Värnamofallet: Tvångsomhändertagandet av den vietnamesiska bebisen

Värnamofallet: tvångsomhändertagande av den vietnamesiska bebisen

Det vietnamesiska paret fick sitt barn omhändertaget redan på BB. Anledningen var att socialtjänsten i Värnamo kommun anser att mammans epilepsi är en säkerhetsrisk för barnet. Sjukvården är skarpt kritisk till socialtjänstens agerande och beskriver det som en rättsskandal.
En serie artiklar i olika media 2008-03-12 - 2008-05-26

 


Webmasters kommentar:
Fallet med tvångsomhändertagandet av den nyfödda vietnamesiska pojken visar än en gång med all önskvärd tydlighet
1 - att personalen inom socialtjänsten vidtar åtgärder mot barn och deras föräldrar utan att saklig grund föreligger;
2 - att socialchefen och socialnämnden litar blint på socialsekreterarnas bedömning i stället för att följa sjukvårdens välgrundade utlåtanden och utan att sätta sig i den berörda familjens situation;
3 - att länsrätterna slentrianmässigt beslutar i enlighet med socialnämndens beslut till skada för de berörda barnen och deras föräldrar.

Läs Brita Sundberg-Weitmans förord till Fallet Alexander Ett beslagtaget barn.

 



fallet_den_vietnamesiska_bebisen_i_varnamo

Politikerna som tog beslutet: Jonas Nilsson (s).Arnold Carlzon (kd). Arne Ekegren (m).Vivi-Ann Roos (s).Mats Lindblad (s). Gerd Rydén (m).Jan Wahlin (fp).Maria Johansson (c).

 

 

 


Värnamo: Föräldrarna får tillbaka sitt barn

Kammarätten ändrade på måndagen domen i det uppmärksammade fallet med det omhändertagna spädbarnet i Värnamo. Föräldrarna får nu tillbaka sitt barn, som har namnet William.

- Jag är överlycklig över beslutet. Nu ska vi bli en riktig familj igen, säger Williams mamma till Jönköpingsnytt.

SvT.se - 26 maj 2008



Värnamo/Jönköping: Förhandlingar om omhändertagna barnet avslutade

På onsdagen återupptog och avslutade Kammarrätten i Jönköping förhandlingarna om det spädbarn i Värnamo som tidigare i år togs om hand av de sociala myndigheterna.

När förhandlingarna inleddes förra veckan hördes huvudsakligen sjukvårdspersonal som talade till föräldrarnas fördel. Vid onsdagens förhandlingar hördes framför allt personal som talade för att barnet även fortsättningsvis ska vara omhändertaget.

SvT.se - 7 maj 2008

 

 

Jönköping/Värnamo: Omhändertagna barnet uppe i kammarrätten

Kammarrätten i Jönköping inledde på onsdagmorgonen förhandlingarna kring det spädbarn i Värnamo som tidigare i år togs om hand av de sociala myndigheterna.

Rättegången handlar om huruvida det fem månader gamla barnet kan återförenas med sina föräldrar, eller om det ska stanna kvar på familjehem.

SvT.se - 30 april 2008

 

 

Värnamo: Fråntagen bebis tas inte upp av HO

Fallet med det vietnamesiska barn som blev omhändertaget på BB tas inte upp av Handikappombudsmannen, HO.

SvT.se - 1 april 2008

 

 

Länsstyrelsen granskar fallet Kim

Nu granskar länsstyrelsen hur Värnamo medborgarnämnd hanterat Fallet Kim i Värnamo. Det handlar om en tre månaders pojke som omhändertogs redan på BB och placerades i familjehem.

Nu ska alltså länsstyrelsen som har tillsynen granska hela ärendet och hur kommunen har skött utredningen inför beslutet att pojken från föräldrarna.

Sveriges Radio P4 Jönköping - 2008-03-19

 

 

Värnamoutredning kritiseras av jurist

Av Jacob Rudolfsson

Socialtjänstens utredningar håller för låg kvalité. Det är juristen Anton Strands uppfattning om de utredningar som ligger till grund för omhändertaganden av barn. Samtidigt säger läkaren Christina Gunnervik att socialen inte kontaktade henne för att godkänna hennes uttalande.
Världen idag, varldenidag.se - 2008-03-19

 

 

Socialchefen: Direktomhänder­tagandet kunde inte avvaktas

Av Jacob Rudolfsson

Vid omhändertagande av barn ska socialtjänsten försöka nå ett samförstånd med föräldrarna. Men då Värnamo kommun omhändertog det vietnamesiska parets nyfödda bebis kunde en sådan lösning inte nås, menar socialchefen Anders Fransson.
– Situationen krävde heldygnsvård, säger han.
Trots att föräldrarna hade sökt hjälp innan födseln för att pappan skulle kunna lämna mamman ensam med barnet och delta i svenskundervisningen, ansåg kommunen att barnets väl därmed skulle riskeras.

Världen idag, varldenidag.se - 2008-03-17

 

 

Värnamo: Man anmäler omhändetagande av nyfödd

En privatperson anmäler nu socialen i Värnamo för omhändertagandet av en nyfödd pojke, eftersom mamman har epilepsi och pappan inte anses kunna ta hand om barnet.

Anmälaren vill att länsstyrelsen ska granska den utredning som gjorts. Han misstänker att utredningen har ett antal brister.

Anmälaren har inget med ärendet att göra, men skriver i sin anmälan att han blir upprörd över ärendets hantering, så som det beskrivits i media.

SvT.se - 17 mars 2008

 

 

Socialen tog bebisen på BB

Av Jacob Rudolfsson
 För tre månader sedan fick ett vietnamesiskt par i Värnamo sin nyfödda bebis omhändertagen redan på BB. Mamman lider nämligen av epilepsi, och enligt kommunen och länsrätten förstår pappan inte riskerna. Nu ifrågasätter bland andra chefen för kvinnokliniken i Värnamo, Christina Gunnervik, socialtjänstens handlande.
Enligt den utredning som kommunen och länsrätten stöder sig på förstår pappan inte riskerna med att lämna det nyfödda barnet ensam med mamman. Men Christina Gunnervik, chef för kvinnokliniken i Värnamo, menar att de båda föräldrarna har uppträtt exemplariskt under hela graviditeten. Hon är mammans läkare och har fått familjens fullmakt att bryta tystnadsplikten för att berätta om deras situation.
– Jag blev oerhört förvånad, för det var en tanke som inte hade slagit mig under hennes graviditet att hon inte skulle kunna sköta sitt barn, säger Christina Gunnervik till Sveriges Radio Jönköping.

Världen idag, varldenidag.se - 2008-03-14

 

"De borde fått stöd i hemmet"

De bad om hjälp - då tog kommunen deras son.
Av Mia Karlsson

- Varför har man inte diskuterar hjälp i hemmet som ett alternativ, säger Titti Mattson, lektor i offentlig rätt.

Värnamo kommun beslöt att omhänderta den nyfödda pojken redan på BB, ett beslut som sedan slogs fast av länsrätten.
Ett av skälen är att mamman har epilepsi.
Titti Mattsson, lektor i offentlig rätt vid Lunds universitet, är kritisk efter det att hon läst domen.
- Det verkar som om utredningshem eller familjehem är de enda alternativen som diskuterats i det här fallet, säger hon.

Expressen, jonkoping.expressen.se - 2008-03-14

 

 

Socialtjänsten kan ha brutit mot lag

Av Rebecka Martikainen
 Socialen i Värnamo placerade bebisen hos en okänd familj.
Trots att mammans syskon bor i närheten.
Nu kan de sociala myndigheterna har brutit mot lagen, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.

Expressen, jonkoping.expressen.se - 2008-03-13

 

Ge föräldrarna stöd i stället

Av Lars Lindström
 När jag läser domen som tar den lilla pojken från sina föräldrar slås jag av den irritation medborgarnämnden i Värnamo visar upp.
De störs av att den nyblivna pappan inte lyder.
Fattar han inte att en mamma med epilepsi inte är en riktig mamma?

Expressen, jonkoping.expressen.se - 2008-03-13

 

 

Politiker: rätt att omhänderta bebis

Av Rebecka Martikainen
 Politiker i Värnamo försvarar beslutet ett omhänderta det vietnamesiska parets nyfödda bebis.
- Det finns en bred kompetens som utrett det här, säger Arnold Carlzon (kd), ordförande i medborgarnämnden till Sveriges Radio Ekot.

Expressen, jonkoping.expressen.se - 2008-03-13

 

 

Politikerna tog sonen

Av Mia Karlsson & Erik Pettersson
VÄRNAMO, STOCKHOLM. Föräldrarna bad Värnamo kommun om hjälp.
Då togs deras nyfödda barn ifrån dem - eftersom mamman har epilepsi.
- Men vi kan ta hand om honom. Vi älskar honom och vill bara hans bästa, säger de förtvivlade föräldrarna.

Paret gladde sig när deras son kom till världen 5 december förra året.
Men lyckan blev kortvarig.
Redan på BB blev den nyfödda bebisen omhändertagen, efter ett beslut av medborgarnämnden i Värnamo.
Anledningen: Mamman har epilepsi och pappan bedöms inte var tillräckligt ansvarsfull.
Expressen, jonkoping.expressen.se - 2008-03-13

 

 

Socialstyrelsen medger brister: ”Alla barnavårdsfall har inte utretts tillräckligt väl”

Av Johanna Melén

Socialtjänstens beslut att skilja barn och föräldrar åt sköts inte alltid på bästa sätt.

Det medger Suzanne Julin, jurist och avdelningsdirektör på Socialstyrelsen.

– Men det har successivt blivit bättre, säger hon till aftonbladet.se.

Frågan blev åter aktuell när en nyfödd pojke omhändertogs från sina föräldrar direkt på BB i Värnamo. Vårdpersonalen kritiserade kommunens beslut men ansvariga politiker försvarade sig: Beslutet var väl grundat och fattades efter en tio veckor lång utredning.

Vem som har rätt kan komma att avgöras i kammarrätten, men faktum är att det här är långt ifrån den första barnavårdsutredning som kritiseras.

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2008-03-13



”Socialtjänsten bortser från viktiga uppgifter” Jurist kritiserar utredningar där barn skiljs från sina föräldrar

Av Johanna Melén
Enligt läkaren skötte sig de blivande föräldrarna exemplariskt.

Det struntade socialtjänsten i – och tog barnet från mamma och pappa.

– Ofta redovisas inte centrala uppgifter, säger juristen Anton Strand till aftonbladet.se.

Tänk dig ett rättsfall där centrala vittnen inte kallas in, eller där domstolen bortser från viktiga uppgifter.

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2008-03-13

 

Sonen omhändertogs på BB. Pappan bad om hjälp – då tog myndigheterna deras bebis

Av Susanna Vidlund

Redan på BB omhändertogs deras barn.

Skälet: Mamman lider av epilepsi och enligt myndigheterna kan inte pappan ta ansvar för barnet.

”Rättsskandal” säger sjukvårdspersonalen.

Föräldrarna som båda kommer från Vietnam är förtvivlade, rapporterar Sveriges Radio Jönköping..

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2008-03-12

 

 

Bebis omhändertogs på BB

Av Rebecka Martikainen
Redan på BB omhändertogs det vietnamesiska parets lilla bebis.
Orsak: mamman lider av epilepsi och pappan kan inte ta tillräckligt ansvar, anser myndigheterna.
- Det är en rättsskandal, säger barnmorskan Sonya Ekerstam till Sveriges Radio Jönköping.

Expressen, jonkoping.expressen.se - 2008-03-12

 

 

Socialen tog deras bebis på BB

Redan på BB fick det vietnamesiska paret sin nyfödda bebis omhändertagen. Orsaken är att mamman lider av epilepsi och myndigheterna anser att pappan inte kan ta tillräckligt ansvar.

Sjukvårdspersonal beskriver fallet som en rättsskandal, och föräldrarna själva är förtvivlade.

Sveriges Radio P4 Jönköping - 2008-03-12

 

 

 

 

Barn tvångsomhändertas utan saklig grund
23 advokater och jurister

 

Samhället borde stötta föräldrarna - inte ta deras barn ifrån dem
Av Ruby Harrold-Claesson


Karlskogafallet: Ville ha hjälp med hyran - blev av med sonen

Av Torbjörn Karlgren

 

Är vi alla lika inför lagen?

 

 Tillbaka till Artiklar

Fallet Beatrice i Nykvarn

FALLET BEATRICE

Socialtjänsten i Nykvarn tvångsomhändertog åtta månader gamla Beatrice pga en anonym anmälan om att hennes föräldrar bodde i en sommarstuga.

För besökarna och debattörer på NKMR:s Diskussionsforum är socialtjänsten i Nykvarn sedan tidigare känd. Socionomen Mariajelena har beskrivit hur socialtjänsten i Nykvarn "bokstavligen kidnappade" hennes lilla flicka. Det är ytterst beklagligt - och för de drabbade barnen och deras föräldrar synnerligen skadligt - att socialtjänsten ännu inte har lärt sig att se skillnaden på barn som far illa och behöver deras ingripande, och barn som inte far illa och inte behöver deras ingripande.

Artiklar i Aftonbladet, aftonbladet.se 2007-07-11 --

 

 

Ändra lagen så att de falska anmälarna kan ställas till svars
Av Lasse Hagborg

Den som anmäler till socialförvaltningen att föräldrar missbrukar, misshandlar eller sexutnyttjar ett barn riskerar aldrig något för egen del även om det visar sig att anmälningarna helt saknar substans. Trots att ett sådant förfarande kan förstöra liv, finns det ingenting i vår lagstiftning som reglerar anmälarens agerande.
Aftonbladet 2007-07-17

 

 

Professor anmäler Nykvarns kommun

Av Olof Jönsson

”De visste inte vad de gjorde”

Beatrice, åtta månader, omhändertogs efter ett anonymt tips. Senare hävde länsrätten beslutet och nu polisanmäls kommunen av en professor i folkrätt.
  – De gjorde ett tvångsomhändertagande utan att veta vad de gjorde, säger Göran Lysén.

Aftonbladet, aftonbladet.se 2007-07-17

 

 

Fallet Beatrice anmält av läsarna. Socialen: Ingripandet var riktigt

Av Olof Jönsson

Aftonbladet berättade i onsdags att socialen tvångsomhändertagit Jessica Sundlings dotter Beatrice.
  Orsaken var ett sommarhus som renoverades.
  Nu har flera läsare JO-anmält socialtjänsten i Nykvarn.

Aftonbladet, aftonbladet.se 2007-07-13

 

 

Skulle renovera huset – socialen tog babyn. Fick inte träffa dottern på två veckor

Av Mikael Stengård

Jessica Sundlings, 25, liv var på topp. Hon hade precis fått en dotter tillsammans med sin sambo och ärvt en sommarstuga.

Då knackade fem poliser och två socialarbetare på dörren och tog ifrån henne lilla dottern Beatrice.

Aftonbladet, aftonbladet.se 2007-07-11

 

 

 

Fallet Beatrice. NKMR:s JO-anmälan

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

Fallet Beatrice. NKMR:s JO-anmälan

Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter

NKMR

För skydd av familjers rättigheter i de nordiska länderna

 

 

2007-07-16

 

Riksdagens Ombudsman

JO

Box 16 326

103 26 Stockholm

 

 

JO-anmälan mot berörda socialvårdstjänstemän och eventuellt andra offentliganställda tjänstemän i Nykvarns kommun som handlagt ärendet rörande den lilla flickan, Beatrice.

 

Med anledning av artikeln med rubrik som lyder "Skulle renovera huset – socialen tog bebisen", publicerad i Aftonbladet den 11/7 2007 vill undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordf. i NKMR, härmed begära att JO skall granska det inträffade.

 

Jag begär att JO skall granska agerandet från de socialvårdstjänstemän i Nykvarns kommun som handhaft det i tidningsartikeln skildrade ärendet. Jag hemställer att JO skall väcka åtal mot dessa socialvårdstjänstemän för grovt tjänstefel och grov misshandel av det lilla barnet.

 

Beträffande socialmyndighetens personal måste jag tillstå att jag finner att detta är ett upprörande exempel på hur de missbrukar den makt de har fått genom att handha LVU-ärenden. Detta är en brutal bekräftelse på hur den lag, LVU, som skall vara en skyddslag för barn och ungdomar, i stället leder till att barn skadas fysiskt och psykiskt för livet, på grund av socialmyndighetens agerande.

 

Det här fallet är inte alls unikt.

 

I november 2006 tvångsomhändertog socialtjänstemännen i Västerås kommun en femårig pojke. Han separerades från sina föräldrar och sitt syskon och hölls på hemlig adress i 43 dagar. Fallet skildrades i Vestmanlands Läns Tidning mellan den 20 december 2006 och den 23 januari 2007.

 

I mars 2006 tvångsomhändertog socialtjänstemännen i Örnsköldsviks kommun en sjuårig flicka. Hon separerades från sina föräldrar och hölls på hemlig adress i flera månader. Fallet var skildrades i Örnsköldsviks Allehanda mellan 2006-03-22 - 2006-10-02.

 

Listan på tvångsomhändertaganden utan saklig grund kan göras betydligt längre.

 

 

Justitieombudsmannen har i beslut daterat 2007-06-27 (Dnr 5886-2006) gjort en utredning och funnit att åtskilliga socialnämnder brister i sina rutiner vid tvångsomhändertagande av barn och unga och att barn tvångsomhändertas utan saklig grund.

 

Den 2 mars 2007 uppvaktade en delegation av tre jurister från NKMR, nämligen advokat Peter Haglund, jur. kand., med lic Siv Westerberg och undertecknad, Justitiekansler Göran Lambertz för att göra honom uppmärksam på den bristande rättssäkerheten inom LVU. Uppvaktningen utmynnade i en skrivelse undertecknad av 23 advokater och jurister däribland en fd åklagare och ett hyresråd som tidigare var kammarrättsråd. Skrivelsen till JK bifogas.

 

Se vidare "Barn tvångsomhändertas utan saklig grund"

 

Ett ingrepp i familjelivet måste vara "nödvändigt i ett demokratiskt samhälle" för att citera rekvisiten i Artikel 8 i Europakonventionen. 

 

Ett tvångsomhändertagande utan saklig grund skadar barn och deras familjer och samhället i förlängningen.

 

Jag emotser från JO omgående skriftlig bekräftelse att ni emottagit detta brev samt besked om vilka åtgärder brevet föranleder från er sida.

 

Olofstorp, dag som ovan

 

Ruby Harrold-Claesson

 

Ruby Harrold-Claesson

Jur. kand

Ordf. i NKMR

www.nkmr.org

 

 

 

FALLET BEATRICE
Artiklar i Aftonbladet, aftonbladet.se

 

VÄSTERÅSFALLET - Tvångsomhändertande av en femåring

En serie artiklar i Vestmanlands Läns Tidning, vlt.se

 

Örnsköldsviksfallet. Anonymt brev slog familjens liv i spillror
En serie artiklar i Örnsköldsviks Allehanda

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

Socialen tog Elins bebis

Socialen tog Elins bebis
Bebisen ansågs för snäll och tvångsomhändertogs från sin unga mamma Elin
Artiklar publicerade i Eskilstuna kuriren, Dagens Nyheter, NKMR:s Diskussionsforum och Aftonbladet 2009-06-03 -- 2010-05-19


Webmasters kommentar:

Den första rapporteringen om fallet med Elin och hennes bebis gjordes i Eskilstuna Kuriren. Formuleringarna i tidningsartikeln om att "Ett barn som placerats i fosterhem i Stallarholmen rövades bort av sin biologiska mamma" samt att "(...) polisen fortfarande inte hittat varken bebisen eller förövarna" föranledde att jag skrev ett inlägg till försvar för modern i fråga och också för de föräldrar som skyddar sina barn mot att bli bortrövade och placerade bland främlingar under hela deras uppväxttid.
Även i det här fallet hade socialtjänsten förutbestämt en "varaktig" placering, men den unga mamman "kidnappade" tillbaka sin dotter från den kidnappande myndigheten vid två tillfällen och hon och hennes mor dömdes för "egenmäktighet med barn". Men, i en dom meddelad den 18 maj 2010 har kammarrätten i Stockholm beslutat att omedelbart häva LVU för den lilla flickan, så att hon ska återförenas med sin mor.

Jag vill här framföra en stor eloge till kammarrättsråd Siiri Lewis, ordföranden i målet, samt kammarrättsråd Fredrik Fries och Rolf Bolin och nämndemännen - för en dom baserad på sunt förnuft.

Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand




Äntligen får Elin tillbaka sin baby. Babyflickan D ansågs för snäll – tvångsomhändertogs

Av Kerstin Weigl
Aftonbladet granskade fallet med babyflickan D som ansågs för snäll och tvångsomhändertogs från sin unga mamma Elin.

Två gånger rövade Elin tillbaka babyn. Nu är kampen över. Hon får hem sin dotter.

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2010-05-19

 


Allt fler barn tas om hand enligt LVU

Fallet baby D är ovanligt. LVU-fall om bristande omsorg handlar i regel om föräldrarnas missbruk, psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder.

Även misshandel är en vanlig grund för LVU.

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2009-11-24


Elin stal sitt barn två gånger

Av Kerstin Weigl

Två gånger stal Elin, 18, sin egen dotter från fosterhemmet.

Hon jagades som efterlyst tillsammans med sin mamma Monica, som inte heller hon begått något brott tidigare.

Nu är de båda åtalade för egenmäktighet med barn.

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2009-11-24



Utredaren har inte sett Elin ihop med dottern

Av Kerstin Weigl
Socialtjänstens utredare har inte gjort några egna iakttagelser av Elin med barnet.
Det förvånar Liselott Vahermägi, som ändå står fast vid att beslutet var rätt. Utredningen övertygade henne.

Aftonbladet, aftonbladet.se - 2009-11-24



"Ännu inga spår efter bortrövad bebis"
Av Ruby Harrold-Claesson, Valens, Avos och Jan-Olof Larsson

NKMR:s Diskussionsforum, Biologiska familjens betydelse - 2009-06-04 --05



Tiomånaders baby bortrövad

Av Jenny Stiernstedt
En tiomånaders baby som placerats i fosterhem rövades på onsdagseftermiddagen bort av sina biologiska föräldrar.
Dagens Nyheter, dn.se - 2009-06-03



Lagsanktionerade bortrövanden av barn
Av Ruby Harrold-Claesson

I artikeln betecknas moderns och mormoderns återtagande av den tiomånader gamla babyn från fosterhemmet i Stallarholmen som ett bortrövande. Det är starka ord när man inte vet vad som kan ligga bakom den desperata handlingen. Faktum är att i Sverige förekommer det dagligen lagsanktionerade bortrövanden av barn med tillämpning av LVU dvs att socialtjänsten tvångsomhändertar och fosterhemsplacerar barn utan att saklig grund föreligger.
Eskilstuna-Kuriren, ekuriren.se - 2009-06-04



Ännu inga spår efter bortrövad bebis

Av David Naylor

Stallarholmen. Ett barn som placerats i fosterhem i Stallarholmen rövades bort av sin biologiska mamma under onsdagseftermiddagen. På torsdagsmorgonen hade polisen fortfarande inte hittat varken bebisen eller förövarna.
– Vi har gått ut och begärt att våra granndistrikt hjälper oss att leta, framför allt efter en bil som vi tror att de åker i, säger Sörmlandspolisens vakthavande befäl Göran Risberg.
Eskilstuna-Kuriren, ekuriren.se - 2009-06-03




 

 

 

Ännu inga spår efter bortrövad bebis

Av David Naylor

Dömd för att ha rövat bort sina barn

Karlskrona/TT, ekuriren.se - 2009-11-09


250 barn flyttades från sina hem i Eskilstuna
Av Marie Hillblom


Mormor frifunnet for kidnapping
Av Roy Hilmar Svendsen


Forstår at mor kidnappet døtre
Av
Marit Holm


Artiklar

 

Tillbaka till Huvudsidan


 

 

Elisabeth, 21, är gravid och bor i en bil

 

Elisabeth, 21, är gravid och bor i en bil
Artikel i Expressen den 16 augusti 2004

 

Elisabeth Olsson Nilssons fall påminner mycket om fallet med gravida Christina Ekman, som socialtjänsten i Stockholm lät bo i ett tält vid sjön tillsammans med barnets far. På BB medverkade personalen till att hon blev inspärrad på psykavdelningen medan socialen tog hennes barn.

 

Vad är det för fel på socialen? var titeln på Marianne Spanners välunderbyggda och skakande reportage angående socialtjänstens underlåtenheter i dokumentärserien som sändes i Sveriges Television den 1, 8 och 15 oktober 2003. Jag tror att alla ställer vi oss samma fråga!

Webmaster

 

 

 

 

Elisabeth, 21, är gravid och bor i en bil
Av Alexandra Forslund

Elisabeth Olsson Nilsson, 21, bor i en bil på en camping i Borlänge.
Om sju veckor ska hon föda sitt första barn.
– Jag har varit bostadslös i två månader. ”Soc” har lovat hjälp, men inget har hänt, säger Elisabeth.

 

 

 

 

 

Fallet Christina - Att ta ett barn
Av Ruby Harrold-Claesson

 

 

Tvångsomhändertagande av nyfödda barn

Av Tryggve Emstedt

 

 

NKMR:s JO anmälan

 

JO:s beslut

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNAS DAG

DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNAS DAG
Av John-Olof Larsson, samhällskritiker och debattör

 

  

 

John-Olof Larsson är samhällskritiker och flitig debattör. Han och hans familj är själva offer för LVU.

Artikeln är tidigare publicerad under pseudonym "Piplarsson" i Göteborgs-Postens diskussionsforum "Fria Ord", sektionen Socialt och samhälle, och i Norra Västerbotten (norran.se) insändarsektionen "Politik" den 10 december 2002. Göteborgs-Posten ändrade titeln till "Tvångsomhändertagande av barn".

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

 

Media och granskningsprogrammen har under den senaste tiden uppmärksammat barn som far illa i samhället. Barn som är omhändertagna genom en lagstiftning som benämns LVU (lagen om vård för unga) har blivet granskade i media.

Vad är det för människor och tjänstemän som kretsar kring barn under LVU?
Man påstår sig utgå från det lilla barnet och barnets bästa. Barnen blir kanske placerade i något fosterhem eller behandlingshem och det är kommunens socialnämnd med dess socialsekreterare och socialchefer, som föreslår LVU omhändertagandet. Barn- och ungdomspsyk brukar ge utlåtanden i de olika fallen. Länsrätt dömer slutligen till LVU omhändertagandet. Tillsyningsenheterna och socialkonsulenterna vid Länsstyrelser och samt Socialstyrelsen har till uppgift att vården skall fungera vid LVU.

MEN HUR HAR DET BLIVET??
Man har visat hur sociala myndigheters utredningar i samband med LVU är bristfälliga och stundom uppbyggda och sammanställda på rena lögner. Avsikten har varit att svartmåla föräldrarna och att använda sig av en pedagogik som fått följden att barnfamiljerna har splittrats och skadats för livet.

Misshandel och vanvård är omänskligt både för de direkt utsatta barnen och de föräldrar som måste se på, på grund av patologiska farliga lagar som t.ex. LVU. Den stress man utsätts för när man ser och förstår att sina barn bli misshandlade psykiskt och fysiskt liknar jag vid den grymmaste av tortyr. I vårt lilla land Sverige kan man larma om barn som far illa av LVU tills man blir totalt utbränd utan att social myndighet bryr sig.
Hur stort är mörkertalet med självmord hos barn som blivet omhändertagna och hur stort är mörkertalet där föräldrarna tar sina liv eller blir allvarligt sjuka p.g.a. LVU?

Är det inte märkligt att när man vädjar om FN-konventionens mänskliga rättigheter och barnkonvention när man ser barn far ruskigt illa av LVU att svaret blir skriftligen från Länsstyrelsen att : Konventionen om de mänskliga rättigheterna inte gäller i svensk lag ??

Varför skriver jag om detta undrar Du kanske som debattör? Svaret är enkelt, jag har fått nog av att se och uppleva detta lidande och jag är själv drabbad som förälder och har nästan gått under som människa och blivet totalt utbränd av att ingen lyssnade och brydde sig.

Jag har sett listorna med protester mot de låga straffen för barnmisshandel och dödande av barn och är enormt engagerad i dessa frågor beroende på att jag fick mina barn misshandlade både före och under LVU. Ett barn har avlidet vid 24 års ålder i Epilepsi och personalen förstod inte han behövde sjukvård. Det andra barnet såg ut som ett lik taget från något dödsläger när LVU-behandlingen var klar trots alla larmrapporter. Det tredje barnet bröt man ner identiteten på och våldtog barnet i själen. Det var en jobbig grej att ta sig igenom med sorgearbetet….
Utbränd och själv skadad för livet är priset man får betala som förälder.

Hur många hade inte larmat kring de här barnen och varför brydde man sig inte? Varför sände man ut handlingar om att FN-Konventionen och Barnkonventionen inte gäller i svensk lag? Var det bara för att jag var en vanlig svensk pappa till de här barnen och som pappa räknas man inte och kan inte älska sina barn? Men alla grannar då som också reagerade? Varför? Och varför lyssnade man inte? Varför behandlas man som något som katten dragit in och luktar illa? Varför undanhöll man alla rapporter om hur det faktiskt var med barnen? Varför lyssnade man inte på barnet när det uppgav det blivet slagit så det hade fått blodränder på kroppen? Varför tvingade man det nu skadade barnet att mot sin vilja besöka modern när ändå barnet springer och gömmer sig och inte vill?

Varför dömde man mig till 3 års villkorlig dom med ett års skyddstillsyn och till nästan 7000 Kr i böter för att jag ringde 24 mil från kommunen och skällde ut en omplacerad socialchef och en biträdande socialchef när jag larmade att de gör fel mot barnen och talar om för dom att detta kommer dom black om foten?
Tänk att ni bara kunde finna på en pappa som älskade sina barn och som aldrig varit straffad tidigare!!

Jag har skrivet många debattartiklar i dagstidningarnas nätutupplagor och tillskrivet samliga partipolitiska ordförande i ett öppet brev om hur det går till med LVU, och väntar fortfarande på svar !!

Sociala myndigheter bryr sig inte om barnmisshandel, de använder LVU för att skada och experimentera med barn och deras biologiska familjer blir behandlade som försöksråttor i ett farligt sjukt system. Prof. i kriminologi Jerzy Zarnecki och Anders Carlberg chefen för fryshuset samt Kerstin Wigsell från Socialstyrelsen har bekräftat i TV-program att samhället misslyckats och poängterar vikten av att makthavarna måste förstå detta.

Jag har under många år skrivet och försökt få fram i ljuset vilket systemfel LVU är. Jag har försökt berätta vad det kostar samhället i form utav mänskligt lidande med söndermonterade familjer, på grund av en farlig social ingenjörskonst som kan liknas vid den värsta form av sterilisering och lobotomi. De samhällsekonomiska konsekvenserna av detta systemfel är astronomiska och borde vid en konsekvensanalys ge politikerna hicka.

När det gäller lagstiftning så borde man skärpa möjligheten till att i första rummet komma åt misshandeln innan den får så katastrofala följder som vi nu oftast ser. Lagstiftaren kommer annars bara att få erfara att dessa typer av misshandel kommer att fortgå och vad nytta gör lagen när barnet redan har fått skador för livet eller kanske rentav dött?

Om lagarna skall skrivas om borde man också i första rummet även inbegripa
tjänstemanna-ansvaret så att institutioner med vårdande uppgifter har klara direktiv vad som gäller. Tjänsteman som direkt eller indirekt skadar barnen t.ex. genom underlåtenhet eller döljande av rapporter samt genom sekretesslagen mörkar övergrepp och misshandel borde vara åtkomliga för lagen och utmätbara för stränga straff och inte som nu då vi har en makt- och tjänstemannavälde utan ansvar.

Till sist tycker jag att sociala myndigheter gjort sig skyldiga till stora försummelser mot FN-Konventionen och Barnkonventionen på ett barbariskt omänskligt sätt som kan liknas med vad man gjorde under den forna Sovjettiden och som har sitt ursprung i rasbiologiska metoder.

Varje dag påminns jag om vilket systemfel LVU är. Några exempel: Polisen i Småland slog larm om knarkmissbruk i behandlingshemmet, paret som bedrev behandlingshemmet var knarkcentral….

Flickan som nu senast tände på flera varuhus i Skåne var också offer för LVU, omhändertagen och inte sedd av de så kallade behöriga myndigheterna….

Granskningsprogrammen i TV har i mångfald visat de falska utredningarna som socialtjänsten gör. Barn har dött och misshandlats i sina fosterhem trots enorma larmrapporter… Jag kan göra listan hur lång som helst och visa hur man fullständigt missar barns rop på hjälp och där underlåtenheten att värna barnen många gånger finns inom socialtjänsten.


***

LVU är ett brott mot de Mänskliga Rättigheterna det är ett systemfel som skadar barnen och bryter ner deras identitet och där skadorna också leder till döden. LVU torterar föräldrarna till utbrändhet och i många fall driver dom till självmord.

LVU är ett system som bedrivs av människor med mycket rymligt samvete.

LVU kommer att behandlas i kväll den 10 december 2002 av TV- programmet Uppdrag Granskning

 


Tortyr utan redskap. Av Gudrun Larsson

Skadelig barne"vern" i Sverige og Norge. Av Marianne Haslev Skånland

Omsorgsovertakelse er ikke barnevern. Av Sverre Kvilhaug

Eva Aminoff och den mörka sidan av Sverige. Av Mikko Niskasaari

Utgör LVU en påtaglig risk för barns hälsa och utveckling? Av Peter Klevius

 

LVU. Barnmisshandel i lagens namn. Av Ulla Wall

Svenska LVU-lagen strider mot Europakonventionen och FN's Barnkonvention och är ett brutalt hot mot demokratin. Av Göran Grauers

LVU, ett hot mot demokratin? Av Göran Grauers

Tillbaka till Artiklar

 

Datainspektionens författningssamling

Datainspektionens författningssamling

Ansvarig utgivare: Leif Lindgren

DIFS 1998:3

Datainspektionens föreskrifter om undantag från förbudet rör andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m.;

beslutade den 8 september 1998.

Datainspektionen föreskriver' följande med stöd av 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191).

1 § Utan hinder av förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får sådana personuppgifter behandlas om

            a) behandlingen är nödvändig för att fullgöra en föreskrift på socialtjänstområdet,

            b) behandlingen avser uppgift i anteckningar som förs i fristående skolors elevvårdande verksamhet eller i motsvarande verksamhet hos enskilda anordnare av högskoleutbildning,

c) behandlingen är nödvändig för kontroll av att jävssituation inte föreligger i advokatverksamhet eller annan juridisk verksamhet,

            d) behandlingen avser endast enstaka uppgift som är nödvändig för att rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras i ett enskilt fall, eller

            e) behandlingen avser endast enstaka uppgift som är nödvändig för att anmälningsskyldighet enligt lag skall kunna fullgöras.

Denna författning träder i kraft den 24 oktober 1998.

 

ANITHA BONDESTAM

Ulf Widebäck

 

'Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 3 1, Celex 395LO046).

 

DI-tillsynsärende

Anonym anmälan

NKMR:s yttrande till DI

DI beslut

Tillägg till information om NKMR:s SÖK-tjänst

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Datainspektionens yttrande 2001-05-21 till Kammarrätten i Stockholm

 

  • Datainspektionen

     

    YTTRANDE

     

    2001-05-07

    Dnr 572-2001

     

     

    Kammarrätten i Stockholm
    Avdelning 5, rotel 3
    Box 2302
    103 17 STOCKHOLM

     

    Mål nr 1173-2001

     

    Datainspektionen har av kammarrätten anmodats att inkomma med skriftligt svar i målet.

    Kommittén för Mänskliga Rättigheter (NKMR) har i första hand yrkat att kammarrätten med ändring och undanröjande av länsrättens beslut måtte göra en sakprövning av Datainspektionens föreläggande i beslut av den 19 maj 2000. Datainspektionen vill med anledning härav framhålla att inspektionen gärna ser en sakprövning av beslutet och att Datainspektionen därför inte har någon invändning mot att kammarrätten återförvisar målet till länsrätten för prövning i sak.

    Datainspektionen anger i avskrivningsbeslutet av den 19 maj att inspektionen förutsätter att NKMR beaktar Datainspektionens bedömning att behandlingen strider mot 21 § personuppgiftslagen och omedelbart upphör med den aktuella behandlingen av personuppgifter om tvångsomhändertagna barn. Vidare anges i beslutet att Datainspektionen, med hänsyn till förfarandets allvarliga karaktär, avser att översända ärendet till polismyndigheten för kännedom och eventuell åtgärd.

    Beslutet innehåller en uppmaning till NKMR att omedelbart upphöra med sin behandling av personuppgifter om tvångsomhändertagna barn. Detta får ses som ett påbud och enligt Datainspektionens uppfattning har beslutet en sådan verkan mot NKMR att det bör kunna överklagas. Inspektionens beslut är visserligen ett avskrivningsbeslut men i praktiken innebär det ett förbud för NKMR att fortsätta den aktuella behandlingen av personuppgifter såvida NKMR inte önskar få ännu mer ingripande myndighetsbeslut emot sig. Det är inte någon lyckad situation om NKMR för att få sin sak prövad måste fortsätta att bryta mot personuppgiftslagen till dess att Datainspektionen fattar ett nytt beslut vid vite eller ansöker om utplånande av personuppgifterna hos länsrätten eller till dess att polismyndigheten gör någon form av ingripande.

    Beträffande NKMR:s alternativa yrkande vill Datainspektionen endast framhålla att inspektionen såsom självständig förvaltningsmyndighet naturligtvis själv avgör vilka beslut som skall fattas. Det kan dock noteras att det för närvarande inte synes vara aktuellt med något mer ingripande myndighetsbeslut, eftersom de i målet aktuella uppgifterna har tagits bort från webbplatsen.

    Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Ulf Widebäck i närvaro av datarådet Agneta Runmarker, föredragande.

    Ulf Widebäck

    Agneta Runmarker

     

DI-tillsynsärende

Den anonyma anmälan

DI-författningssamling

NKMR:s yttrande

DI-beslut 2000-05-19

NKMR:s begäran om besvärshänvisning

DI:s brev 2000-05-25

NKMR:s förnyade begäran om besvärshänvisning

Personuppgiftslagen - Siv Westerbergs föredrag inför kristdemokraternas riksdagsutskott

Komplettering av NKMR:s talan i länsrätten

Länsrätten i Stockholm beslut 2001-01-29

NKMR:s överklagande av Länsrättens beslut

Kammarrättens i Stockholm - Beslut om prövningstillstånd

Tillbaka till NKMR:s SÖK-Tjänst och Yttrandefriheten

Tillbaka till Huvudsidan

Regeringsrättens beslut ang prövningstillstånd

1 (2)

Mål nr 2316-05

REGERINGSRÄTTEN         PROTOKOLL                             Avdelning I

                                                   Dag för beslut

                                                   2007-05-24

                                                   Stockholm

 

 

 

 

 

 

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD

Sandström

 

FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE

Regeringsrättssekreteraren Olsson

 

KLAGANDE

Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter, 855102-0053

Ströms väg 37

424 71 Olofstorp

 

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Kammarrättens i Stockholm dom den 30 mars 2005 i mål nr 1872-04

 

SAKEN

Tillsyn enligt personuppgiftslagen; fråga om prövningstillstånd

 

---------------------

 

Målet föredras.

 

Regeringsrätten fattar beslut.

 

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS BESLUT

 

Ett överklagande av en kammarrätts beslut i ett sådant mål som nu är i fråga prövas av Regeringsrätten endast om Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd. Enligt 36 § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) meddelas prövningstillstånd, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av Regeringsrätten (punkt 1), eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan

 

 

Dok.Id 35657

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Postadress                                Besöksadress                           Expeditionstid                           Telefon

Box 2293                                    Birger Jarls torg 5                     09:00-12:00                                 08-6176200

103 17 Stockholm                                                                         13:00-15:00                                 Telefax

                                                                                                                                                            08-617 62 58


 

 

prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (punkt 2).

 

Regeringsrätten finner inte att det framkommit skäl att meddela prövningstillstånd.

 

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

Regeringsrätten meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.

 

 

Marie Olsson

 

Föredraget 2007-05-16

 

Uppvisat och lämnat för expediering 2007-05-24

 

 

 

DI-tillsynsärende

 

Den anonyma anmälan

 

DI-författningssamling

 

NKMR:s yttrande

 

DI-beslut 2000-05-19  

 

NKMR:s begäran om besvärshänvisning

 

DI:s brev 2000-05-25

 

NKMR:s förnyade begäran om besvärshänvisning  

 

Personuppgiftslagen - Siv Westerbergs föredrag inför kristdemokraternas riksdagsutskott

 

Komplettering av NKMR:s talan i länsrätten

 

Länsrätten i Stockholm beslut 2001-01-29

 

NKMR:s överklagande av Länsrättens beslut

 

Kammarrätten meddelar prövningstillstånd i beslut 2001-03-14

Datainspektionens yttrande 2001-05-07 till Kammarrätten i Stockholm

NKMR:s yttrande 2001-05-29 över Datainspektionens yttrande till Kammarrätten i Stockholm

Kammarrätten beslutar att återförvisa NKMR:s överklagande av Datainspektionens beslut till Länsrätten för sakprövning
beslut 2002-01-23

 

Länsrättens dom 2004-02-05

 

Komplettering av NKMR:s överklagande till Kammarrätten i Stockholm, 2004-05-24

 

Kammarrätten i Stockholm beslutar om prövningstillstånd för NKMR:s överklagande. 2004-10-29

 

Datainspektionens yttrande 2004-12-16 till Kammarrätten i Stockholm                

NKMR:s yttrande 2005-01-12 över Datainspektionens yttrande till Kammarrätten i Stockholm    

 

Kammarrättens dom 2005-03-31 

 

NKMR:s överklagande till Regeringsrätten, 2005-04-11

 

Komplettering av NKMR:s ansökan om prövningstillstånd till Regeringsrätten, 2005-08-19

 

 

Tillbaka till NKMR:s SÖK-Tjänst och yttrandefriheten

Tillbaka till Huvudsidan

 

NKMR:s förnyade begäran om besvärshänvisning

 

    •  

      NKMR:s förnyade begäran om besvärshänvisning

      

NKMR:s förnyade begäran om besvärshänvisning

Eftersom Datainspektionen i brev den 25 maj 2000 meddelade att de översände NKMR:s begäran om besvärshänvisning till länsrätten i Stockholm som ett överklagande av DI:s beslut förnyade vi vår begäran om besvärshänvisning.

 

 

                • 2000-05-31

                   

                              • Datainspektionen
                                Katarina Högquist
                                Box 8114
                                104 20 Stockholm

                                 

    Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

    Dnr 741-2000

     

    Ärende: Begäran om besvärshänvisning

    Ref. Brev daterat 2000-05-25 samt telefonsamtal i dag den 31 maj 2000.

    Härmed bekräftar undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordf. i NKMR mottagande av ovan angivet brev daterat 2000-05-25 där det meddelas att "Datainspektionen har uppfattat Er skrivelse som ett överklagande av ovanstående beslut" samt att "skrivelsen har (...) skickats till Länsrätten i Stockholm".

    Samtidigt bekräftar jag telefonsamtalet i dag där jag har påpekat att Ni har missuppfattat min begäran om en besvärshänvisning. En besvärshänvisning är inget annat än en besvärshänvisning. Avsikten med min begäran om besvärshänvisning är för att snabbt få reda på huruvida beslutet är överklagbart eller ej. Jag vill därför göra Dig uppmärksam på det faktum att inga yrkanden har framförts i min begäran om besvärshänvisning.

    Av Dina utsagor framgår att personalen vid Datainspektionen var okunniga om huruvida beslutet är överklagbart eller ej, varför ärendet har översänts till Länsrätten. Men, rent juridiskt skall myndigheten, Datainspektionen, veta huruvida beslut som har fattats i dess myndighetsutövning är överklagbara eller ej. Om sedan Datainspektionen behöver inhämta sakkunskap hos Länsrätten är för NKMR helt ointressant.

    Än en gång begär jag en besvärshänvisning i anledning av det beslut som fattats av Datainspektionen den 19 maj 2000.

     

    Med vänlig hälsning

     

    Ruby Harrold-ClaessonJur. kand
    Ordf. i NKMR

     

    DI-tillsynsärende

    Den anonyma anmälan

    DI-författningssamling

    NKMR:s yttrande

    DI-beslut 2000-05-19

    NKMR:s begäran om besvärshänvisning

    DI:s svar 2000-05-25

    Tillbaka till Huvudsidan

NKMR:s överklagande av Länsrättens beslut

 

    • NKMR:s Överklagande av Länsrättens beslut

       

      Till

      Kammarrätten i Stockholm

       

      Klagande

      :

      Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter 855102-0053
      Box 8077
      424 12 OLOFSTORP

      Motpart

      :

      Datainspektionen

      Saken

      Tillsyn enligt personuppgiftslagen; nu fråga om avvisning

      Överklagat beslut:

      Beslut meddelat 2001-01-29 av länsrätten i Stockholms län i mål nr 9590-00 E

      ______________________________________________________

       

      Härmed överklagar undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordförande i Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter, ovan angivna avvisningsbeslut meddelat av länsrätten i Stockholms län.

       

      På NKMR:s vägnar yrkar jag om att Kammarrätten med ändring och undanröjande av länsrättens beslut måtte göra en sakprövning av Datainspektions föreläggande av den 19 maj 2000 vari NKMR förelades att omedelbart upphöra med vår SÖK-Tjänst - ett ingripande som utgör en allvarlig kränkning av yttrandefriheten;

      alternativt

      att Kammarrätten måtte återförvisa Datainspektions beslut till angivna myndighet för fattande av ett överklagbart beslut.

       

      Grund

      Grunden för överklagande av detta beslut är dels att genom länsrättens avvisningsbeslut av överklagandet av DI:s ovan angivna föreläggande/beslut frånhändas NKMR rätten till en sakprövning huruvida vår SÖK-tjänst omfattas av PUL; dels att föräldrar till onödigt tvångsomhändertagna och av socialtjänsten gömda barn berövas yttrandefriheten att genom NKMR:s SÖK-tjänst be allmänhetens hjälp att få uppgifter om sina bortrövade och gömda barn; dels och huvudsakligen att NKMR såsom juridisk person nekas rätten till en rättvis rättegång utan i stället förväntas finna sig i en myndighets godtyckliga ingripande mot vår verksamhet.

      Frågan som obetingat inställer sig - och som är ett rekvisit i Artikel 6 av den Europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna är följande: Är detta nödvändigt i ett demokratiskt samhälle?

      Frågan tarvar ett svar.

      Jag vill för Kammarrätten påpeka att med anledning av DI :s föreläggande av den 19 maj 2000 - som inte åtföljdes av en besvärshänvisning - avsände jag en skrivelse till myndigheten daterad den 25 maj 2000, vari jag efterfrågade huruvida beslutet var överklagbart och om så var fallet att NKMR skulle tillställas besvärshänvisning. DI sände NKMR:s förfrågan till länsrätten såsom överklagande. Denna hantering är synnerligen klandervärd och uppvisar stor inkompetens.

       

      På grund av vad jag anfört ovan yrkar jag om att Kammarrätten med ändring och undanröjande av länsrättens avvisningsbeslut måtte göra en sakprövning av Datainspektions föreläggande av den 19 maj 2000 vari NKMR förelades att omedelbart upphöra med vår SÖK-Tjänst - ett ingripande som utgör en allvarlig kränkning av yttrandefriheten;

      alternativt

      att Kammarrätten måtte återförvisa Datainspektions beslut till angivna myndighet för fattande av ett överklagbart beslut.

       

      Olofstorp, den 16 februari 2001

       

      Ruby Harrold-Claesson
      Jur. kand.
      Ordf. i NKMR

       

        DI-tillsynsärende

      Den anonyma anmälan

      DI-författningssamling

      NKMR:s yttrande

      DI-beslut 2000-05-19

      NKMR:s begäran om besvärshänvisning

      DI:s brev 2000-05-25

      NKMR:s förnyade begäran om besvärshänvisning

      Personuppgiftslagen - Siv Westerbergs föredrag inför kristdemokraternas riksdagsutskott

      Komplettering av NKMR:s talan i länsrätten

      Länsrätten i Stockholm beslut 2001-01-29

      Tillbaka till NKMR:s SÖK-Tjänst och Yttrandefriheten

       Tillbaka till Huvudsidan

       

       

       

       

NKMR:s yttrande till Kammarrätten i Stockholm

 

  • Yttrande över Datainspektionens svar till Kammarrätten 2001-05-07

     

          • 2001-05-29

             

                          • Rotel 3
                            Kammarrätten i Stockholm
                            Box 2302
                            103 17 Stockholm

                             

                             

Mål nr 1173-2001

 

Lämnad tillfälle att inkomma med skriftligt yttrande över Datainspektionens ovan angivna svar till Kammarrätten, vill undertecknad Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordförande i NKMR framföra följande:

Jag vidhåller yrkandena som de har framställts i överklagandet vari Artikel 6 av den Europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna åberopas som lagstöd. För att inskränkningar av konventionsrättigheterna skall tillåtas krävs det att de skall ske med stöd av lag. Lagen skall vara klar och förutsebar. Personuppgiftslagen är varken klar eller förutsebar. Förutom Artikel 6 vill jag åberopa som ytterligare grund för överklagandet Artikel 18 av den Europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som stadgar: "De inskränkningar som har medgivits i denna konvention beträffande de däri upptagna fri- och rättigheterna, får inte vidtas i annat syfte än det för vilket de har tillåtits."

Enligt Personuppgiftslagens (PUL) portalparagraf är syftet med lagen "att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter." Tvångsomhändertagande av barn är - såväl gentemot barnen som deras föräldrar - en synnerligen integritetskränkande åtgärd. Föräldrarna har givit NKMR uppdraget att publicera uppgifterna om deras - som de själva uttrycker det - "bortrövade" barn samt namn och adressuppgifter om sig själva.

Följande frågor tarvar svar.

1 - Menar således Datainspektionen att de genom PUL är bättre lämpade att skydda barnens och deras föräldrars integritet än föräldrarna till de tvångsomhändertagna barnen själva?

2 - Eller är en tillämpning av denna lag på NKMR:s SÖK-Tjänst ägnat att skydda myndigheterna?

Om svaret på fråga nr två är "ja" - vilket det förefaller att vara - då är det fråga om illojal lagtillämpning eller myndighetsmissbruk (détournement de pouvoir (fr)). Därmed blir - förutom Artikel 6 - också Artikel 18 av den Europeiska Konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna tillämplig i denna process.

NKMR yttrar sig inte över innehållet i Datainspektionens yttrande eftersom det förtjänar intet avseende.

Olofstorp, dag som ovan.

 

Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf. i NKMR

 

Tillbaka till NKMR:s SÖK-Tjänst och Yttrandefriheten

Till Högsta Domstolens dom i Ramsbromålet

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

NKMR:s yttrande 2005-01-12 över Datainspektionens yttrande till kammarrätten

Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter

NKMR

För skydd av familjers rättigheter i de nordiska länderna

 

 

 

2005-01-12

 

Rotel 014

Kammarrätten i Stockholm
Box 2302

103 17 Stockholm

 

 

Mål nr 1872-04, Rotel 014

Datainspektionen ./. NKMR

NKMR:s yttrande över Datainspektionens yttrande 

Datainspektionen har anfört :

Högsta Domstolen har i en dom den 12 juni 2001, i mål nr B239-00, uttalat sig om vad som är att betrakta som uteslutande journalistiska ändamål. Av domen får anses framgå följande. Huruvida bestämmelsen är tillämplig får avgöras mot bakgrund av syftet med publiceringen av personuppgifter på Internet i förhållande till vad som kan anses ligga inom ramen för ett journalistiskt ändamål såsom att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Publicering av rent privat karaktär kan normalt inte anses ha ett journalistiskt ändamål helt oberoende av om publiceringen sker i ett sammanhang som i övrigt har journalistiska ändamål.

Publiceringen av personuppgifter på NKMR:s söktjänst på organisationens webbplats har enligt NKMR skett på uppdrag av barnens föräldrar. Syftet med publiceringen har varit att efterlysa deras av socialtjänsten tvångsomhändertagna barn och NKMR:s målsättning med att publicera uppgifterna har varit att skydda barnens vitala intressen att inte bli utsatta för olika slags övergrepp samt verka för återförening. Datainspektionen anser inte att NKMR:s publicering av uppgifter på söktjänsten haft ett journalistiskt ändamål. Syftet med publiceringen har inte varit att informera, utöva kritik eller väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. (...) 

NKMR får häremot invända följande.

Datainspektionen har ett alldeles för snävt perspektiv på ifrågavarande problemkomplex. Tvångsomhändertagandet av barn i Sverige har i decennier varit en samhällsfråga av europeisk betydelse. Debatten om tvångsomhändertagande startade redan på 1970-talet, bl.a. inom universitetsundervisningen i Stockholm, i anslutning till ett antal JO och JK-ärenden som utlösts av den säregna utbildningen av socialtjänstens blivande personal vilken urartat till en marxist-inspirerad mobbning av elever som vägrat att anpassa sig till den inom undervisningen dominerande vänsteruppfattningen. Centralt för denna var att man skulle befria ungdomarna från familjens konservativa ok och omvandla dem genom socialtjänstens omhändertagande till 'socialistiska människor'.

I ett antal causes célèbres illustrerades vad den så utbildade rekryteringen av socialtjänsten i själva verket innebar och motsättningarna till normala borgerligt sinnade föräldrar som blivit en följd, och saken kom till sin spets via tyska tidskriften Der Spiegel i den s.k. Kinder-Gulag debatten. Denna debatt oroade i högsta grad den svenska politiska ledningen och försöken att dämpa den genom den presskonferens som kom att benämnas Cirkus Lönnback får nog anses ha helt misslyckats.

I stället skapades en mera allmän medvetenhet om de skapade missförhållandena och slutresultatet blev att tvångsomhändertagande av barn blev ett svenskt särmärke inför Europakonventionens organ i Strasbourg. Olika länder kom i klagomålen att uppvisa nationella särmärken. För Italiens del var det de långa processtiderna, för Turkiets del de polisiära övergreppen, och för Sveriges del tvångsomhändertagandena av barn. Alla klagomål var naturligtvis inte berättigade och svenska regeringen vann sina mål tid efter annan, men missförhållandena kom ändock att i stort prägla den europeiska uppfattningen om de svenska samhällsproblemen, och de prejudikat som etablerades i Strasbourg, särskilt målen Olsson vs Sverige, blev vägledande för hela den efterföljande judikaturen inom detta ämnesområde.

Även om socialtjänsten sedermera något retirerat i sin hållning, och motsättningarna något dämpats, har de ingalunda försvunnit utan snarare något skärpts på grund av invandrarpopulationen som icke kunnat underkastas den 'hjärntvätt' som de tidigare generationerna i socialtjänsten hoppats på, och därför lättare harmats över vad de sett som socialtjänstens övergrepp.

För NKMR:s del har man sett samhällsproblemen i perspektivet av mänskliga rättigheter och via webbplatsen sökt journalistiskt verka för att informera, utöva kritik och väcka debatt. En s.k. 'grävande journalistik' skulle givetvis fallit sig naturlig inom denna ram, men föreningens resurser har icke tillåtit rekryteringen av särskilt utbildade journalister utan att man i stället sökt locka intresserade att höra av sig till föreningen med eventuella klagomål. Söktjänsten har varit ett naturligt inslag i detta. Att föräldrar efterlyser sina försvunna barn kan knappast vålla någon gensaga. Att de försvunna barnen tid efter annan omhändertagits av myndigheterna och satts i hemliga förvar borde kanske inte heller föranleda försök att stoppa föräldrarna - även om dessa misstänktes för 'borgerliga' förvillelser eller välska seder av en typ som ogillas inom socialtjänsten. Det kan ju tänkas att det ifrågavarande barnet har det bra och i så fall kan det ju inte gärna ligga något upphetsande i att föräldrarna vet var det finns.

Hur stort detta samhällsproblem är och hur det kommer sig att detta särmärke klibbat fast vid den svenska profilen i Strasbourg är naturligtvis en alldeles för stor uppgift för en liten internordisk organisation att utreda. Vad NKMR kan göra - och vad den gjort - är i stället att genom punktvisa insatser i enskilda fall lyfta fram till belysning hur systemet fungerar. Att publicering i enskilda fall samtidigt kan vara till nytta genom att belysa myndighetsövergrepp och verka för återförening i onödigtvis splittrade familjer kan knappast förta operationen dess journalistiska ändamål. Att datainspektionen står främmande inför det är förstås inte överraskande: dess expertis gäller helt andra områden av samhällslivet.


Det finns en omfattande litteratur om detta långvariga samhällsproblem som det skulle alltför mycket tynga detta ärende att här redovisa. NKMR åtnöjs därför med att hänvisa till följande verk av akademisk status :

Jacob W.F. Sundberg, En liten bok om allmän rättslära, Institutet för offentlig och internationell rätt nr 80 (1989) sektion 45 "Tvångsomhändertagande av barn", s 94-98,
Jacob W.F. Sundberg,, Tystnadsspiralen, Institutet för offentlig och internationell rätt nr 96, (1993) s  66-70, 150, samt
Jacob W.F. Sundberg, "Resan utan mål", Institutet för offentlig och internationell rätt nr 103 (1994).
Siv Westerberg, Barnfängelser? I Sverige? Medborgarrätt nr 2/95 samt http://www.nkmr.org/index.php?option=com_content&id=362&catid=174&view=article

 

För övrigt vill vi avslutningsvis framhålla att det faktum att vi efterlyser en försvunnen person inte innebär att vi behandlar själva det administrativa frihetsberövandet. 21 § PUL saknar därför relevans.

Olofstorp, dag som ovan.

Ruby Harrold-Claesson

Ruby Harrold-Claesson,

Jur. kand.,

Ordf. i NKMR

www.nkmr.org

Tillbaka till NKMR:s SÖK-Tjänst och yttrandefriheten

 

Tillbaka till Huvudsidan

Datainspektionens meddelande 2000-05-25

 

 

Datainspektionen_lansrattens_dom

 

    • LÄNSRÄTTEN I BESLUT Mål nr 9590-00 E
      STOCKHOLMS LÄN

      2001-01-29
      Rotel 661 Meddelat i
      Avd 6 Stockholm

       

       

       

      KLAGANDE

      Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter 855102-0053

      Box 8077

      424 12 OLOFSTORP

       

      MOTPART

      Datainspektionen

      Box 8114

      104 20 STOCKHOLM

       

      ÖVERKLAGAT BESLUT

      Datainspektionens beslut den 19 maj 2000

      Diarienummer 741-2000

       

      SAKEN

      Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), nu fråga om avvisning

       

       

       

      BAKGRUND

       

      Datainspektionen (fortsättningsvis DI) har den 19 maj 2000 i en skrivelse till Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter (fortsättningsvis NKMR) uttalat i huvudsak följande. DI kom genom ett klagomål att uppmärksammas på att NKMR på en webbplats under en så kallad SÖK-tjänst, publicerat bl.a. namn och bild på barn som tvångsomhändertagits med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den aktuella SÖK-tjänsten har enligt information som lämnas på webbplatsen nyligen inrättats och riktar sig till föräldrar vars barn har tvångsomhändertagits och i vissa fall även placerats i, för de biologiska föräldrarna, hemliga fosterhem. Ändamålet med behandlingen är enligt NKMR att de biologiska föräldrarna skall kunna få information om var barnen befinner sig och/eller hur barnet har det i fosterhemmet. Enligt NKMR har behandlingen skett med de ifrågavarande personernas samtycke. Enligt 21 § personuppgiftslagen är det, oavsett samtycke, förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om bl.a. administrativa frihetsberövanden. Av lagens förarbeten framgår att härmed bl.a. avses att någon har varit föremål för tvångsingripande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. DI konstaterar att NKMR, genom den aktuella SÖK-tjänsten, behandlar personuppgifter i strid med 21 § personuppgiftslagen. Frågan om samtycke saknar därför betydelse i ärendet. Det förhållandet att uppgifterna dessutom gjorts allmänt tillgängliga via Internet innebär att behandlingen även strider mot förbudet i 33 § personuppgiftslagen. DI förutsätter att NKMR beaktar vad som ovan har sagts och omedelbart upphör med den aktuella behandlingen av personuppgifter om tvångsomhändertagna barn. Med hänsyn till förfarandets allvarliga karaktär avser DI att översända ärendet till polismyndighet för kännedom och eventuell åtgärd. I och med denna åtgärd kan tillsynsärendet avskrivas. DI avskriver ärendet.

       

      DI mottog den 25 maj 2000 en skrivelse från NKMR, i vilken NKMR begärde att DI skulle lämna en besvärshänvisning till beslutet av den 19 maj 2000. DI uppfattade NKMR:s skrivelse som ett överklagande av beslutet av den 19 maj 2000 och överlämnade därför skrivelsen och handlingarna i ärendet till länsrätten.

       

      Länsrätten har den 30 maj 2000 inhämtat att NKMR önskar få DI:s beslut av den 19 maj 2000 sakprövat hos länsrätten.

       

      Ytterligare skriftväxling har förekommit.

       

      SKÄL FÖR BESLUTET

       

      Tillämpliga bestämmelser m.m.

       

      I 45 § första stycket personuppgiftslagen anges följande.

       

      Om tillsynsmyndigheten konstaterar att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt, skall myndigheten genom påpekanden eller liknande förfaranden försöka åstadkomma rättelse. Går det inte att få rättelse på något annan sätt eller är saken brådskande, får myndigheten vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att fortsätta att behandla personuppgifterna på något annat sätt än genom att lagra dem.

       

      I 51 § personuppgiftslagen anges att tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag om annat än föreskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

      Av 2 § personuppgiftsförordningen (SFS 1998:1191) följer att Datainspektionen är tillsynsmyndighet enligt personuppgiftslagen.

       

      I förarbetena till personuppgiftslagen (prop..1997/98:44 s. 103) sägs bl.a. följande.

       

      Tillsynsmyndigheten kan på olika sätt få reda på att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt. Sådan information kan komma fram i samband med ett tillsynsbesök, framgå av kontakter med ett personuppgiftsombud eller av insänd anmälan om behandlingen eller av ett klagomål från Lex. någon registrerad eller konkurrent. I sådana fall bör myndigheten i första hand försöka att åstadkomma rättelse genom påpekanden eller liknande förfaranden. Men går det inte att få rättelse på annat sätt, bör myndigheten kunna vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att fortsätta att behandla personuppgifter på annat sätt än genom att lagra dem. Om saken är brådskande, bör tillsynsmyndigheten genast kunna gripa in på detta sätt.

       

      Länsrättens bedömning

       

      I målet aktualiseras frågan om DI:s beslut att på anförda skäl avskriva tillsynsärendet utgör ett överklagbart beslut. Inom förvaltningsrätten gäller som huvudprincip att talan får föras endast mot slutliga beslut. Beslut under beredningen av ett ärende är i regel inte möjliga att överklaga annat än i samband med det slutliga avgörandet. Rätt att överklaga ett beredningsbeslut föreligger, i avsaknad av särskilda författningsbestämmelser, endast i de fall då beslutet har mer påtagliga direkta rättsverkningar mot parter eller andra.

       

      Av 51 § personuppgiftslagen följer att beslut av DI om annat än föreskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Av 2 § personuppgiftsförordningen framgår att DI är tillsynsmyndighet enligt personuppgiftslagen. Dess nu ifrågakomna beslut har meddelats inom ramen för DI:s tillsynsverksamhet och har utformats dels som ett påpekande från DI att viss av NKMR:s behandling av personuppgifter sker i strid mot personuppgiftslagen, dels en uppmaning att denna behandling omedelbart skall upphöra och dels som ett överlämnande till polismyndighet. DI har i 45 § personuppgiftslagen givits ingripandemöjlighet i form av förbud vid vite mot en olaglig personuppgiftsbehandling, sedan DI dessförinnan genom påpekanden eller liknande förfaranden försökt åstadkomma rättelse.

       

      DI:s ställningstagande i det aktuella skedet är därmed inte att se som ett slutligt beslut. Beslutet kan i stället ses som ett fullgörande av den skyldighet som genom 45 § första stycket första meningen personuppgiftslagen åläggs DI. Till stöd för denna bedömning lägger länsrätten vidare det citerade uttalandet i förarbetena och dessutom att DI, om den konstaterar att rättelse inte har skett, har möjlighet att använda de befogenheter som följer av 45 § första stycket andra meningen personuppgiftslagen.

       

      Det ställningstagande som kommer till uttryck i den ifrågakomna skrivelsen utgör således inte ett överklagbart beslut. Överklagandet skall avvisas.

       

      BESLUT

       

      Länsrätten avvisar överklagandet.

       

      HUR MAN ÖVERKLAGAR,

      se bilaga (Dv 3109/1a)

       

      Eskil Nord ed

       

       

       

       

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter