Tvångsplacering av barn är synnerligen lukrativt

Tvångsplacering av barn är synnerligen lukrativt

 

Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand

 

  

 

 

 

Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., är som bekant ordförande i NKMR.

 

Artikeln är tidigare publicerad i Smålands-Tidningen den 16 mars 2002 som debattinlägg i fallet kring behandlingshemmet Solhem i Sävsjö.

 

 

 

 

 

 

 

I slutet av december 2001 publicerade Göteborgs-Posten en debattartikel med rubriken "Familjehemmen behöver stöd." Den är skriven av centerpartiets riksdagsledamot Marianne Andersson och en socionom/familjehemssekreterare i Alingsås, också centerpartist. I artikeln anger författarna att "arbetsförhållandena för de viktiga familjehemmen (måste) förbättras avsevärt." Författarna anser att det räcker inte med höjt arvode till fosterhemmen.

 

 

 

Mellan den 22 februari och den 6 mars 2002 publicerade Smålands-Tidningen en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö och om dess ägare makarna Quist. Av artiklarna framgår att Nybro kommun hade fosterhemsplacerat den förståndshandikappade 19-åringen som påträffades hos missbrukare när polisen gjorde en razzia i mitten av januari, hos makarna Qvist. Nybro kommun betalade 10 000 kronor per dygn för placering av pojken på Solhem men sedan när placeringen övergick till LSS-vård i ett annat av paret Quists bolag prutade kommunen utgifterna för pojkens dygnsvård till 6 500 kronor.

 

 

 

Andra intressanta uppgifter som SmT:s journalister grävde fram är bl. a att tidigare socialchefen i Vetlanda kommun, Tommy Falk, hade tagit tjänstledigt för att arbeta som föreståndare på Solhem, som uppenbarligen var en mer lukrativ verksamhet med tanke på miljonerna som rullade in från olika kommuner.

 

 

 

 

 

Geschäftet med de s.k. familjehemmen - jag kallar dessa genomgående för fosterhem eftersom omskrivningen inte kan dölja verksamhetens inriktning - och behandlingshemmen som har vuxit upp som svampar ur jorden, är sedan länge känt.

 

 

 

I juni 1996 skrev fil. dr Anita Ankarcrona en artikel med titel "Många barn i motbjudande geschäft" * i Brännpunkt i Svenska Dagbladet. I artikeln tog hon upp de höga ekonomiska ersättningar som utgår till fosterhemmen och HVB-hemmen. Hon visade hur fosterföräldrar lätt kunde få ihop hundra tusentals kronor per år om barnet som de var placerat hos dem hade några speciella behov. Anita Ankarcrona skrev bl. a följande: "Omhändertagandet av ett svårskött barn med missbruk, eller handikapp som autism eller epilepsi kan ersättas med upp till 1500 kr om dagen. - Rätt läst! Om dagen! Månadsinkomster mellan 20.000 och 30.000 kronor är således inte ovanliga, men det finns fall som närmat sig 50.000 kronor per månad." Men inte kunde Anita Ankarcrona ana att ett fosterhemsplacerat barn kunde betinga 10 000 kronor per dygn eller 310 000 kr per månad eller 3 650 000 kr per år! Så använder inkompetenta socialvårdstjänstemän och deras likaledes inkompetenta sociala nämndemän svenska folkets skattepengar.

 

Vilken ensam mamma med ett eget svårskött barn får ett liknande ekonomiskt stöd av socialtjänsten?

 

Skandaler med tvångsomhändertagna barn och fosterhemsgeschäftet har duggat tätt. Anita Ankarcrona skrev om Brickebacken familjehem AB utanför Örebro, drivet av ett äkta par som hade mottagit drygt fyra miljoner kommunala kronor per år innan det flyttade till annan ort, medförande tre av de sju barnen. Den 17 februari 1998 visade programmet Striptease i TV 2 ett reportage om chefen för familjehemsverksamheten i stadsdelen Biskopsgården på Hisingen, Lars Lilled, som hade egna ekonomiska intressen i ett företag, Familjehemscenter AB, som förmedlade fosterhem till barn som hans underordnade tvångsomhändertog. Tommy Falk tog anställning som föreståndare på Solhem; Lars Lilled var delägare i ett fosterhemsbolag. Listan kan göras betydligt längre men dessa exempel visar att de anställda inom socialtjänsten runt om i Sverige vet att såväl "frivilliga" som tvångsplaceringar av barn är synnerligen lukrativt. Inte att undra på varför HVB-hemmen har vuxit upp som svampar ur jorden.

 

 

 

"Man vill då gärna tro att HVB-omhändertagna barn och ungdomar får en ytterst kvalificerad vård och behandling" skrev Anita Ankarcrona i Brännpunkt, eftersom kostnaden per barn är så hög. Men det är dessvärre inte självklart. I nyss nämnda Brickebacken hade ingen av de sex anställda (varav minst tre tillhörde familjen jfr Solhem där Quists dotter var verksamhetschef) någon utbildning för att ta hand om barn. I ett fall som jag arbetade med (1995-1997) där socialtjänsten i Halmstad hade använt sig av polishämtning för att bortföra två syskon från skolan, placerades barnen i behandlingshem Trollbacken i Kungälv där en av vårdarna var en fd fiskhandlare.

 

 

 

 

 

I höstas i samband med konkursen i HVB-hemmet Solbogården i Skurups kommun avslöjades de oacceptabla förhållanden under vilka ungdomarna tvingades leva. Ungdomarna på Solbogården var ansvariga för 40 % av de uppklarade brotten i Skurups kommun, sprit, droger och sexuella övergrepp förekom och åtskilliga av flickorna på hemmet hade blivit gravida och gjort abort under sin vistelse på hemmet.

 

 

 

Såväl Solhem som Solbogården är ett minne blott, men den 19-årige förståndshandikappade pojken hade kunnat möta sin död under sin vistelse hos missbrukarna. 14-årige Daniel Sigström dog i april 1992 bland missbrukare i ett hem i Härnosand långt från hans nära och kära. Socialtjänsten i Gottsunda kommun hade placerat honom där.

 

 

 

Avslutningsvis vill jag citera fd justitieministern Gun Hellsvik och fd skolministern Beatrice Ask som i artikeln med titel "Ungdomar måste mötas av fast reaktion" i Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 5 september 1993 skrev att Sverige behöver en ny familjepolitik. De skrev bl. a "Sedan några år tillbaka finns en gryende samhällsdebatt om moraliska och etiska frågor. (...) Vi börjar nämligen se resultaten av den allmänna hållningslöshet som socialdemokraterna under 60- och 70-talen upphöjde till en politisk idé. Det gällde synen på familjen, på skolan och undervisningen men också på rättssamhället i stort. (...) Därför behöver vi en ny familjepolitik som visar att ansvaret för barnens tillsyn och fostran är föräldrarnas (...) Det är hög tid att låta föräldrar (...) ta ansvar för de unga i vårt samhälle. Försummar vi det sviker vi våra barn!"

 

 

 

 

 

Det är hög tid att vi ska säga ifrån vad det gäller socialtjänsten, exploateringen av barn och ungdomar, och utsugningen av skattebetalarna som dessa onödiga tvångsomhändertaganden och fosterhems- eller institutionsplaceringarna förorsakar. Det är barnen och deras föräldrar som behöver stöd, inte fosterhemmen eller institutionerna. Barnets rätt och deras bästa kräver detta.

 

 

 

 

 

 

 

Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö

 

 

 

Många onhändertagna barn i motbjudande geschäft

 

 

 

Omhändertagna barn är bara en bricka i spelet

 

 

 

Familjehemmen behöver stöd?

 

 

 

Familjehemmen behöver stöd? Eller Familjerna behöver stöd!

 

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

 

 

 

 

Vårdare tillbakavisar vad som framkommit i media

Vårdare tillbakavisar vad som framkommit i media

Av Tobias Holmbäck

 

Tobias Holmbäck är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 22 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes samma dag.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

VETLANDA

Den man i Vetlanda som 19-åringen fanns hos menar att han även tidigare tagit hand om 19-åringen. Som bevis på detta kan han visa en löneutbetalning på dryga 11 000 kronor.

 

Enligt vad mannen säger har han under en lång tid varit med och vårdat den 19-årige förståndshandikappade killen från Nybro.

 

– Utöver den gången då han var här och polisen kom har jag och Sigrid Quists man Lennart skött om honom i deras hem. Jag har arbetat för dem sedan ett år tillbaka ungefär, säger han.

 

I media figurerade dock uppgifter under gårdagen om att 19-åringen bara skulle ha varit i parets hem i Vetlanda under det att Sigrid Quist firade sin femtioårsdag.

 

Tidningen fick hos paret ta del av en lönespecifikation som mannen fått på dryga 11 000 kronor. Pengar som ju knappast kan vara ersättning för en enstaka gång.

 

Ofarliga vapen

Mannen vill också tillbakavisa att det skulle ha funnits farliga vapen i lägenheten.

 

– Det ena vapnet var ett trasigt salongsgevär som saknade slutstycke. Det andra var ett prydnadsgevär som inte har varit i bruk på evigheter.

 

Hur är det med narkotikan då?

– Jag erkänner att jag rökte hasch några dagar innnan polisen slog till. Jag var inte påverkad när de kom, men jag hade det i blodet.

 

– Jag skulle aldrig drömma om att vara påverkad av något när jag vårdar någon. Grabben har aldrig kommit i kontakt med några droger i mitt sällskap. Vad jag sedan gör på min fritid det är en helt annan sak, anser han.

 

Uttalanden från de sociala myndigheterna i Nybro kommun menar han är felaktiga.

 

– Jag har haft många kontakter med socialen i Nybro och att de inte skulle veta var han fanns är en total lögn.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Utpekad missbrukare försvarar både makarna Quist och sig själv

Utpekad missbrukare försvarar både makarna Quist och sig själv

”Jag är ingen tung missbrukare och 19-åringen har mått bra”

 

  

Artikeln är tidigare publicerad i Smålands-Tidningen den 23 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

VETLANDA

I går skrev tidningen om att ansvariga för behandlingshemmet Solhem i Sävsjö låtit ett kriminellt belastat par ta hand om en förståndshandikappad person. Lasse, 21 år, är den ena hälften av paret.

 

Han känner nu ett behov av att berätta sin sida av vad som har hänt.

– I media har jag framställts som tung missbrukare och tungt kriminell. Man menar även att Anders (den utvecklingsstörde 19-åringen. red:s anm) skulle ha farit illa när han varit i Solhems ägares, Sigrid och Lennart Quist, vård. De här uppgifterna är felaktiga, säger Lasse.

 

Tidningen träffar honom i hans lägenhet i Vetlanda där han bor och där polisen gjorde en husrannsakan i januari. Lägenheten är trevlig och välstädad och Lasse ger ett lugnt och samlat intryck. Några uppenbara tecken på ett kriminellt leverne finns inte.

 

– Jag lever som vilken ung person som helst. Jag har jobb och gör mitt bästa. Som du ser är vårt hem ingen knarkarkvart, säger Lasse.

Han berättar om morgonen då polisen slog till.

 

– Vi låg och sov allihopa när polisen trängde sig in och började härja. Jag försökte upprepade gånger lugna ned dem för Anders skull eftersom han lätt blir rädd och aggressiv, säger Lasse.

 

Påtänd gäst

Han förklarar också att det förutom han själv och hans flickvän fanns en fjärde person i lägenheten.

– Det var en kompis till mig som inte hade någonstans att ta vägen. Han var påtänd, men jag lät honom sova hos oss på det villkoret att han skulle gå direkt på morgonen. Anders sov när han kom kvällen innan och de hade aldrig träffats om polisen inte hade kommit, säger Lasse.

 

I polisens rapport till länsstyrelsen om vad de funnit i samband med husrannsakan står det att det fanns narkotika, vapen och stöldgods i lägenheten.

– Jag håller med om att det låter illa, men vapnen var gamla och obrukbara. Jag trodde inte att det krävdes licens för dem.

Jag skulle ha dem som prydnader. Jag hade rökt hasch några dagar innan, men var inte påverkad vid det här tillfället. När det gäller stöldgodset var det sådant som jag hade köpt som fanns i lägenheten. Visserligen visste jag att det var stulna grejor, men jag har inte tagit dem själv, säger Lasse och tillägger att det rör sig om två mopeder, några cyklar och en trasig mobiltelefon.

 

Började sommaren 2000

Han berättar att han själv varit elev på Solhem under tonåren.

– Jag hade hamnat snett. När jag drack alkohol blev jag våldsam. Jag hade även stulit en bil. Då hamnade jag på Solhem och det är det bästa som har hänt mig. Sedan jag kom ut har jag skött mig förutom några små grejor, säger Lasse.

 

Det var sommaren 2000 som han började hjälpa Lennart och Sigrid Quist med att ta hand om Anders.

– Då fanns alltid någon annan med. Man måste vara två för att klara att ta hand om honom. Han är stor och stark, men mentalt på en femårings nivå.

 

Sedan dess har Lasse ofta anlitats och fått betalt av Quists för att hjälpa till att ta hand om Anders.

– Quists har hjälpt mig, och därför har jag velat ställa upp och hjälpa dem när de behövde hjälp med Anders, säger Lasse och fortsätter:

– Jag har för det mesta tagit hand om Anders hemma hos Quists. Då alltid tillsammans med Sigrid, Lennart eller någon ur personalen på Solhem. Några enstaka gånger, som den 17 januari, har Anders varit hemma hos mig, men de gångerna har jag inte fått betalt. Anders och jag har blivit nästan som bröder. Jag tycker om att ha honom här och ville hjälpa.

 

Inte bott på Solhem

Lasse bekräftar att Anders aldrig varit elev på Solhem.

– Han bodde i Quists privata bostad på Solhem och inte tillsammans med de andra. Quists behandlade honom som sin egen son. Han har från att ha varit helt ohanterlig och rädd istället blivit en glad och trygg person. Jag önskar att han kunde berätta om det här själv. Då skulle folk förstå, säger han.

Lasse menar också att de ansvariga på Nybro kommun mycket väl kände till förhållandena.

 

Orolig för honom

– Jag har ju till och med träffat personer från Nybro kommun. De vet att jag varit med och tagit hand om Anders. Allt annat är lögn, säger han.

 

Lasse vet inte vad som har hänt med Anders nu.

– Nej, jag vet inte vad som har hänt honom eller var han finns.

Jag tänker på honom och är orolig för att han mår dåligt. I min, Sigrids eller Lennarts vård har Anders aldrig farit illa. Jag önskar att polisen inte kommit just när Anders var hemma hos mig och att jag inte hade köpt de där stulna mopederna. Då hade varken Anders eller Sigrid och Lennart blivit indragna i det här. Hela saken har blivit uppförstorad i media.

 

Fotnot: Namnen Lasse och Anders är fingerade.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Solhem tänker klara tidigare krav

Solhem tänker klara tidigare krav

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 26 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

 

Verksamhetschef Ingela Axelsson, dotter till Solhems ägare Sigrid Quist, ville inte ställa upp på bild i förra veckan då tidningen besökte Solhem.

 

SÄVSJÖ

Solhem kommer att klara kraven som ställts i länsstyrelsens tidigare förelägganden. Det meddelar Solhems föreståndare Ingela Axelsson i ett pressmeddelande.

 

Tidigare har länsstyrelsen gjort en inspektion på Solhem där de hade synpunkter på hur administrationen sköttes och att personalen hade för dålig kompetens. Enligt länsstyrelsen skulle en viss del av personalen ha 80 högskolepoäng för att man ska kunna anse personalen har den kompetens som behövs. Solhem har fått fram till den 28 februari 2002 att uppnå kraven.

 

Solhems verksamhetschef Ingela Axelsson, som också är dotter till Sigrid Quist, skriver i ett pressmeddelande att  "De saker länsstyrelsen lade föreläggande om rättades till och administrationen löper utan problem sedan lång tid".

 

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Solhem tidigare fall för arbetsmiljöinspektionen

Solhem tidigare fall för arbetsmiljöinspektionen

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den den 25 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

SÄVSJÖ

För drygt ett år sedan upptäcktes stora brister i arbetsmiljön på Solhem. Det fanns ingen handlingsplan för vad som skulle göras om någon av de anställda visade sig ha missbruksproblem.

 

- På ett sådant hem är det särskilt allvarligt om det skulle visa sig att personal missbrukar. Därför måste det finnas rutiner att gå efter, säger Arne Harrysson vid arbetsmiljöinspektionen i Växjö.

 

Det var i oktober år 2000 som Arbetsmiljöinspektionen i Växjö kontrollerade den psykosociala arbetsmiljön på behandlingshemmet Solhem.

- Det fanns skäl att göra en inspektion där. Vad som föranledde det kan jag inte uttala mig om men SKTF fanns med i bilden, säger Arne Ågren, jurist på Arbetsmiljöinspektionen i Växjö.

 

Arbetsmiljöinspektionen hade mycket att anmärka på vid sitt besök. På Solhem fanns det inga mål för arbetsmiljöarbetet. Dessutom fanns ingen tydlig rapportering av tillbud.

 

Viktigt rapportera tillbud

- När det händer incidenter måste de rapporteras för rätt som det är sker det något större tillbud. Har man en rapport att gå på kan man då se samband och upptäcka vad som gått fel och vad man ska göra för åtgärder så att det inte sker igen, förklarar yrkesinspektör Arne Harrysson.

 

Det var Harrysson som gjorde inspektionen på Solhem år 2000 och i dag minns han inte vad som gjorde att frågan om tillbud kom upp och kan därför inte svara på, om det berodde på att det inträffat tillbud på Solhem. Enligt vad Harrysson kan påminna sig var det inte heller missbruk bland de anställda som ledde till att den frågan kom i dagen. Han ser dock allvarligt på att det vid inspektionen upptäcktes, att det inte fanns någon handlingsplan för vad som skulle göras om någon av de anställda visade sig ha missbruksproblem.

 

Rutiner måste finnas

- På ett sådant hem är det särskilt allvarligt om det skulle visa sig att personal missbrukar. Därför måste det finnas rutiner att gå efter.

Vid inspektionen upptäcktes också andra brister men samtliga brister var åtgärdade när arbetsmiljöinspektionen gjorde en ny kontroll på Solhem ett halvår senare.

 

- Då tyckte jag att allt verkade bra och att föreståndaren verkade ha tagit tag i arbetsmiljön, förklarar Arne Harrysson.

Enligt vad han vet är det bara denna enda gång som arbetsmiljöinspektionen funnit brister i arbetsmiljön på Solhem.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Svårt komma åt vanvård av handikappad pojke

Svårt komma åt vanvård av handikappad pojke

Av Helena Egerlid

 

Helena Egerlid är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 23 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

HÖGLANDET

Den handikappade pojken vårdades av ett annat bolag än det som äger Solhem. Han fanns inte i akterna när länsstyrelsen i höstas besökte behandlingshemmet.

 

Detta kan göra det omöjligt för länsstyrelsen i Jönköping att komma åt vanvården.

Makarna Quist äger två bolag: Sileq AB som har behandlingshemmet Solhem och Rum AB i Helsingborg. Båda bolagen bedriver rehabilitering. Nybro kommun som placerat pojken hos paret Quist har betalat till Rum AB. De har alltså inte köpt vården av behandlingshemmet Solhem.

 

Såväl paret Quist som den tillförordnade föreståndaren har hävdat att pojken aldrig vårdades på Solhem. Han var familjehemsplacerad i parets hem.

 

Pojken fanns heller inte inskriven när länsstyrelsen i höstas besökte hemmet.

– Vi begärde fram alla akter. Ingen av de inskrivna var förståndshandikappad. Därför tror jag inte heller att han varit på vårdhemmet, säger Iris Dovrén Råsbrandt, socialdirektör på länsstyrelsen.

 

Påståendet att den handikappade pojken varit familjehemsplacerad hos paret Quist kan alltså vara korrekt. Detta kan i så fall göra det omöjligt för länsstyrelsen i Jönköpings län att ifrågasätta vården på Solhem.

– Länsstyrelsen ger bara tillstånd för den vård Sileq AB ger. Visar det sig att pojken är familjehemsplacerad hos makarna Quist blir det mycket svårt för oss att dra in tillståndet för Solhem. Man behöver inte länsstyrelsens tillstånd för familjehem, säger Stefan Roman på länsstyrelsen.

 

Anmält tidigare

Behandlingshemmet Solhem har under årens lopp fått flera anmälningar på sig. Det senaste ärendet är från mars 2000. Länsstyrelsen krävde då att man:

• upprättade en plan för den dagliga verksamheten.

• anställde välutbildad, kompetent personal.

• inte marknadsförde sig som ett vårdhem för det man inte hade tillstånd till, som förståndshandikappade.

• inte skrev in nya klienter innan detta ändrats och kollats upp av länsstyrelsen.

 

– Vissa av sakerna följde vi upp redan i maj samma år. Förra året gjorde vi en ny uppföljning, men vi var inte riktigt nöjda. De behövde förbättra dokumentationsbestämmelserna ytterligare. I höstas hade de ett system som fungerade perfekt, säger Iris Dovrén Råsbrandt.

 

Verksamheten på Solhem hade förbättrats. Nu i mars skulle den slutliga uppföljningen ske. Därför är socialdirektören upprörd över det som kommit fram.

– Jag tycker att det är helt oacceptabelt. De har inte något förtroende längre, säger hon.

 

Trots det bristande förtroendet kan det vara svårt för länsstyrelsen att agera. Även om det skulle visa sig att pojken behandlats på Solhem kan inte länsstyrelsen bara dra in tillståndet.

– Lagen är tandlös. När vi upptäcker ett missförhållande måste vi först göra ett föreläggande och ge behandlingshemmet en chans att rätta till missförhållandena. Det måste vi göra varje gång de anmäls för något. Det är först när missförhållandena är allvarliga och vårdhemmet inte följer de förelägganden vi ger som vi kan förbjuda verksamheten.

 

Det vi kommer att göra nu ären noggrann utredning och begära in uppgifter från ägarna till behandlingshemmet.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

Solhem slår igen verksamheten

Solhem slår igen verksamheten

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 5 mars 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

SÄVSJÖ

 

Behandlingshemmet Solhem ska stängas. Det har hemmets ägare själva beslutat. Beslutet kommer innan länsstyrelsen har hunnit granska hemmet.

 

Sigrid och Lennart Quist som äger behandlingshemmet Solhem har beslutat att stänga vårdhemmet omedelbart. Orsaken uppger de vara att massmedias bevakning påverkar pojkarna så negativt att de anser det omöjligt att fortsätta. I ett meddelande till Länsstyrelsen i Jönköpings län skriver de vidare att avvecklingen ska ske så skonsamt som möjligt för de inskrivna eleverna. Tidningen har förgäves sökt paret Quist för en kommentar.

 

Det var i januari som det uppdagades att en förståndshandikappad pojke vårdats av ett missbrukarpar. När polisen gjorde en husrannsakan hos paret, på jakt efter stöldgods, fann de pojken i parets vård. Vid husrannsakan hittade polisen också narkotika, stöldgods och ett vapen. Dessutom visade det sig att paret och ytterligare en person som befann sig i lägenheten visade positiva drogtest.

 

Pojken som är hemmahörande i Nybro kommun hade placerats av sin hemkommun på behandlingshemmet Solhem i Sävsjö. Men eftersom hemmet egentligen riktar sig till pojkar med sociala problem, placerades pojken istället för vård hos Solhems ägare Sigrid och Lennart Quist. Det missbrukande par som också vårdat pojken avlastade paret Quist. I efterhand har kommunen och paret Quist varit oense om på vilka villkor pojken varit placerad.

 

Granskning ej klar

Länsstyrelsen i Jönköping håller just nu på att granska Solhem.

- Jag har tagit del av makarna Quists brev idag ( läs igår) och har konstaterat att bolaget beslutat att stänga Solhem innan vi är klara med vår granskning. Nu måste jag kontakta ägarna och få höra hur de tänker, säger socialkonsulent Stefan Roman, länsstyrelsen.

 

Länsstyrelsen arbetar med två tillsynsärenden som gäller Solhem. Dels fallet med den utvecklingsstörde pojken som vårdats av missbrukare, dels ett annat fall. Tidigare har hemmet fått ett föreläggande från länsstyrelsen på grund av att Solhems personal har för låg kompetens. Enligt länsstyrelsens krav måste en viss del av personalen ha 80 högskolepoäng, för att man ska kunna anse att personalen har den utbildning som behövs.

 

Träff inplanerad

Behandlingshemmet hade tills den 28 februari i år på sig att rätta till det. Länsstyrelsen har tidigare planerat in en träff med Solhem den 15 mars, för att följa upp om personalen har den kompetens som krävs. På länsstyrelsen vet de inte hur de kommer att gå vidare med sin granskning, innan de talat med paret Quist.

 

- Vi måste bringa klartext i vart pojkarna som vårdas på hemmet ska ta vägen och om de ska tillbaka till sina hemkommuner. Om en avveckling är aktuell måste det finnas tid till att hitta en lösning för pojkarna, säger Stefan Roman.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Sigrid Quist känner sig krossad och JK-anmäler myndigheter

Sigrid Quist känner sig krossad och JK-anmäler myndigheter

"Vi är döda"

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 26 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

Länsstyrelsen har krossat Solhem. Det anser Sigrid Quist som äger Solhem och nu vänder sig till Justitiekanslern.

 

SÄVSJÖ

På punkt efter punkt riktar hon kritik mot länsstyrelsen, men också Sävsjö kommun och polismyndigheten. Solhems ägare Sigrid Qvist går nu till motangrepp och JK-anmäler dem. Hon anser att myndigheterna krossat deras verksamheter. 

 

Sigrid Quist har anmält Länsstyrelsen i Jönköpings län till Justitiekanslern. Hon anmäler länsstyrelsen för brott mot sekretesslagen, övergrepp i rättssak, brott mot förvaltningslagen, diskriminering, vägran att ta emot anmälan från dem men gärna mot dem, maktmissbruk, falsk angivelse, förtal och psykisk misshandel.

 

- Vi är döda. Alla våra verksamheter och vi som privatpersoner. Det är massmediamord, säger Sigrid Quist som tänker kräva skadestånd enligt JK-anmälan.

 

Det är både tidigare händelser och hur länsstyrelsen har agerat i fallet med den förståndshandikappade pojken, som Quist har invändningar mot.

 

Tänker gå vidare

Enligt Sigrid Quist tog hon kontakt med länsstyrelsen efter att den 21-årige mannen gripits av polisen. Detta var i januari i år.

- Länsstyrelsen visste alltså om det innan polisen kontaktade dem. När jag i förra veckan blev uppringd om fallet, förstod jag inte vad det handlade om. Vi hade ju redan gjort de åtgärder som vi behövde.

 

Hon är också kritisk mot att länsstyrelsen säger i pressen att de ska lämna ett föreläggande på Solhem, trots att styrelsen enligt henne visste att den förståndshandikappade pojken inte fanns i Solhems vård. 21-åringen (den missbrukande vårdaren, red.anm) var heller inte anställd av företaget Sileq som äger Solhem utan var anställd av ett annat bolag som paret driver. Därmed har han inte med Solhem att göra menar Quist.

 

Dessutom anser Sigrid Quist att länsstyrelsen gjort fel som säger i pressen att de ska lämna ett föreläggande på Solhem utan att samtidigt ta kontakt med henne och hennes man.

 

- Länsstyrelsen går ut i pressen och är förfärade trots att de vetat om det sedan i januari. Man undrar om länsstyrelsen har någon egen vinning av att fälla Solhem, säger hon till tidningen.

 

Vidare är hon mycket upprörd över den uppmärksamhet hon och hennes mans verksamheter har fått de senaste dagarna.

 

- Om Jk inte tar upp anmälan kommer jag att gå vidare till Europadomstolen, säger Sigrid Quist.

I sin Jk-anmälan har hon också anmält Polisen i Sävsjö, Polisen i Vetlanda och Sävsjö kommun för brott mot sektretesslagen, diskriminering, förtal och vägran att ta upp anmälan från paret Quist men gärna mot dem.

 

"Offentlighetsprincipen"

Socialdirektör Iris Dovrén Råsbrandt på Länsstyrelsen i Jönköpings tycker egentligen inte att det är hennes sak att kommentera JK-anmälan mot länsstyrelsen.

 

- Det blir Justitikanslerns sak att ta ställning till om det ligger något i anmälan, säger hon.

 

Hon försvar dock angreppet om att hon och Stefan Roman pratat med pressen före Quist.

- Det är ju allmänna handligar och vi har tagit bort de stycken där det råder sekretess. Det är ju så offentlighetsprincipen fungerar och när pressen ringer hit svarar vi på deras frågor.

 

Iris Dovrén Råsbrandt säger också att länsstyrelsen började utreda händelsen i januari, efter husrannsakan hos 21-åringen.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

 

Solhem säger upp alla anställda

Solhem säger upp alla anställda

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 6 mars 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

 

SÄVSJÖ

De anställda på Solhem har varslats om uppsägning. Men det är ännu oklart hur snabbt hemmet kommer att stängas.

 

- Vi vet knappast själva vad som kommer att ske framöver, berättar hemmets verksamhetschef Ingela Axelsson.

Det var i måndags som ägarna till Solhem, Sigrid och Lennart Quist, meddelade Länsstyrelsen i Jönköpings län att de beslutat att stänga Solhem. I sitt brev till länsstyrelsen skrev de att orsaken är att massmedias bevakning påverkar pojkarna så pass negativt att de anser det omöjligt att fortsätta. Men i går, tisdag, fick Länsarbetsnämnden i Jönköpings län in en anmälan om att 11 anställda varslats från Solhem. I anmälan uppger Sigrid Quist för litet elevunderlag som orsak till att de anställda sägs upp.

 

Slussas ut

Paret Quist meddelar genom en sekreterare att de inte vill kommentera stängningen av Solhem. Hemmets versamhetschef Ingela Axelsson, som också är dotter till paret, berättar att Solhem inte stängs omedelbart.

- Vi kommer att arbeta färdigt och se till att pojkarna slussas ut till sina  hemkommuner, säger hon.

Hur många pojkar som just nu finns kvar på hemmet vill hon inte svara på.

Enligt länsarbetsnämnden måste varseltiden vara mist två månader när ett företag har högst 25 anställda. På Solhem har samtliga anställda, elva stycken, varslats. Men hur länge Solhem kommer att vara i drift är ännu oklart.

 

Förhandlingar med facket

-  Vi vet knappast själva vad som kommer att ske framöver. Men Solhem kommer att ha förhandlingar med facket, säger Ingela Axelsson.

Det är åtta behandlingsassistenter, en kock, en föreståndare och en biträdande föreståndare som mister sina jobb.

Hur är stämningen på Solhem?

- Det här är jättejobbigt för samtliga. Nu vill vi jobba klart i lugn och ro.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Sigrid och Lennart Qvist driver fyra bolag

Sigrid och Lennart Quist driver fyra bolag

Av Inger Abram

  

Inger Abram är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 23 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

HÖGLANDET

Sigrid och Lennart Quist har fyra olika bolag för sin verksamhet. Två aktiebolag, ett handelsbolag och en enskild firma finns registrerade.

Tre olika adresser finns uppgivna för paret i offentliga handlingar. De är numera skrivna i Helsingborg.

 

Tidningen har kartlagt företagen som finns registrerade hos Patent och Registreringsverket:

• 1996 registrerade Sileq vård och utbildning konsult handelsbolag. Det är ett handelsbolag och har säte i Jönköping med adress i Bankeryd.

 

• 1999 registrerade Sigridur Olafsdottir Quist en enskild firma som heter Sileq handel och rekrytering. Adressen är Vrigstad.

 

Dessa båda verksamheter gick med 81 000 kronor i förlust inkomståret 2000 enligt Sigrid Quists deklaration.

 

• 1997 registrerade paret Startplattan AB. 1997 byttes namnet till Sileq Vård och Utbildning konsult AB. Det är i detta bolag som Solhems verksamhet i Sävsjö drivs. I styrelsen ingår makarna Quist och enligt bolagsordningen ska styrelsen ha säte i Sävsjö. Sedan den första januari 2001 är detta bolag ett dotterbolag till RUM AB i Helsingborg (se nedan). Verksamheten i Sileq ska bestå i vård och utbildning av unga samt konsultverksamhet inom samma område. Bolaget ska också äga och förvalta fast och lös egendom samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget är momsregistrerat. Bolagets adress är Sävsjö och enligt registreringsbeviset hos Patent- och Registreringsverket har också styrelsen, alltså de båda makarna Quist, sin adress där.

 

• I september 2000 registrerade paret Calico nr 2017. Ett par månader senare, i november 2000, byter bolaget namn till RUM rehabilitering utbildning motivation i Helsingborg AB. Enligt bolagsordningen ska bolaget bedriva vård, rehabilitering och utbildning av unga samt konsultverksamhet inom nämnda område. Det ska också äga och förvalta fast och lös egendom och förvalta värdepapper

samt därmed förenlig verksamhet. För detta bolag redovisas inte moms. För detta bolag har makarna Quist, de enda i styrelsen, uppgett Bankeryd som sin adress i registreringsbeviset. Men företaget, som har säte i Helsingborg, har en boxadress i Sävsjö.

 

Sökte plats

Noteras kan att RUM AB uppstår i november 2000, alltså i samma veva som vårdtagaren från Nybro kommun fyllde 18 år. Då skulle placeringen på Solhem i Sävsjö upphöra enligt LVU, lagen om vård av unga, och gå över till ett LSS-ärende. Solhem uppges inte ha något tillstånd för vård enligt LSS. Enligt Hans Gunnar Hovbäck prutades nu priset för vården ner från 10 000 kronor per dag till nuvarande 6 500 kronor per dag.

 

– Jag var själv inte chef här då, men jag har hört att det satt tre personer och ringde runt i hela Sverige i flera dagar för att en plats skulle hittas åt den här mannen. Men det gick inte och uppenbarligen har man inte kontrollerat riktigt hur det förhöll sig med tillstånd, säger Hans Gunnar Hovbäck.

 

Fyra anställda i Skåne

RUM AB hade i genomsnitt fyra anställda enligt årsredovisningen för 2001. Inkomsterna för det första verksamhetsåret uppgick till 3,6 miljoner.

Personalkostnaderna var drygt en miljon och övriga externa kostnader (som inte redovisas närmare) var över 1,1 miljon. Värdet för byggnader och mark är 2,1 miljon och det finns inventarier för nästan 360 000 kronor. Vinsten blev drygt 675 000 kronor. Bolaget har kortfristiga skulder (skulder som ska betalas inom ett år) på över 2,5 miljoner. Soliditeten i detta bolag var den 30 juni 2001 28 procent.

 

Elva i Sävsjö

Sileq Vård AB hade i medeltal elva anställda verksamhetsåret 2000–2001 enligt årsredovisningen. Inkomsterna uppgick till drygt 8,6 miljoner kronor. Personalkostnaderna var drygt 3,9 miljoner och övriga externa kostnader (som inte redovisas närmare) var drygt 2,7 miljoner kronor. Värdet för byggnader och mark är drygt 3,4 miljoner och inventarierna uppgår till nästan 1,4 miljoner.

 

Vinsten blev 38 000 kronor. Bolaget hade långfristiga skulder till kreditinstitut på 3,4 miljoner och kortfristiga skulder på 1,4 miljoner. Soliditeten var 11 procent. Tidigare år gjorde bolaget förluster och en period var halva aktiekapitalet förbrukat. Men ägarna ville fortsätta eftersom de bedömde att förlusterna skulle hämtas in.

 

Bolagets revisor har tidigare år påpekat att avdragen skatt och arbetsgivaravgifter vid ett flertal tillfällen inte har betalats i rätt tid för för Sileq Vård AB. En kontroll hos kronofogden visar att det just nu inte finns några mål mot paret.

 

Ingen kontakt

Sigrid och Lennart Quist är folkbokförda på en adress i Helsingborg. Tidningen har försökt komma i kontakt med dem, men utan att lyckas. Det finns ingen uppgift om telefonnummer på bostadsadressen, varken fast eller mobil. Det finns ett telefonnummer till Rum Rehabilitering i Helsingborg, men där svarade ingen när tidningen ringde i går.

 

Paret har inte kontaktat tidningen för att kommentera eller redogöra för hur saker och

ting verkligen ligger till när det gäller hur den nu 19-årige vårdtagaren från Nybro kommun vårdas och har vårdats i deras företag.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

 

Rätt att stänga Solhem anser Sävsjös kommunalråd

Rätt att stänga Solhem anser Sävsjös kommunalråd

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 5 mars 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

SÄVSJÖ

Kommunalrådet Stefan Gustafsson kritiserar starkt behandlingshemmet Solhem.

 

- När verksamheten inte längre kan hålla den kvalité ett vårdhem måste ha, då har den inget berättigande, säger han.

 

Stefan Gustafsson tycker att det är rätt att behandlingshemmet Solhem stänger. Trots det är han i grunden positiv till privata vårdinrättningar. Han anser att det är viktigt att offentlig verksamhet konkurrensutsätts genom att det finns privata alternativ. Ibland kan privata vårdverksamheter erbjuda bättre och billigare lösningar, eftersom de är mindre och kanske inte lika resurskrävande som stora kommunala eller landstingsdrivna verksamheter, är hans åsikt.

 

- Men det är viktigt att privata vårdverksamheter ska hålla minst så hög eller högre kvalité än offentliga.

 

Han välkomnar privata verksamheter i kommunen men anser att det måste råda stor kontroll och insyn i verksamheten. Gustafsson har själv tidigare arbetat på ett privat dagcenter för psykiskt utvecklingsstörda.

 

- Det ligger i de privata vårdverksamheternas intresse att ha stor öppenhet och tala om vilken bra verksamhet de erbjuder.

 

Jobb försvinner

När det gäller det privatägda behandlingshemmet Solhem, tycker han att det är rätt beslut att stänga hemmet. Han tycker det är tråkigt att jobb försvinner från kommunen men att man måste sätta de människor som behöver omsorg i första hand.

 

- Det här har varit ett bekymmer i flera år och kommunen har fått göra flera anmälningar mot hemmet. Tyvärr var det kanske nödvändigt att stänga det. När verksamheten inte längre kan hålla den kvalité ett vårdhem måste ha, då har den inget berättigande.

 

Kritik mot Nybro

Han ifrågasätter också Nybro kommuns handlande då man placerat den 19-årige utvecklingsstörde pojken på Solhem, som ej har verksamhet för utvecklingsstörda.

 

- Jag blir bestört och ledsen och är frågande till hur kommunen tänkt och hur de kunnat betala så enorma dygnskostnader.

(Nybro kommun betalade först 10 000 kronor per dygn för en placering på Solhem och sedan 6 500 kronor när placeringen övergick till ett annat av paret Quists bolag. red anm.)

 

Nybro kommun har tidigare placerat utvecklingsstörda personer i Sävsjö kommun för vård men då inom den kommunala omsorgen.

 

- Det förvånar mig att Nybro kommun har vänt sig till ett annat företag som inte har den kompetens och den verksamhet som krävs.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

Qvists visste inte att föreståndaren slutat

Quists visste inte att föreståndaren slutat

I  går gick tidsfristen för personalens kompetens ut

Av Inger Abram

 

Inger Abram är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 1 mars 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

HÖGLANDET

Ägarna till Solhem i Sävsjö kände inte till att föreståndaren hade fått förtidspension förra sommarn. Det blev inte känt för dem förrän länsstyrelsen nyligen krävde svar på frågan vem som förestår verksamheten. Det skriver Sigridur Quist själv till länsstyrelsen.

 

Länsstyrelsens sociala avdelning ställde fem frågor till Solhems ägare efter händelsen med den förståndshandikappade 19-åringen från Nybro kommun som hittades hos ett kriminellt par i Vetlanda. Bland annat ville man veta varför han vara inskriven och var vården har bedrivits.

Svaret skulle vara inne den sjätte mars men det kom redan den 26 februari. Sigridur Quist skriver bland annat att "länsstyrelsen har ställt fem frågor varav fyra berör en person som Solhem inte har att göra med. De fyra frågorna, som är obekräftade påståenden i frågeform, kan alltså ej besvaras då pojken inte är inskriven på Solhem".

 

Visste inte

En av frågorna tycker hon är berättigad och den gäller vem som förestår verksamheten på Solhem sedan föreståndaren förtidspensionerats. Om detta skriver Sigridur Quist:

"...Det är först nu, genom länsstyrelsens begäran om redogörelse, som vi fått kännedom om att (den förre föreståndaren, red:s anmärkning) pensionerats".

Quist redogör för att en ny föreståndare och en ny biträdande föreståndare har tillförordnats och att det inte bör vara okänt för länsstyrelsen eftersom de tagit upp saken med länsstyrelsen för att försäkra sig om att deras utbildning och erfarenhet skulle vara tillräckliga för att kunna godkännas. Quist skriver att hon avser att skicka in en formell begäran om att den nya ledningen godkänns.

 

Kalmar undersöker

Det är socialkonsulent Stefan Roman på länsstyrelsen som ställt frågorna. På tidningens fråga om han är nöjd med svaren säger han:

- Hon svarar inte på frågorna. Men eftersom vi vet att länsstyrelsen i Kalmar län ska utreda ärendet med pojken från Nybro har vi beslutat att följa deras utredning och se vad de kommer fram till.

 

Kompetent personal

I går gick anståndstiden ut för Solhem när det gäller ett föreläggande om personalens kompetens. Länsstyrelsen kräver att fyra anställda, utöver föreståndaren, ska ha högskoleutbildning motsvarande 80 poäng med beteendevetenskaplig inriktning samt erfarenhet av arbete med målgrupp som liknar Solhems. 

- Det har ungefär hälften av de anställda. Kock och vaktmästare och liknande behöver inte ha den utbildningen. Men en del av personalen måste ha det för att verksamheten ska kunna drivas med säkerhet, säger Stefan Roman.

 

Kan dra in

Den 15 mars ska länsstyrelsen möta de ansvariga för Solhem. Inför det mötet ska anställningsbevis med betyg och styrkta meritförteckningar ha tagits fram för alla anställda.

 

Vad händer om Solhem inte når upp till de krav länsstyrelsen ställer?

- Jag vill inte föregripa det, men det kan vara skäl för att dra in tillståndet.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

Privatperson kräver omedelbar stängning av Solhem

Privatperson kräver omedelbar stängning av Solhem

Av Petra Östgård

 

 

Petra Östgård är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 26 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

 

SÄVSJÖ

En privatperson har via e-mail kontaktat länstyrelsen i Jönköping och kräver omedelbar stängning av Solhem, eftersom vårdhemmet anmälts mer än 15 gånger. Socialdirektör Iris Dovrén Råsbrant hänvisar dock till rådande lagstiftning.

 

"Solhem, det kritiserade vårdhemmet i småländska Sävsjö, har anmälts till länsstyrelsen cirka 15 gånger sedan starten 1997. I mars avgör länsstyrelsen om hemmet får vara kvar" skriver mannen och fortsätter:

 

"Det kan inte vara ett särskilt svårt beslut för länsstyrelsen att omgående stänga Solhem efter femton (15!) anmälningar. Om inte, så begår styrelsen tjänstemannafel. Vänligen framför detta vid styrelsens nästa sammanträde".

 

Lagen sätter stopp

Mannen har nu fått svar av socialdirektör Iris Dovrén Råsbrant. Hon hänvisar till 13 kapitlet 6 paragrafen i socialtjänstlagen.

 

Enligt den måste länsstyrelsen ge föreläggande till vårdhemmet att avhjälpa missförhållanden, om sådana framkommer. I föreläggandet ska det finnas uppgifter på vad som måste åtgärdas för att missförhållandena ska försvinna.

 

Länsstyrelsen får förbjuda verksamheten först om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte följs. Som lagen är konstruerad så krävs alltså först ett föreläggande innan man kan förbjuda verksamhet. Det går alltså inte att stänga verksamheten med en gång. Något som Iris Dovrén Råsbrant också fört fram i massmedia.

 

"Nu har socialministern gått ut i medierna och lovat en ändrad lagstiftning" avslutar Råsbrant sitt svarsbrev.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Länsstyrelsen granskar Nybro kommuns agerande

Länsstyrelsen granskar Nybro kommuns agerande

Av Inger Abram

 

 

Inger Abram är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 26 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

 

HÖGLANDET

Nybro kommun måste redovisa hur de har handlagt och skött ärendet med den utvecklingsstörde pojken. Länsstyrelsen i Kalmar bestämde i går att på eget initativ öppna ett tillsynsärende i fallet. Kommunstyrelsen har också krävt en redovisning.

 

- Vi utgår från pojkens behov och vi vill ta reda på om kommunen har gjort vad den ska göra enligt lagen, säger Stig Lindahl, socialdirektör på länsstyrelsen.

 

Länsstyrelsen agerar helt utifrån vad som framkommit i massmedia.

- Vad vi förstått är han placerad enligt lagen om vård av unga och sedan har den placeringen gått över till en annan form.

 

Måste bli bra

 

-Vi vill veta vad som hänt i samband med den övergången och vi vill veta hur Nybro kommun har tänkt sig att lösa hemgången. Det måste bli en bra övergång till vård på hemmaplan, säger Stig Lindahl.

 

Länsstyrelsen vill veta hur hanteringen skötts för att se om det finns anledning till att kräva bättre rutiner inom Nybro kommun.

 

-Det allra viktigaste är ändå att fokusera på det mänskliga, på pojkens behov framöver och försäkra sig om att det blir så bra som möjligt, säger Stig Lindahl.

 

Politikerna undrar

Kommunstyrelsen i Nybro har också kallat in berörda tjänstemän för att få en redogörelse över vad som har hänt i det här uppmärksammade fallet. Det mötet hölls i går, måndag.

 

-De vill, precis som massmedier, veta hur allt har gått till och om några fel har betåtts i handläggningen, säger Hans Gunnar Hovbäck.

Att länsstyrelsen nu ska granskar hans verksamhet kommer inte som en överraskning.

 

-Finns det anledning att ändra rutinerna så ska vi naturligtvis göra det.

 

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

Inget fel att anställa 21-åringen hävdar Quist

Inget fel att anställa 21-åringen hävdar Quist

Av Anna Hübsch

 

  

Anna Hübsch är journalist på Smålands-Tidningen. Artikeln är tidigare publicerad i SmT den 26 februari 2002. Den ingår i en serie artiklar om behandlingshemmet Solhem i Sävsjö som inleddes den 22 februari 2002.

Artikelserien återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.

 

 

 

 

 

SÄVSJÖ

Sigrid Quist anser att hon inte gjorde något fel när den narkotikamissbrukande 21-åringen fick vårda den förståndshandikappade pojken. Detta trots att 21-åringen själv vårdats på Solhem.

 

- Man måste utgå från att människor är rehabiliterade efter att de fått vård, säger hon.

 

Trots att polisen både fann stöldgods i 21-åringens lägenhet och att mannen visade ett positivt drogtest, var detta inget som kunde förutses enligt Sigrid Quist. Sigrid Quist och hennes man Lennart hade anlitat 21-åringen och hans sambo att vårda den 19-årige förståndshandikappade pojken, eftersom de ansåg att de hade fullt förtroende för honom. 21-åringen hade tidigare själv vårdats på Solhem på grund av sociala problem. Men enligt Sigrid Quist har det ingen betydelse för om han var kapabel att vårda en förståndshandikappad pojke eller inte.

 

- Man måste utgå från att människor är rehabiliterade efter att de fått vård. Det skulle vara illa om man skulle förvänta sig att de fick återfall.

Sigrid Quist betonar dock att det inte var för missbruksproblem som 21-åringen vårdades på Solhem. Dessutom utfördes flera drogtester när han var där som samtliga visade ett negativt resultat.

 

- Vi har tidigare haft fullt förtroende för honom och han är en fantastisk kille. Vi tycker mycket om honom och hade tidigare stora förhoppningar på honom.

 

Den utbildning som 21-åringen har fått för att arbeta som vårdare är att han gått bredvid annan personal i ett halvår. Enligt Sigrid Quist var det också meningen att 21-åringen skulle läsa till behandlingsassistent på en folkhögskola.

 

Är det rätt att låta en 21 åring arbeta som vårdare för en jämnårig förståndshandikappad?

 

- Man väljer person efter personlighet, vem som passar bäst till varje vårdtagare. Unga vårdare är oftast bättre eftersom de inte har några förutfattade meningar.

 

Hon säger vidare att förhållandet mellan 21-åringen och 19-åringen fungerat väldigt bra. Att 21-åringen lärt den förståndshandikappade pojken att cykla, simma och umgås med djur. Ibland ensam och ibland tillsammans med Sigrid Quist och hennes make.

 

Enligt Sigrid Quist har den förståndshandikappade pojken inte tagit skada vare sig av att vårdas av 21-åringen eller av tillfället då husrannsakan skedde.

- Han mår bra och befinner sig just nu i vår vård. Vi håller på att skola in honom för att bo i egen lägenhet i sin hemkommunen med åtta behandlingsassistenter.

 

Enligt Quist var detta planerat från början och är ingenting som man har kommit fram till först nu.

 

 

Tillbaka till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Smålandstidningen

 

Till Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö  - Artiklar från Dagens Nyheter

 

Tillbaka till Artikelindex

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter