjedag som en hyllning till ”den viktigaste och mest naturliga sociala gruppbildning som finns” (enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter). Men i Sverige uppmärksammas den dagen inte alls i avsett syfte utan endast, möjligen, som Förskolans Dag.

 

"Familjen har vi avskaffat", sade Maj-Lis Lööw i en artikel i tidningen Världen idag 2/1/04. Hon var en av de drivande inom socialdemokratin, och medger att kärnfamiljens avskaffande var målet för dagens jämställdhetspolitik. Genom att erbjuda dagis nästan ”gratis”, det vill säga, finansiera tjänsten med tvång via skattsedeln,  skulle folk, i praktiken,  inte ha råd att avstå.

 

Utbyggnaden av dagens snart obligatoriska daghem från ett års ålder är en högst avsiktlig politisk strategi. Den förälder som idag lämnar sitt barn till dagis på heltid får en skattefri subvention på 120 000 kr per barn och år. Den som själv tar hand om sitt barn får ingenting utom tvånget att vara med och betala.

 

De flesta länder i Europa erbjuder någon form av ekonomiskt stöd till barnfamiljer Våra grannländer t.ex. har alla infört vårdnadsbidrag. Tyskland har istället grundavdrag i beskattningen om ca 70 000 kr per vuxen per år och 35 000 kr per barn. Det betyder att en tvåbarns familj där endast betalar skatt på inkomster över 210 000 kr om året och då med 20 procent.

 

I Sverige är grundavdraget per vuxen 16 700 kronor och 0 kr för barn. Det betyder att en motsvarande familj i Sverige betalar skatt redan på inkomster över 16 700 kronor om året och då med 32 – 33 procent, det vill säga långt innan familjen nått existensminimum.

 

Men idag pågår en revolt bland Sveriges småbarnsföräldrar. I inte mindre än 69 av landet 289 kommuner har antingen dådkraftiga medborgare samlat in namn för en bättre ordning eller medkännande förtroendevalda lagt förslag i samma riktning. Ett tjugotal av dessa kommuner har till och med skrivit till regeringen för att få lov att behandla sina hemmavarande småbarnsföräldrar mera rättvist- men alla fått ”nej” utan annan motivering än att regeringen inte känner för att göra något åt saken.

 

Men regeringens tuffa attityd skrämmer inte alla. Nacka, Uddevalla och Hedemora har  struntat i att fråga regeringen om lov och infört system som innebär att man får ersättning för omsorg om egna småbarn om man dessutom tar hand om minst ett annat barn.

 

Under senare tid har Nacka tagit ytterligare ett steg i ”olydig” riktning genom att erbjuda sina hemmaföräldrar betalt för att ta hand om sina småbarn själva bara de öppnar egen firma. Det vill säga, oavsett om de tar hand om några ”främmande” barn eller ej.

 

Just nu pågår dessutom en insamling av namn på Nätet till stöd för ett öppet brev till statsrådet Andnor och hennes hårdnackade försvar av vår oförsvarliga familjepolitik, nu senast i radioprogrammet ”Föräldrarna” för någon månad sedan. Om du vill vara med på det uppropet, gå då till www.barnensratt.se. Där kommer du att upptäcka att din åsikt, att Sveriges barn behöver sina föräldrar mer än de behöver statens storskaliga omsorgsinrättningar, delas av en förkrossande majoritet av Sveriges folk.

 

 

 

NKMR firar Internationella Familjedagen den 15 maj 2005

Familjens roll större i Europa

 

Svensk familjepolitik på väg mot totalitarism

 

Forakt for familiene

 

Blod är tjockare än vatten

 

Barn foreldres eiendom

 

Tillbaka till Artiklar