SVT kritiserat och SR fällt i Oskarshamnsfallet

SVT kritiserat och SR fällt för program om omhändertagande i Oskarshamn

 

 

 

Pressmeddelande

 

 

 

Granskningsnämndens beslut 346-03

 

Uppdrag granskning, SVT 1, 2002-12-10, program om omhändertagande av barn, fråga om opartiskhet och saklighet

 

 

 

 

 

Granskningsnämndens beslut 347-03

 

"Bladhs blandning", P4, 2002-12-12, inslag om omhändertagande av barn, fråga om partiskhet

 

 

 

 

 

 

 

Artiklar

 

 

 

Rapporter

 

 

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

 

 

 

 

Oskarshamnsfallet: Hur långt har socialtjänsten rätt att gå när detgäller att kränka den personliga integriteten, när de bedriver sin utredning?

 

 

 

 

Oskarshamnsfallet:

 

Hur långt har socialtjänsten rätt att gå när det gäller att kränka den personliga integriteten, när de bedriver sin utredning? 

 

Av Susanna Svensson, Örebro

 

 

 

 

 

 

 

 

Susanna Svensson är journalist och jurist. Hon är sedan många år djupt engagerad i samhällsfrågor och hörs ofta i Ring P1 och Klarspråk.

 

 

Det här debattinlägget sändes till Göteborgs-Posten, men redaktionen har avböjt att publicera det.

 

 

Artikeln är publicerad i Nerikes Allehanda, Ledarsidan, den 13 januari 2003, under rubriken "Rättssäkerhet för barn".

 

 

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.

 



 

 

 

 

Under de senaste veckornas upprörda debatt om paret i Oskarshamn som fick sitt barn omhändertaget har polariseringen framför allt stått mellan de som tycker att det var rätt att omhänderta barnet och de som tycker att barnet omhändertogs på allt för lösa grunder. Själv ansluter jag mig till de sistnämnda, men det är framför allt inte den frågan jag vill diskutera, utan en aspekt som nästan helt glöms bort när omhändertagandefall debatteras i media.

 

 

Hur långt har socialtjänsten rätt att gå när det gäller att kränka den personliga integriteten, när de bedriver sin utredning? 

 

 

 

Det har bl.a. framkommit i media att personalen på utredningshemmet, i det för närvarande omtvistade fallet, iakttagit mamman under ett matningstillfälle där det har bildats vakuum i nappflaskan under 45 minuter, först när den allt mer stressade mamman i förtvivlan börjar att skaka barnet ingriper personalen. Jag vet att det inte är något konstigt att det går till på detta sätt, eftersom att utredningshemmens uppgift i första hand är att utreda och inte att stödja och hjälpa osäkra föräldrar in i föräldrarollen. Först om föräldrarna klarar av den psykiskt nedbrytande situation som en utredning innebär sätts i regel stöd och hjälpinsatser in. Det aktuella paret var ständigt åtföljda av två personer som antecknade och analyserade allt de sade och gjorde utifrån hypotesen att de brister i föräldraförmågan. Handen på hjärtat hur många klarar av att utsättas för detta utan att bli tokiga.

 

 

För några år sedan visade tv en liknande dokumentär där en mamma fått sitt barn omhändertaget direkt på BB. Även då drogs debatten om rätt eller fel igång. I denna dokumentär framkom det att det var mamman som anklagades för att ha svåra sociala problem, medan pappan framställdes som en relativt normal medelsvensson. Trots detta framkom det att pappan var tvungen att gå med på att läggas in på ett utredningshem och låta sig videoövervakas när han handskades med barnet. Ingen debatt om det horribla i detta drogs igång.

 

 

Situationen på dessa utredningshem kan i högsta grad jämföras med en stor sinnesundersökning. En sådan ses av naturliga skäl så integritetskränkande så att ingen tvingas gå igenom en sådan utan att först en domstol har slagit fast att man är skyldig till ett brott. När socialtjänsten däremot ska utreda misstankar om att ett barn far illa tillåts hur integritetskränkande utredningsmetoder som helst utan att en domstol först får ta ställning till om misstankarna når upp till en tillräcklig grad.

 

 

Vi kan inte tillåta att ”Barnets bästa” förvandlas till ett mantra som maktkåta (förlåt ordvalet men jag tycker faktiskt att det är på sin plats) socionomer som i bland helt saknar erfarenhet av att själva vara föräldrar använder sig av för att kunna kränka och förnedra människor. Att sedan sekretessen används för att skydda myndigheten från en kritiskgranskning i stället för att skydda klienterna är inget annat än en skandal.

 

 

Mitt förslag för att få bukt med det värsta geschäftet inom socialtjänsten är att alla utredningar och beslutsunderlag såsom utlåtanden från utredningshem, journalanteckningar, barnpsyksutredningar etc avidentifieras och förses med en kod som endast JO kan lösa och läggs ut på internet.  Därefter kan forskarvärlden, journalister, debattörer och en intresserad allmänhet följa hur kvaliteten på dessa utredningar säkert kommer att öka i takt med att myndigheten inte längre kan gömma vad skit som helst bakom sekretessen.

 

 

 

 

”För dumma” för att ha barn. Några artiklar om hur socialens personal i Sverige, Norge och Tyskland dömer ut föräldrar och konfiskerar deras barn

 

 

 

Janne Josefsson och häxjakten. Av Bertil Grennberg

 

 

 

Barnets bästa kräver att barnet inte ska misshandlas i rättsprocessen! Av Donald Söderberg

 

 

 

Det gäller barnets rätt till sina föräldrar. Av Janne Josefsson och Lars-Göran Svensson

 

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

 

 

 

Oskarshamnsfallet - En serie artiklar och insändare publicerade iBarometern/Oskarshamns-Tidningen efter Uppdrag gransknings reportage

OSKARSHAMNSFALLET. 

 

En serie artiklar och insändare publicerade i Barometern/Oskarshamns-Tidningen efter Uppdrag gransknings reportage om tvångsomhändertagandet av Karin och Lars-Erik Holmgrens son, Carl. Artiklarna är publicerade den 11 december 2002 - juni 2004

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barometern <> Tvångsomhändertagande

 

Upprörd norrlänning..

Ett intelligenstest på soc i Oskarshamn borde ju vara MYCKET intressant.

 

 

 

 

 

De skall avgå direkt.

 

Av Jens ( Ledsen och förbannad )

Jag bor i Kalmar och såg Uppdrag granskning igår på SVT. Det finns inga ord för hur det här har gått till, det dessa satans kommunpolitiker och socialarbetare har gjort borde resultera till att de begärs avgå direkt, de har både brutit mot Sveriges lagar samtidigt som de har gjort nedvärderande och kränkande uttalanden om två medborgare som endast har ett lindrigt begåvningshandikapp.

 

 

 

 

 

Svenska demokratin och rättssäkerheten hotad

 

Av Karolina Larson

 

Upprörande att se hur politikerna i socialnämnden såg tvångsomhändertagandet som en kollektiv beslut och inte enskilt kunde motivera på vilka grunder de hade fattat beslut.

 

 

 

 

 

Tvångsomhändertagande..

 

Av Zigge!!!!

 

Detta var det värsta jag sett.. Tur att man inte bor i Oskarshamn för då hade man nog varit omhändertagen vid det här laget.

 

 

 

Tvångsomhändertagande

 

Av Yngve Gustavsson

 

fy på er

 

 

 

Tvångsomhändertagandet = SKANDAL

 

Av Lars & Kerstin Rosen

 

De som har varit med och beslutat om det här omhändertagandet av deras barn ska skämmas.
Det är inte bara moraliskt fel utan det är även grovt tjänstefel.

 

 

 

 

 

Det är aldrig för sent att ändra ett misstag

 

Av trebarnsmamma

 

Om socialnämnden i Oskarshamn vill visa sig trovärdiga bör man erkänna att handläggandet vid tvångsomhändertagandet av Karin och Lars-Eriks son inte sköttes professionellt.

 

 

 

 

 

Protesterna strömmar in

 

Förstaledare, torsdag

 

På tidningen präglades onsdagen av människors reaktioner efter programmet Uppdrag granskning. Hos Oskarshamns-Tidningens redaktion var tidvis absolut samliga telefoner upptagna. Vår insändarsida är i dag helt fylld av inlägg i ämnet. Omkring 30 personer har kommenterat ledaren på vår websida. Våra tre artiklar om Karin, Lars-Erik och deras barn lästes 7 000 gånger under onsdagen.

 

 

 

 

 

Till Barometern

 

Av Susanne Hansson

 

Vill bara tacka för att ni belyser förfarandet i fallet med tvångsomhändertagandet på ett väldigt bra sätt och jag hoppas att ni följer detta fallet inte bara nu i dagarna då det uppmärksammats i media utan även det fortsatta förfarandet och utgången i detta ärende!!!

 

 

 

skandal är ordet Oskarhamns kommun

 

Av Sergio

 

Ni borde skämmas alla ni som beslutade om tvångsomhändertagande av pojken från sina föräldrar.

 

 

 

 

Länsrätten!

 

Av Anna

 

glöm inte bort att det är länsrätten och därefter kammarrätten som har fattat beslut i ärendet.

 

 

 

 

 

Han hamnade i allas blickfång

 

Av Liselotte Lindén
Han var okänd. Han blev ökänd. De senaste veckorna har varit turbulenta för Rolf Persson.

 

 

 

 

 

Tänk om, Lena Nyberg!

 

Förstaledare, fredag

 

I gårdagens Oskarshamns-Tidningen och Barometern hävdar barnombudsmannen Lena Nyberg att alltför få barn omhändertas av "samhället". Barnen "tvingas" i stället att leva ihop med sina biologiska föräldrar, som antingen är känslomässigt fattiga, intellektuellt lågpresterande, ansvarslösa eller på annat sätt dåliga mödrar och fäder.

 

 

 

 

Oskarshamnsparet får utökad umgängesrätt

 

Av Liselotte Linden

Oskarshamns kommun har upphävt tvångsomhändertagande av Karin och Lasse Holmgrens son, Carl.
- Vilket lättnad! Äntligen ger de med sig om något. Det känns som en stor delseger, säger Lasse och Karin Holmgren.

 

 

 

 

 

"Det känns som en stor delseger"
Av Liselotte Lindén

Oskarshamns kommun har upphävt tvångsomhändertagandet av Karin och Lasse Holmgrens son Carl.

 

 

 

 

 

Nej till att träffa sonen oftare

 

Av Leif Lundqvist
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.">Socialförvaltningen i Oskarshamn har avslagit en ansökan från Karin och Lars-Erik Holmgren att få träffa sin son en gång i veckan. Förvaltningen anser att umgänge mer än varannan vecka inte skulle fungera för pojken.

 

 

 

 

 

Psykolog slipper påföljd för omhändertagande

 

Av Ola Antonsson
Det blir ingen prövotid för psykologen Paul Bergman som anmäldes av sju personer till Socialstyrelsen efter tv-programmet Uppdrag granskning om omhändertagandet av ett barn i Oskarshamn.

 

 

 

 

 

"För dumma" för att ha barn

 

OSKARSHAMNSFALLET

 

 

 

Oskarshamnsfallet 2 - Invandrarpojke tagen av socialen i Oskarshamn
En serie artiklar

 

 

 

Hög tid att avskaffa odemokratiska maktstrukturer

 

Av Lisbeth Lindeborg

 

 

Omhändertagna barn bara en bricka i spelet
Av Siv Westerberg

 

 

Oskarshamnsfallet - Är domstolsprövning en garanti för rättssäkerhet?
Av Brita Sundberg-Weitman

 

 

Inte bara Oskarshamn
Av Sven-Erik Berg

 

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

Donald Söderbergs inlaga i Oskarshamnsfallet

Barnets bästa kräver att barnet inte ska misshandlas i rättsprocessen!

 

Av Donald Söderberg

 

 

 

 

 

 

 

Donald Söderberg är far till Jimmy Söderberg, offret i det riksbekanta Rumskullafallet. Denna inlaga av Donald Söderberg i Oskarshamnsfallet är tidigare publicerad i Vimmerby Tidningen den 16 december 2002.

 

 

 

Inlägget återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar till signaturen Bolu

 

 

 

Du blandar uppenbarligen ihop torsk och människor när du inte kan förstå ett sådant uppenbart rättsövergrepp som skildrades i Uppdrag Granskning den 10/12 där det beskrivs hur myndighetspersoner kan ljuga och förvanska fakta uppgifter, en arbetsmetod som är allmänt utbredd i Sveriges socialförvaltningar av idag.

 

 

 

Detta är inte bara ett enstaka fall och du tycks ta detta i försvar. Att du inte tycker om amerikansk snyftmusik må vara din ensak, måhända du hellre tycker om den forna öststatsmusiken bättre.

 

 

 

Jag har tidigare sett ett TV-program som handlade om hur öststatsbarnen har det i dagsläget på barnhemmen i fråga. Slutsatsen av reportaget var att myndigheterna gjorde inget för att hjälpa barnen till ett drägligt liv. Gjorde man detta skulle många ur de s k vårdhemspersonal bli arbetslösa. Tycker inte du att det är rättsvidrigt i det fall som visades i Uppdrag Granskning den 10/12 där en s k psykolog och tillika ägare till des sk utredningshemmet som anlitades av kommunen mot en ersättning av 7500 kr per dygn på oriktiga grunder utfärda ett utlåtande som resulterar i att den lille pojken omhändertogs? Familjen alltså pojkens föräldrar och hans morföräldrar har blivit bestulna rättigheten som lagen ger dem att ta hand om sitt barn av de berörda sociala myndigheterna.

 

 

 

Barnets bästa kräver att barnet inte ska misshandlas i rättsprocessen!

 

 

 

Det är beklämmande att du inte förstår att detta rättsövergrepp har blivit begånget. Du vill ifrågasätta journalistiken som presenterades i TV-programmet men normalt tänkande människor har ifrågasatt socialtjänstens agerande mot den lille pojken och hans familj. Du tycks ha missat att det pågår en folkstorm mot socialnämnden!

 

 

 

Det är uppenbart att du inte vill stå för dina åsikter. Det är fegt att du inte sätter ut ditt rätta namn.

 

 

 

Det vore bättre om du uppmuntrade socialtjänstemän, utredningspsykologer och politiker och domarna i förvaltningsdomstolarna som slaviskt följer socialtjänstens diktat, att utbilda sig och hålla sig till sanningen och att lära sig att följa lagen i stället för att stödja dem i deras missgärningar.

 

 

 

Jag vill tipsa dig att besöka NKMR:s hemsida på Internet för vidare kunskapsinhämtning. Då kanske du förstår att det är illa ställt med rättssäkerheten för barn och deras familjer i rättsstaten Sverige.

 

 

 

Uppdrag gransknings dokumentär om Lars och Karin och deras lille som Carl handlade om en familjs grundläggande mänskliga rättigheter. Om du har uppfattat det som något annat då har du inte kunnat tillgodogöra dig informationen.

 

 

 

Vänliga hälsningar från Rumskulla pojkens pappa

 

Donald Söderberg.

 

 

 

 

 

 

 

Andra artiklar m m av Donald Söderberg

 

 

 

Tvivelaktiga barnomhändertaganden - Svar på tal. Av Donald Söderberg

 

 

 

Jimmy Söderbergfallet. Munchhausen by Proxy eller kroppslig sjukdom? Av Donald Söderberg

 

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

 

 

 

 

Oskarshamnsfallet - Mormorsupprorets inlägg i debatten

Oskarshamnsfallet - Mormorsupprorets inlägg i debatten.

 

Vi vill inte att fler barn och föräldrar drabbas av felaktiga "värderingar"
Av Margit Eliasson & Margareta Palm, Mormorsupproret

 

 

 

 

 


Margit Eliasson och Margareta Palm är fd språkrör i det nyligen nedlagda Mormorsupproret.

Artikeln sändes till tidningen Barometern men de har vägrat att publicera den.

 

Artikeln återges här med författarnas benägna tillstånd.

 

 

 

 

 

Ungdomarna i Oskarshamn Karin och Lars blev hela Sveriges angelägenhet efter att Uppdrag Granskning tog upp omhändertagandet av deras son Carl under 2003.

 

Nu har Socialstyrelsen (031216) riktat ”skarp kritik” mot den utredning som psykolog Paul Bergman gjorde och som enl. Socialstyrelsen hade en avgörande betydelse i de flesta frågor som socialnämnden ville att Västrumsgården AB skulle utreda och som blev avgörande då Länsrätten på begäran av Socialnämnden i Oskarshamn omhändertog Karin och Lars son Karl.

 

Eftersom 3 år nu gått sedan psykologutredningen till utredningen hos Socialstyrelsen blev klar, begär de endast övervakad tjänstgöring, men skriver också att hade det inte inträffat preskription så skulle varning inte ha varit tillräcklig.

 

Socialstyrelsen anser att psykolog Paul Bergman bör sättas under övervakning i 3 år.

 

Enl. lag från 1999, hade detta utretts före 1999 hade troligtvis krav ställts på att psykolog Paul Bergman skulle förlora sin legitimation. Idag blir det bara ”övervakning”. (Alltså hade de begärt indragen legitimation då det endast finns varning och indragen legitimation att välja på i själva legitimationsfrågan.)

 

Mormorsupproret begärde hos Socialstyrelsen (som anser målet avslutat), Länsstyrelsen i Kalmar län (som handhar ärendet med diarienummer 479/2003) och Socialnämnden i Västervik (som inte svarat) med följande:

 

"Härmed begär vi att Länsstyrelsen i Kalmar län / Socialstyrelsen/socialnämnden i Västervik utreder hur många barn och föräldrar som oförskyllt drabbats av psykolog Paul Bergman Västrumsgården AB utredningar som slutat i ett omhändertagande av barn, eller fått felaktiga och osakliga omdömen vid utredningarna.

 

Detta är väldigt viktigt för Västrumsgårdens AB:s fortsatta förtroendekapital, detta gäller även de båda socialnämnderna och rör inte bara barnet och dess framtid utan hela dess familj och de närstående.

 

Vi hoppas även att Socialnämnden i Västervik och i Oskarshamn ser till att kvalitetssäkra sina ”konsulter” i framtiden och ser till att dessa utredare har skriftliga bevis för sin behörighet och inte bara ” tror ”när de säger sig kunna/tror sig klara detta.

 

Det heter ju ”Barns bästa” då skall också en behörig person göra utredningen, inte en som ”tror” han/hon kan.

 

Vänligen

 

Margareta Palm
Margit Eliasson
Mormorsupproret"

 

 

 

Många frågor dök upp, då inkom detta från Svea Borga, frågor som vi helt delar och som borde vara viktiga för alla barnfamiljer, vem vet vem som drabbas härnäst ?

 

Svea Borga undrar om Socialnämnden kommer att:

 

1. Frivilligt stödja föräldrar/barn i en ev. skadeståndsprocess mot vårdföretaget eller kanske betala skadestånd för att man misslyckats i sin myndighetsutövning?

 

2. Kräva tillbaks alla pengar (över 6000/dygn) som man betalt till vårdföretaget när de så misskött sitt uppdrag ?

 

3. Verka för att hela skadeståndsprocessen görs om eftersom föräldrarna fått förhandla i ett sådant rättsligt underläge hela tiden och Länsrätten liksom nämnden har haft felaktiga underlag för sina bedömningar?

 

4. Säga ifrån så att socialchefen och andra högre tjänstemän nu slutar att i olika sammanhang (föreläsningar m.m.)uppträda tillsammans med Vårdföretaget ?

 

5. Sluta placera Oskarshamnsbarn eller vuxna Oskarshamnsbor i nämnda vårdkoncern ?

 

6. Verka för ökad rättssäkerhet t.ex. genom att oberoende experter ska kallas in i den här typen av ärenden för ”en second opinion” så att allt inte står och faller med expertutlåtande som andra måste lita på ?

 

7. Be föräldrarna om ursäkt och se till att även barnet kan kompenseras om han så kräver när han blir myndig ?

 

8. På andra sätt söka ställa saker och ting tillrätta på bästa sätt ?

 

9. Varför har Länsstyrelsen valt att enbart granska psykologens roll i ”Oskarshamnsfallet” men inte att utreda vilka andra familjer psykologen utrett med sin bristfälliga kompetens.

 

Det kan ju finnas fler barnfamiljer som drabbats som Karin och Lars.

 

Om en läkare gjort felaktiga behandlingar kollas det givetvis upp vilka fler som drabbats men inte när det gäller psykologen, varför ? Hur motiverar man det ?

 

 

 

Svea Borga ställer även frågan till Mormorsupproret, Föräldrar och deras ombud och RFFR och NKMR:

 

Hur ställer ni Er ?

 

- Hur följer ni upp Oskarshamnsfallet nu när socialstyrelsen sågat den psykologutredning som enligt samma socialstyrelse hade avgörande betydelse i rättsprocessen där ett barn tvångsomhändertogs ?

 

– Det är i allmänhetens intresse att veta hur socialtjänsten nu ställer sig – om de går emot socialstyrelsens experter och menar att de har fel. Om de hävdar detta, vad grundar de det på ?

 

- Om de anser att socialstyrelsen har rätt bör det bli konsekvenser på olika sätt, dels bör vårdavgiften återbetalas till kommunen, dels måste man rimligtvis erbjuda föräldrarna att gå igenom en adekvat psykologisk utredning för att på ett korrekt sätt ta ställning till om barnet kan successivt eller i högre grad vårdas av föräldrarna med olika stödinsatser.

 

- Det är av intresse att veta hur ledamöterna i socialnämnden och Länsrätten som fattade  beslut på felaktigt underlag ställer sig till detta idag.

 

Det är också av intresse att veta varför Socialstyrelsens handläggning drog ut på tiden (närmare ett år ) så att de inte kunde agera i legitimationsfrågan.

 

Detta trots att flera påstötningar gjorts om handläggningstiden och dessutom JO-anmälan om detta gjorts.

 

Märk att socialstyrelsen ofta kritiserar socialnämnder för att de inte utreder Barnavårdsärenden inom 4 månader som lagen föreskriver.

 

 

 

– Socialstyrelsen skriver att en erinran inte skulle vara tillräcklig åtgärd varvid man förstår att de då skulle ha föreslagit indragen legitimation – om nu inte ärendet, som ju skett, hunnit preskriberas i legitimationsfrågan. Däremot är det en annan preskriptionstid för begäran om övervakad tjänstgöring, som man begär.

 

- Varför prövade inte Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ärendet direkt ?

 

- Ur allmänhetens intresse är vidare hur psykologen själv ser på det hela, liksom psykologförbundet.

 

- Hur ser verksamhetsledningen vid Västrumsgården AB på psykologens fortsatta arbete inom koncernen ?

 

Får han varning/disciplinpåföljd, sparken, eller ingår han så mycket i ägarnätverket att man försvarar hans fortsatta anställning utan någon som helst åtgärd ?

 

– Har inte myndighetsutövningen mot lagstiftarens intentioner privatiserats , när en så stor och avgörande del av utredningen utförts av ett vårdföretag? På vilket sätt har socialnämnden självständigt granskat om ex. psykologutredningen var korrekt innan man fattade beslut?

 

Enligt Socialstyrelsen byggde det mesta i utredningen - om föräldrarnas förmåga etc. - på psykologutredningen.

 

- Hur kan det komma sig att barn och föräldrar blir så rättslösa i ett sådant här ärende? När alla olika granskande myndigheter har sagt sitt och på olika punkter kritiserat utredningen – är barnet sedan länge skiljt från sina föräldrar. Detta innebär att rättsläget nu måste ta ställning till ev. skador som en återflyttning av barnet skulle kunna innebära, det vill säga, även om föräldrarna i en korrekt utredning skulle kunna bedömas klara av att med stöd ta hand om sitt barn så gäller det kanske inte längre deras eget barn då socialnämnd och rätt måste utgå från barnets nuvarande situation.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Vi i Mormorsupproret undrar:

 

Hur länge skall detta få fortgå ? Barn och föräldrar är ju helt utlämnade i dagens Sverige, som ju tyvärr också ger utrymme för t.ex. sådana som Lisbeth Pipping som i samband med Oskarshamnsfallet gick ut i media och föreläste i olika socialdistrikt och sa att ”alla handikappade inte skulle få ha barn” utan några nyanser, detta gällde alla oavsett graden av handikapp.

Vi anser att trots att hon själv haft en dålig uppväxtmiljö ger detta henne ingen självklar rätt att kategoriskt döma andra eller ”slå på de som redan ligger.”

 

Var fanns Handikapporganisationerna då, det var skrämmande tyst. Höll de med?

 

Vi anser att varje människa, stor som liten, är unik och skall bedömas efter sina egna möjligheter och resurser.

 

Angående Uppdrag granskning och Janne Josefsson: är det inte dags att lyssna på budskapet innan man slår ihjäl budbäraren? I det här fallet visade det sig ju att budbäraren hade rätt.

 

Ni som läser detta, hjälp oss protestera mot att en psykolog trots att Socialstyrelsen riktat ”skarp kritik” mot honom kan fortsätta sitt arbete som om ingenting har hänt. I Aftonbladet 18/12 -03 säger socialchefen i Oskarshamn, Rolf Persson att de kommer att anlita psykologen även i fortsättningen !

 

Mail till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.">socialnäDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Mormorsupproret

 

 

 

”För dumma” för att ha barn - OSKARSHAMNSFALLET

 

Några artiklar om hur socialens personal i Sverige dömer ut föräldrar och konfiskerar deras barn.
I slutet av listan finns jämförbara artiklar från Norge och Tyskland

 

 

 

Psykolog får hård kritik efter Oskarshamnsfallet

 

Av Miriam Bjälefors

 

 

 

Oskarshamnspar får utökad umgängesrätt
Av Stefan Lisinski

 

 

 

Oskarshamnsfallet - Dokumentation av ett rättsövergrepp

 

Av Ruby Harrold-Claesson

 

 

 

Socialnämnd i Oskarshamn slipper JO-kritik

 

Av Stefan Lisinski

 

 

 

Omhändertagandet i Oskarshamn ska granskas

 

Av Stefan Lisinski

 

 

 

Oskarshamnsfallet mer frågor än svar ?

 

Mormorsupproret

 

 

 

Oskarshamnsfallet:
Hur långt har socialtjänsten rätt att gå när det gäller att kränka den personliga integriteten, när de bedriver sin utredning?

 

Av Susanna Svensson

 

 

 

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

 

 

Oskarshamnsfallet - Är domstolsprövning en garanti för rättssäkerhet?

Oskarshamnsfallet - Är domstolsprövning en garanti för rättssäkerhet?

 

Av Brita Sundberg-Weitman, fd lagman i Solna tingsrätt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brita Sundberg-Weitman är fd lagman vid Solna tingsrätt. Hon var i många år ordförande i Medborgarrättsrörelsen - MRR.

 

Artikeln skickades till Svenska Dagbladet men debattredaktören vägrade att publicera den.

 

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apropå Janne Josefssons TV-program om tvångsomhändertagande av ett barn förlitar sig SvD 13/12 (2002) på att den behandling av fallet som förekommit i domstolar är en garanti för rättssäkerhet. Och ledarskribenten ställer ”barnets bästa” emot ”föräldrarnas rätt” samt talar om ”en svår avvägning”.

 

 

 

Om man som SvD har utgångspunkten att det i dessa mål föreligger en konflikt mellan barnets intresse och föräldrarnas, är utgången given; ingen förnekar att vid en sådan konflikt barnets intresse bör ha företräde. Men på vad grundar man föreställningen att det alltid, eller ens typiskt, skulle ligga i barnets intresse att skiljas från sina föräldrar?

 

 

 

I såväl barnets som föräldrarnas och samhällets intresse kräver lagen att den socialutredning som ligger till grund för bedömningen skall vara saklig. Det är den inte om den innehåller grundlösa uppgifter. Rättsordningen förutsätter också att domstolarna kritiskt granskar grunden för uppgifter som tillmäts betydelse. Och den tillåter faktiskt inte att domstolarna utan egen tankeverksamhet anammar en experts slutsatser. Det måste vara klart för domstolen vad experten grundar sin slutsats på, och domstolen måste kunna följa hur experten har resonerat för att komma fram till sin slutsats.

 

 

 

I programmet påvisar Josefsson att en i socialtjänstens sammanfattning förekommande uppgift om att fadern skulle ha alkoholproblem inte har någon grund i socialtjänstens egen utredning. Han intervjuar en psykolog som säger sig på ett begåvningstest ha grundat sin slutsats att föräldrarna skulle vara så förståndshandikappade att de för att ha hand om sitt barn skulle behöva ”vägledning på institutionsnivå dygnets alla timmar”. Josefsson belyser det ohållbara i psykologens bedömning genom att intervjua experter på erkänt hög nivå, den ena specialiserad på föräldrar med begåvningshandikapp och den andra på det använda testet. Båda tar totalt avstånd från möjligheten att grunda den angivna slutsatsen på testet i fråga.

 

 

 

Nå, men domstolarna då? I programmet uttalar den intervjuade domaren: ”Vår bedömning den vilar ju på vad den här (psykologen) säger. Han uttalar att de har stora svårigheter att utöva ett fungerande föräldraskap såväl var för sig som tillsammans... Vi har grundat vårt beslut på vad han säger .”

 

 

 

Vidare förklarar domaren att både länsrätten och kammarrätten har varit inne på om föräldrarna skulle kunna ”avhjälpa sina brister med en hjälp. Men man kan inte utsträcka en sån hjälp hur långt som helst. Då säger den här psykologen att de skulle behöva vägledning på dygnets alla timmar. Det är för mycket alltså.”

 

 

 

TV-programmet visar sålunda att domstolarnas beslutunderlag var undermåligt. Detta kan man inte komma ifrån genom att, så som olika företrädare för etablissemanget nu gör, antyda att det finns andra, mer eller mindre ockulta, skäl för omhändertagandet.

 

 

 

Dessvärre känner jag igen mönstret alltsedan jag i början på 1980-talet blev varse de systemfel som vidlåder målen om tvångsomhändertagande av barn. Jag har skrivit om dem i SvD, DN och Expressen, i Svensk Juristtidning, i boken ”Rättsstaten Åter!” samt i ”Skrifter tillägnade Gustaf Petrén”.

 

 

 

Ett minimum av rättssäkerhet skulle kunna åstadkommas genom att följande ordning iakttas.

 

 

 

-         Socialförvaltningens utredning skall innehålla en sammanfattning utformad efter mall. Den skall i skilda kolumner redovisa, å ena sidan uppgifter som föräldrarna förnekar och å andra sidan sådana som de bekräftar.

 

-         Domstolarna skall tillämpa den ordning för rättegången som gäller i brottmål och i mål där föräldrar tvistar om vårdnaden om ett barn. Det innebär att domstolen inte får grunda sin dom på andra uppgifter än sådana som föräldrarna har fått ett reellt tillfälle att bemöta vid en muntlig förhandling. Domstolen skall alltså inte kunna motivera sin dom genom att allmänt hänvisa till en skriftlig lunta eller till valda uppgifter ur en sådan.

 

-         Omedelbart omhändertagande innebär ett föregripande av domstolsprövning och skall inte förekomma annat än vid överhängande fara för barnets liv eller hälsa.

 

 

 

Enligt lagen skall det, när ett barn placeras, i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. I TV-programmet framgår det att det inte hade gjorts någon utredning med anledning av att barnets morföräldrar - mormodern utbildad barnskötare och undersköterska - hade erbjudit sig att låta barnet med sina föräldrar bo med dem i deras rymliga hus.

 

 

 

 När ett tvångsomhändertagande en gång kommit till stånd, är det utomordentligt svårt att åstadkomma att barnet får komma hem igen. Prestige kan naturligtvis inverka, men det är inte allt. Många familjer har blivit ekonomiskt beroende av att ha fosterbarn. Ofta uppfattar de kontakter mellan barnet och dess föräldrar som störande moment och utverkar hårda begränsningar i umgänget mellan barnet och föräldrarna. Det är naturligt att socialtjänstemännen så gott som alltid tar parti för de fosterhem som de själva har utvalt. Det finns flagranta exempel på detta; så har i ett mål inför Europakommissionen för mänskliga rättigheter den berörda socialmyndigheten undanhållit både kommissionen och svenska regeringens företrädare upplysning om att fosterfadern just då stod under allmänt åtal för sexuellt övergrepp på en fosterdotter.

 

 

 

 

 

 

 

"För dumma" för att ha barn. En samling artiklar i olika tidningar

 

 

 

Anita-saken er grotesk. Artikelserie i Avisa Nordland

 

 

 

Janne Josefsson och häxjakten. Av Bertil Grennberg

 

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

Fallet Karin och Lars i Oskarshamn - Dikt till min son Carl

Dikt till min son Carl

Av Karin Holmgren 

 

 

 

Karin har läs- och skrivsvårigheter. Sedan hon och hennes man tagit kontakt med NKMR pga att deras son hade blivit tvångsomhändertagen och fosterhemsplacerad ombads de att skriva ner vad de hade blivit utsatta för.

 

Den här dikten har skrivits av Karin, en förtvivlad mor, sedan socialtjänsten i Oskarshamn tvångsomhändertog och fosterhemsplacerade deras lille son.

 

Dikten publiceras här med författarnas benägna tillstånd.

 

 

Till min son!

 

Det känns tufft att sin son krama göra då

när man ej han hem kan få.

Hej då älskling vi ses om fjorton dagar

gör åter inne i mig mitt hjärta gråter.

Jag kysser min sons kind

gör och viska i hans öra då

att jag älska han så.

Enligt socialen Carl ej hem

förrän myndig kommer ska göra

men sanningen om socialen han ska få höra.

 

Karin Holmgren

 Oskarshamn 5/3 - 2002

 

 

 

 

 

För dumma" att ha barn

Fallet Karin och Lars i Oskarshamn. En berättelse om tvångsomhändertagandet av ett spädbarn. Av Karin och Lars Holmgren

 

Tillbaka till Artiklar

 

Fallet Karin och Lars i Oskarshamn - En berättelse om tvångsomhändertagandet av ett spädbarn

En berättelse om tvångsomhändertagandet av ett spädbarn

Av Karin och Lars Holmgren, Oskarshamn

 

 

Karin och Lars Holmgren har läs- och skrivsvårigheter. Sedan de tagit kontakt med NKMR ombads de att skriva ner vad de hade blivit utsatta för.

Här följer deras egenhändiga berättelse om hur socialtjänsten i Oskarshamn tvångsomhändertog och fosterhemsplacerade deras lille son.

Berättelsen återges här med författarnas benägna tillstånd.

 

 

Till Ordf. i NKMR !

Här kommer vår berättelse om socialens sätt att ta barn på så här gjorde dom med mig och min man Lars.

 

Allt började då jag för 2 år sedan flyttade ner till Oskarshamn.

 

Min man Lasse borde på Eriksgatan i en stor 2a som är tänkt egentligen som boende för alkoholister och knarkare men eftersom han hade åkt ut från lägenheter förut på grund att han festat ibland och umgås med stadens ungdomar anledningen att han började dricka ibland och umgås med ungdomarna i stan va då hans mamma hastigt gick bort i cancer i livemodern för ca 8 år sedan

 

Lasse sökte tröst hos ungdomarna men de bara utnyttjade honom och låtsades vara hans kompisar.

 

Lasse fick för 7 år sedan veta att han har fel på leven ifrån sin läkare och läkaren sa till honom att antingen dricker du eller läger du av. Du få välja för din lever ha tagit stryk av att du dricker. Lasse beslutade då sig för att lägga av helt och hållet att dricka och umgås med ungdomarna.

 

Så för 6 år sedan träffade han mig via Internet På aftonbladets chat. Jag ställde ett krav på Lasse om vi skulle vara ihop att minsta lilla han börja dricka så kommer jag göra slut och Lasse har inte rört en droppe ty han vet vad som händer. Lasse och jag har alltså varit ihop i 6 år och gifta 2 år på nyårsafton.  

 

Nu ska jag berätta för dig om socialen. Allt började så här. Jag och min man bodde på Eriksgatan och jag blev gravid. Så vi beslutade att vi behövde en större lägenhet.

 

Jag ville inte bo på Eriksgatan eftersom det borde alkoholister och knarkare där och jag var lite rädd för dom så vi fick bo i min svärfars lägenhet tills vi fick ett annat boende och min svärfar bodde i vår lägenhet.

 

Vi hade bara kontakt med ekonomienheten då eftersom jag och min man var arbetslösa och min man hade fel på ryggen. Efter en tid ansökte min man om sjukbidrag för ryggen och fick det beviljat.

 

Vi blev tvungna att be socialen om hjälp att hitta lägenhet eftersom min man inte kunde få lägenhet för han varit strulig  innan han träffade mig och åkt ut ur lägenheter han bott i .

 

Socialen fick veta att vi väntade barn och de ville att vi skulle komma ner och prata lägenhet.

 

När vi kommer ner till socialen satt socialchefen Johannes och två socialsekreterare vid namn Anna Vidén och Viktoria Holmgren där.

 

Då var det inget prat om lägenhet utan om barnet de var oroliga och sa "ni är så unga hur ska ni klara ett barn?" Jag tänkte då men jag ska gå i skola och min man har sjukbidrag så det kommer att gå.

 

Socialen va enormt otrevliga och jag och min man gick där ifrån.

 

Fler veckor efter vi va där hade jag mardrömmar jag drömde att socialen gick in i vår lägenhet och tog vårat barn direkt ur spjälsängen. Efter ytligare några dagar ringer Viktoria Holmgren på socialen och vill att vi ska komma ner dit jag svara nej eftersom de va så otrevliga mot oss sist. Då hotar Viktoria Holmgren mig att kommer du inte ner så ta vi barnet med en gång när det födds jag satte telefonluren så Lasses pappa och Lasse hörde när hon sa det då va jag i 7 månaden när hon sa det. Lasse och jag tvingade oss ner dit eftersom vi inte ville att de skulle ta vårat barn när det föddes. När vi kom ner dit satt Viktoria Holmgren och Anna Vidén och Johannes som är chef där. De gjorde en §50-utredning utan att säga något till oss. De ställde frågor om barns behov och om våra föräldrar och familjen. De tog reda på vårat förflutna helt bakom våran rygg.

 

Efter någon månad ville de att vi skulle träffas min man och jag så jag bad mina föräldrar att vara med på mötet ifall socialen skulle säga något dumt.

 

Min mamma och jag och min man Lasse och sedan Anna Vidén och Viktoria Holmgren var på detta möte.

 

Socialen tog upp om ett utredningshem som de ville att vi skulle till eftersom de var oroliga.

 

Vi skulle självklart få se stället först, det skulle va massor av djur hästar, höns, en vacker sjö i närheten och nära till en affär och stora rum och hur mycket stöd och hjälp vi ville ha och så sa personalen till direkt om man gjorde några fel då skulle de visa att du kan göra så i stället det kanske är bättre. Vi sa att vi kan väl se stället då men det är inte säkert vi vill vara där. Visst sa socialen. 

 

Efter en lång tids väntan fick vi ett annat boende men det tack vare en som Lasses familj har kontakt med så socialen hjälpte ej till med bostad alls. Den 11 juni föddes vår son Carl, en vecka för tidigt på Västerviks BB med en vikt på 2790g och 47cm lång fullt frisk och normal med vanlig förlossning som gick lätt.

 

Socialen kom och hälsade på uppe på BB. De hade kläder till mig som min svärfar skickat med dom eftersom de ändå skulle dit upp.

 

Sedan kom en man från Västrumsgården dit han berättade om Västrumsgården på exakt samma sätt som socialen gjort men att första månaden fick man inte ta i mot besök.

 

Efter han hade varit där var vi ännu kritiska till Västrumsgården eftersom vi inte fått se stället.

 

Jag kunde inte amma  min son eftersom han ej tog bröstet men vi försökte få han till att ta det.

 

Efter en tid fick vi ta bröstpump men vi övade ändå var dag så som BB personalen sa till oss för han kanske lär sig ta bröstet. Jag  blev orolig eftersom sonen gick ner i vikt och inte tog bröstet men efter  en vecka förlängt på BB fick vi åka hem sa de men då kom socialen vi fick sätta oss i bilen och dom åkte direkt till Västrumsgården

 

Vi fick pappren om Västrumsgården då vi satt i bilen och den åkte i väg.

 

Efter vi nästan va framme så för sa Viktoria Holmgren sig till sin kollega Anna Vidén att nu sätter vi dom mitt i ingenting. När vi kom fram tittade jag efter hästarna de sa skulle var där och hönsen men det fanns inga hästar eller höns och det var bara en lanthandel långt bort att gå till och långt till sjön.

 

Vi kom in i det röda huset där vi fick ett rum på uppe våningen vi lämnade våra saker och gick ner med pojken och socialen. Vi fick sitta och prata med Jan som var och hälsat på uppe på BB och andra personal som jobbade där. Sedan bjöd de på fika. Vi fick tre kontaktpersoner på Västrumsgården Anders, Annika och Jenny men Jenny slutade på Västrumsgården. Lasse och jag och sonen försökte göra oss så hemmasatta som det gick på vårat 10 kvadratmeter lilla rum. Vi fick dela badrum med en familj från Stockholm som hade en son på 10 månader.

 

Lasse och jag trivdes inte på Västrumsgården och vi tog upp det med socialen.  Vi sa till dom att vi ville vara på ett annat utredningshem som Arneby på Oasen, men socialen sa nej så Lasse och jag fick stanna kvar. Det kändes som ett fängelse. Man va tvungen att säga till vart man skulle gå och vilken tid man kommer tillbaka.

 

Vi fick gå på morgonmöte kl 9:00 och då skulle alla vara vakna och ha ätit frukost och tala om ifall de ville till stan. När det gällde tvättid så fick du tvätta antingen förmiddagen eller eftermiddagen och boka tvättstugan minst en vecka tidigare och bara tvätta en gång på dan ej heldag. Men varje gång Lasse och jag skulle tvätta hade någon annan knyckt vår tvättid så då dröjde det 14 dagar till innan man kunde tvätta.

 

Jag höll på att ramla i trappan flera gånger. En gång gjorde jag det men som tur va hade jag ej pojken i famnen detta skrev Västrumsgården upp de skrev att Karin ha dåligt balanssinne. Halkskydd sattes inte upp förrän en annan av de boende gick och ramlade och slog sig redigt ordentligt.

 

Vi fick flytta ner till ett rum nere på som var lika litet som det andra rummet. Där fick det bara rum en byrå, en dubbelsäng och en spjälsäng. Sen fick vi klämma in barnvagnen eftersom det fanns råttor där i köket och barnvagnsförrådet. Västrumsgården hade lagt ut råttfällor som Lasse fick tömma: en råttfälla i matförrådet i köket, en under diskbänken där det ej va igensatt utan ett stort hål som barn och vuxna lätt kunna sätta handen i och klämma sig på råttfällan, det låg även råttfällor under diskbänken bakom diskmedel och sköljmedel och en bakom soptunnan på köksgolvet. Det fanns råttbajs på golvet som en 10 månaders baby stoppade i munnen och räcket ner till tvättstugan och fritis för 3-5 åringarna var sönder och löst. Det luktade fukt och mögligt där nere. Det var spring i trappan utanför vårat rum och väldigt skrikigt både från barn och vuxna

 

Då vår son sov vi sa till att de kunde gå lugnt ner för trappan och sänka rösten lite för vår son ligger och sover. Då fick vi höra att vi var dumma och skulle hålla tyst. Vi fick inte sitta i uppehållsrummet och mata pojken och i köket fick vi bara vara då vi skulle äta eller laga mat till alla boende eller till pojken.

 

Vi fick sitta i vårat varma rum på 10 kvadratmeter och mata pojken. Det va trångt och svårt att hålla ordning eftersom man hade så mycket saker.  Vi fick inte veta om vi gjorde några fel förrän socialen var där en vecka senare efter vi gjort något fel.  Då sa personalen att vi inte kunde byta blöja. Vi bytte torra blöjor sa dom men blöjorna var dyngsura. Personalen rotade i sopporna för att kolla om blöjorna var blöta. Sedan sa de att vi inte kunde göra välling då bröstmjölken sinat bort. Ändå följde vi paketet och var människa vet ju att gör du för tunn välling bli barnet undernärd och gör du för tjock välling får barnet ont i magen efter ett tag.

 

När vi skulle ut och gå sa personalen att vi klädde pojken för tunt. Då klädde vi på honom mer kläder så som de sa vi skulle klä honom men då var det för tjockt.  En av personalen som heter Gick la en fårskinns fäll i vår sons säng. Då kom Annika som är våran kontaktperson och sa att det är farligt för barnet. Den kan kvävas men då sa vi att Gick la dit den men vi fick utskällning.

 

Västrumsgårdens personal har även avlyssnat våra samtal till familjen och släkten. Dom skyller på att vi sagt allt till dom vad vi talade om i telefon. Med det gjorde vi aldrig och allt som står i papperna vi fått från socialen stämmer inte alls.

 

Vi var tvungna att tala om vart vi skulle gå och när vi är tillbaka och vem vi skulle träffa.

 

När vi skulle träffa släkt och vänner var det tvunget att vara någon med som när Karins föräldrar var på campingen och då vi skulle träffas då ville Västrumsgården att vi skulle ha någon med oss när vi åkte i väg till campingen. Men då sa Karins föräldrar ifrån. Så till sist slapp vi att ha personal med oss.

 

Vi fick göra ett intelligenstest med frågor som: Australiens huvudstad, vad heter den, och räkna upp fem politiker. Vi fick även lägga pussel och se vad som fattas på bilden. Lasse gjorde intelligenstestet först sen fick jag göra det. Detta test var på tid och medan Lasse gjorde testet skötte jag pojken och sen bytte vi. Men psykologen sa till mig att det inte hade någon betydelse på utredningen utan det va bara för att se vad för stöd i hemmet vi behövde med pojken.

 

När socialen omhändertog våran son Carl den 11 september då brakade allt i hopp.

 

Karins föräldrar var där då socialen tog pojken ifrån dom.

 

Vi ska ta er son sa socialen.

 

När Lasse kom in i rummet hade socialen tagit pojken och gått bakvägen.

 

Han skrek till Karins mamma att de tagit pojken och Karins pappa åkte i väg med bilen och sa att han skulle ta livet av sig. Lasse ringde polisen och jag gråter.

 

När polisen kom så hade en av personalen åkt efter Karins pappa.

 

När Karins pappa kom tillbaka hade han varit i Oskarshamn och hämtat Lasses pappa.

 

Vi beslutade att åka hem till Oskarshamn. Eftersom socialen tagit pojken kändes det som det ej fanns någon mening att stanna kvar på Västrumsgården.

 

Vi fick inget stöd i hemmet efter den tragiska händelsen som hände och Lasses pappa kontaktade en präst och en psykolog som vi fick prata med.

 

Efter en vecka fick vi veta att pojken var i (namnet på orten där Carl förvaras) och socialen ville att vi skulle åka dit och träffa honom men vi beslöt oss för att vänta eftersom vi inte mådde så vidare bra efter allt som hänt.

 

Socialen ansåg att mina föräldrar har för litet kök men hur kan de veta det när de ej kollat nättverket? Och de sa att eftersom min pappa hotade att ta sitt liv så ansåg de ej mina föräldrar som lämpliga som stöd familj. Då är min fråga skulle inte vilken människa som helst kunna bli upprörd då socialen ta ens barn eller barnbarn? Så det han sa, sa han ju för han va så deprimerad för det som hände och sedan skyller de på socialen på att de är rädda för konflikter mellan mig och Lasse och mina föräldrar om de vore stöd familj men konflikter gå att lösa genom att prata ut om dom.

 

Så socialen ha brutit mot § 5 i sociallagen om att kolla upp nättverket sen har de brutit mot sekretesslagen eftersom de lämnat ut min svärfars papper till oss utan lov och det är sekretessbelagt.

 

Så socialen borde kolla upp nya socialtjänstlagen innan de ta barn och de ska inte skylla på att det inte behövs kolla upp nättverket.

 

Jag har även en släkting som är präst och hans fru vill också ställa upp som stödfamilj men varför det inte gick har jag och Lasse inte fått något svar på.

 

Socialen ha sagt att läs- och skrivsvårigheter och begåvningshandikapp är samma sak men det är det inte.

 

De har även sagt att jag och Lasse är hjärnskadade från födelsen.

 

Socialen säger när jag fråga om vi inte kan få en hemmahosare att nej ni är så handikappade och då skulle ni behöva det 24 timmar om dygnet.

 

Ni är hjärnskadade fick vi höra av Viktoria Holmgren innan hon flyttade till Stockholm och lämnade över ärendet till Carl Andersson på familjecenter i Oskarshamn.

 

Jag och min man har kontaktat BB där vi är födda och begärt våra papper där. På papperna stå det att vi är fullt friska utan någon hjärnskada. Vi har även fått reda på att Viktoria kom direkt från högskolan och fick jobba direkt med att omhänderta barn. Vi ha även fått reda på att Västrumsgården ej är ett utredningshem utan ett behandlingshem för alkoholister och knarkare och deras familjer. När jag frågade socialen varför de satte oss där det är inget utredningshem det är ett behandlingshem svarade de oss att det var nödsituation.

 

Vi känner oss väldigt kränkta.

 

Anna Vidén och Viktoria Holmgren på socialen har ljugit både för mig och min man och våra föräldrar.

De sa de ej skulle ta vårat barn men ändå gjorde de det.

 

Carl Andersson på familjecenter säger även han att vi är gravt handikappade och vi kommer få det svårt att bevisa att vi klara ett barn för Viktoria Holmgren och Anna Vidén har skrivit att ni absolut inte klarar av att ta hand om er son ens med mycket hjälp och stöd och jag går efter deras papper.

 

Vi få bara träffa vår son var 14 dag. Torsdagar 9:30 åker vi härifrån och är i (namnet på orten där barnet förvaras) 10:30.

Sen åker vi därifrån så vi är hemma ca 15:30 och det går ej öka på dagarna heller. Vi har försökt. Vi fick bara förlängt en timme.

 

Viktoria Holmgren och Anna Vidén har även sagt till mig att det är fel att gråta och visa känslor.

 

Jag såg Kalla Fakta 20/4 -2002 om omhändertagande av barn och jag kände igen mig i den tjejens situation att det enda man vill är att ha sitt barn hos sig, men socialen splittrar mor och barn och eventuellt pappan om han finns i bilden.

 

Min son känner knappt igen mig och min man längre och jag är livrädd att han ska kalla fosterfamiljen mamma och pappa när han bli så gammal för det är ju jag som är hans riktiga mamma och Lasse hans riktiga pappa.

 

Socialen i Sävsjö ha tagit mina två systers barn och min systers flicka som är 2 år kallar nämligen mamman i fosterfamiljen mamma och pappa.

 

Jag sänder även med en dikt jag skrivit. Den handlar om min son som socialen tagit.

 

Dikter är enda sättet för mig att få ut mina känslor på.

 

 

 

Hälsningar Karin och Lars Holmgren Oskarshamn.

 

 

För dumma" att ha barn

Dikt till min son Carl. Av Karin Holmberg

 

Tillbaka till Pågående Rättsfall

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter