Boktips_hemligheter_och_minnen_av_lena_hellblom_sjogren

  

  • LENA HELLBLOM SJÖGREN

    boktips_hemligheter_och_minnen_av_lena_hellblom_sjogren

    Hemligheter och minnen

    Att utreda tillförlitlighet i sexualbrottmål

    Undersökningen av misstänkta sexualbrott involverar både utredare, behandlare och rättstillämpare. Den här boken handlar om nödvändigheten av att noggrant utreda omständigheterna vid påstådda sexualbrott för att på så vis få ett fullgott underlag för avgörandet av skuldfrågan. Utredarens uppgift är att vara ifrågasättande och så långt det är möjligt söka ta reda på vad som faktiskt hänt. Behandlarens är en annan, att vara stödjande och accepterande. Rättstillämparens uppgift är att avgöra skuldfrågan och utdöma straff.

    Hemligheter och minnen

    presenterar utdrag ur fyra vittnespsykologiska utredningar. Det är autentiska rättsfall av vilka två rör incest och två rör våldtäkter. Utredningarna i dessa fyra fall har gjorts på olika stadier i den rättsliga processen, på förundersökningsstadiet, inför tingsrättsförhandling, inför hovrättsförhandling och som grund för resningsansökan.

    Syftet med boken är att den skall fylla en funktion som vägledning för bl.a. jurister och andra professionella som blir involverade i sexualbrottmål.

     

    Lena Hellblom Sjögren

    är fil.dr och legitimerad psykolog. Hon är huvudsakligen verksam i ärenden som rör sakkunnigutredningar i komplicerade sexualbrottmål och vårdnadsmål.

     

    "... presentationen av fyra fall från det praktiska rättslivet (ger) en åtminstone för de flesta av oss jurister ganska ovanlig bild av den krassa verkligheten, och är framställningen så utförlig, att en omsorgsfull läsare bör kunna bilda sig en egen uppfattning om skeendet Och dra sina slutsatser. Svårt för envar av oss kan då visserligen vara att frigöra sig själv från vad åsiktskolportörerna i press, TV och radio håller tillhanda."

    • Carl M. Elwing, professor emeritus, juridiska institutionen, Lunds universitet

       

"Enligt min mening är Hemligheter och minnen en av de viktigaste böcker som skrivits i detta svåra ämne."

Knut Ahnlund, professor i litteraturvetenskap och ledamot av Svenska Akademien

                              • ISBN 01-38-50530-4

            NORSTEDTS JURIDIK

             

BESTÄLLNINGAR: NORSTEDTS JURIDIK AR - KUNDTJÄNST - Box 6454 - 113 82 STOCKHOLM

FAX 08-6909030 - TEL 08-6909696 - VÄXEL 08-6909100

 

Tillbaka till bokindex

Till Artikeln "Rättsröta vid sexualbrottmål"

FEMTE KOLONNE

 

FEMTE KOLONNE
Av Gertrud Galster


boktips_femte_kolonne

 

Gertrud Galsters frontzone-beretning tilbage fra 1970'erne og 80'erne er herlig læsning og spændende som en agentroman. Det handler om en frygtløs modstandskvinde, der gennem veltilrettelagte aktioner trodsede meningstyranniet og skabte opstandelse blandt kommunister, marxistiske kirkefolk, hash­propagandister, mentalhygiejnen og stribevis af andre sam-fundsnedbrydende elementer.

 

Gertrud Galster satte ene kvinde skovlen under lejesvende, vildfarne fanatikere, tågehorn og manipulerende marxister. Hun mødte forbitret modstand fra både højre og venstre, men brød igennem uden personsanseelse.

Hun var oppe mod de organiserede, der med penge og besyn­derlig opbakning fra pressen, særligt Danmarks Radio, førte en rå kamp mod nationale, traditionelle værdier mod Erhard Jakobsen og Mogens Glistrup. Herved fik man mørnet natio­nens grundvold så meget, at næste anslag kunne ske med is­lams indmarch.

Men hendes ukuelighed gjorde provokationerne til blænden­de shownumre, hvor hun med sin gejst skabte vrede og røde frustationer. Det er rigtigt sjovt at læse om igen.

Når dette samfundsdrama er stærkt relevant læsning her flere årtier senere, er det fordi, vi nu igen ser helt tilsvarende grupperinger, ofte med de samme deltagere, som fortsætter i de gamle spor, blot har man erstattet marxismen med under­kastelse over for islam, som det ideologiske værktøj.

Men Gertrud Galster viser os, hvordan en ukuelig person ved hjælp af få midler, som f.eks. en telefonsvarer, kan etab­lere en effektiv indsats mod nedbrydende kræfter. Havde vi blot nogle få procent i landet af hendes støbning, ville landets fremtid være anderledes sikker.

Ole Gerstrøm

ISBN 978-87-985477-1-6



 För Sverige - På Tiden
Ann Ekeberg


Tillbaka till Böcker

Till Artiklar

NKMR:s Huvudsida

 

 

Facts or Fiction as Evidence in Court

 

  • boktips_facts_or_fiction

     

    FACTS OR FICTION AS EVIDENCE IN COURT

    Astrid Holgerson et al

     

    A Witness Psychological Analysis of a Swedish Legal Case of Alleged

    Cutting-Up Murder and Child Abuse

     

    Research within the field of Law and Psychology has grown rapidly during the last two decades. However, one crucial problem has not been given much attention: how to apply psychological knowledge in a safe way to the individual legal case ä" trial. The introduction of psychological evidence in legal cases must meet scientific standards. It must be documented in such a way that the court and the parties can test its quality and its relevance to the particular case. Otherwise, the court will be deprived of its sovereign right to make a free and independent evaluation of the experts' conclusions. In this case study, the witness psychological methodology and analytical technique - Formal Structure Analysis - are described in detail and extensively applied to a much-discussed Swedish cutting-up murder trial, involving alleged necrophilia, alleged child sexual abuse and an alleged child witness, 17 months old.

     

    1997. - 164 pp. - Stockholm Studies in Educational Psychology; 27

    ISBN 91-22-01777-1 (pbk.): SEK 171.00

     

    ALMQVIST & WIKSELL INTERNATIONAL

    Back to bokindex

BARNS UTSAGOR I UTREDNINGAR VID MISSTANKE OM BROTT

BARNS UTSAGOR I UTREDNINGAR VID MISSTANKE OM BROTT

- nio uppsatser från Vittnespsykologiska forskningslaboratoriet

Rapport nr 2

redaktör

Ulla Sjöström

 

 

boktips_barns_utsagor_i_utredningar_vid_misstanke_om_brott

 

 

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord 3


VETENSKAPLIGGÖRA BARN OCH BARNDOM? 5
Om barnperspektiv och barns perspektiv
i forskning och praktik
av Birgitta Qvarsell


DEN VITTNESPSYKOLOGISKA UTSAGEANALYSEN 27
OCH DEN HERMENEUTISKA TRADITIONENS
TVÅ GRUNDLÄGGANDE PARADIGM
av Anders Gustavsson

 

En klassiker inom vittnespsykologin: 49
TROVÄRDIGHETSUTREDNINGARNAS
METODIK (Ur Svensk Juristtidning 1956)
av Arne Trankell

 

DÅ BARNS UTSAGOR LAGTS TILL GRUND FÖR 71
MISSTANKE OM BROTT
Att skilja mellan existentiell och
historisk verklighet
av Ulla Sjöström

 

SEXUELLT ÖVERGREPP? 85
Kommentarer till en utredning angående utsagor lämnade av
en fyraårig flicka i ett fall av misstänkt sexualbrott
av Monica Ellheden-Schedin

 

PSYKOLOGIN OCH RÄTTSSÄKERHETEN 123
Om psykologers medverkan i rättsliga utredningar
av misstänkta sexuella övergrepp mot barn
av Astrid Holgerson

 

EN MINNESBILD INPLANTERAS 143
av Nils Wiklund

 

RESPONSIVITET HOS BARN l FÖRHÖRSSITUATIONEN 169
En diskussion av förhörets roll vid misstanke om sexuella
övergrepp mot barn: principer och exempel
av Erik Fredin

 

FORSKNING OM FÖRHÖR MED BARN 195
av Anita Cederström

 

PRESENTATION AV FÖRFATTARNA 213

 

 ISSN 1104-8948

 

PRESENTATION AV FÖRFATTARNA

 

Anita Cederström är fil dr, leg psyk och universitetslektor vid pedagogiska institutionen i Stockholm. Under våren 1996 kommer Anita också att tillträda en universitetslektorstjänst med inriktning på utvecklingspsykologi vid institutionen för pedagogik och psykologi i Linköping. Anita har utvecklingspsykologi som huvudsakligt forskningsområde men deltar också i forskning som handlar om personlighetsdiagnostik. Anita har haft ett flertal sakkunniguppdrag både vad gäller vittnespsykologiska utredningar och granskning av andra psykologiska utredningar.

 

Monica Ellheden-Schedin

, legitimerad psykolog och specialist i klinisk psykologi, har arbetat som lärare vid Stockholms universitets pedagogiska institution. Hon har undervisat vid olika utbildningar inom kommun och landsting i främst barn- och ungdomspsykologi. Inom den psykiska barn- och ungdomsvården och dess konsultverksamhet i barn- och mödrarvård har hon arbetat med utredning, psykodiagnostik och behandling. Monica Ellheden-Schedin har bedrivit forskning om ungdomsutveckling och på domstolsuppdrag utfört vittnespsykologiska utredningar. Hon arbetar nu med sin doktorsavhandling i vilken temat utredning av misstänkta sexualbrott mot barn problematiseras.

 

Erik Fredin

är socionom och fil dr i pedagogik (1993). Hans forskningsintresse har främst fokus på kommunikation. Han har under många år - parallellt med arbete på Barnbyn Skå - forskat om samtal i olika miljöer. Avhandlingen behandlade "Dialogen i socialt arbete". Forskar f n med barnintervjuer (anslag från SFR) och planerar ett projekt som rör sexövergrepp mot barn. Artikeln i antologin exemplifierar efter vilka linjer forskningen kommer att bedrivas.

 

Anders Gustavsson

är docent i pedagogik. Han är föreståndare för Vittnespsykologiska forskningslaboratoriet vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, där han genomfört ett 35-tal vittnespsykologiska utredningar. I sin forskning intresserar han sig dessutom för påverkan och lärande inom området hälsa/sjukdom, normalitet/avvikelse och handikapp.

 

Astrid Holgerson är fil dr i pedagogik. Efter sin utbildning i vittnespsykologi 1976-77 var hon medarbetare till professor Arne Trankell till dennes bortgång 1984, varefter hon var föreståndare för det vittnespsykologiska forskningslaboratoriet till 1993. Hon ingår nu i laboratoriets styrgrupp. Hon har själv utfört samt handlett ett stort antal vittnespsykologiska utredningar i brottmål, främst incest- och övergreppsmål. Hennes forskning fokuserar problematiken i gränslandet mellan juridik och psykologi och därmed sammanhängande rättssäkerhetsfrågor. Hennes avhandling: FAKTA I MÅLET - vittnespsykologins bidrag vid bedömning av sakfrågan i enskilda rättsfall" behandlar tillämpad vittnespsykologi.

 

Birgitta Qvarsell

är professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat med forskning om barns utveckling i relation till skola och barnomsorg, men har under senare år skiftat fokus till barns kultur som villkor för deras socialisation och utveckling. Inom ett tvärkulturellt program om barnkulturella villkor ägnar hon sig också åt s k gatubarns kultur och liv och de forskningsmetodiska problem som detta område aktualiserar.

 

Ulla Sjöström

är docent i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut samt utbildad vittnespsykolog och medlem av styrgruppen för det vittnespsykologiska forskningslaboratoriet. Hon är universitetslektor vid Högskolan i Örebro men arbetar sedan 1988 som forskningshandledare vid Örebro läns landstings habiliteringsförvaltning. Hennes forskning fokuserar förutsättningar och hinder för kommunikation mellan människor i olika livssituationer och med olika perspektiv.

 

Arne Trankell

, pionjär för vittnespsykologin i Sverige, som utarbetat den formella strukturanalysen, dog 1984. Vi återger här hans presentation av sig själv vid den första internationella konferensen om vittnespsykologi 1981 - THE STOCKHOLM SYMPOSIUM ON WITNESS PSYCHOLOGY - vilken han initierat och ledde.

Born in 1919. Professional psychologist since 1947. PhD. in 1949. Dr. of Philosophy (psychology) in 1951 and assistant professor of psychology in Gothenburg 1951-1956. Since 1957, professor of educational psychology at the University of Stockholm. Has appeared as expert witness in a number of famous criminal cases in Sweden. Published several books on witness psychology, prejudices, behavior genetics, aviation psychology etc.

 

Nils Wiklund

är leg. psykolog, docent i psykologi särskilt rättspsykologi och specialist i klinisk psykologi. Han har tidigare arbetat bland annat inom rättspsykiatrin och kriminalvården. Hans forskning har fokuserat på rättspsykologiska frågor, bland annat rörande brandanläggare. Utbildning i vittnespsykologi både vid Lunds och Stockholms universitet. Vittnespsykologiska granskningsuppdrag åt Socialstyrelsens rättsliga råd och åt domstolar. Han arbetar nu på heltid med vittnespsykologiska sakkunnigutredningar, vanligen utsagepsykologiska utredningar rörande tillförlitligheten i barns utsagor.

 

 

Till Artiklar

Till Artikelarkiv

Tillbaka till Bokindex

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

 

 

 

Boktips_angel

Ängel - en antologi av tvångsomhändertagna ung­domars egna berättelser

 

boktips_angel
Birgitta Hedman-Lindgren är informatör på SIS och redaktör för boken Ängel, skriven av institutionsplacerade ungdomar

För sjunde året i rad ger Statens institutionsstyrelse ut en antologi där tvångsomhändertagna ung­domars egna berättelser står i fokus. I år heter den "Ängel" och intresset för att bidra är stort hos både pojkar och flickor.
I år kom inte mindre än 93 bidrag in.
– Det är nedslående att ta del av ungdomarnas karriärer genom vårdsverige. De har inget förtroende för socialtjänsten eller olika kontaktpersoner i vården. Det är ganska desillusionerade ungdomar, trots att de är så unga, säger Birgitta Hedman-Lindgren i en intervju med Erik Lundström, Världen idag.


Boken kan beställas hos Statens institutionsstyrelse, (SIS)


Placerade ungdomar skriver i ny bok. Redaktören: ”Man blir alltid förvånad över hur ungdomar kan ha det”

Av Erik Lundström, Världen idag, varldenidag.se -  2011-11-02

Tillbaka till Böcker

Tillbaka till NKMR:s Entrésida



Recension - Hemligheter och minnen

 

  • RECENSION

    Bok: Lena Hellblom Sjögren: Hemligheter och minnen, Norsteds Juridiska

     

     

    Svårigheterna med tillförlitligheten i sexualbrott

    "Man måste erkänna att bortträngning inte existerar"

    Av Max Scharnberg

     

     

 

Skribenten är fil dr i pedagogik, undervisar i lögnens psykologi vid Uppsala Universitet. Vid tiden då den här recensionen skrevs undervisade Max Scharnberg vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har varit sakkunnig i 25 incestmål.

 

  • Av naturliga skäl har vittnespsykologin endast kunnat utvecklas i länder vars lagstiftning tillåter att den tillämpas i praktisk rättsskipning.

    I USA börjar man få en något yrvaken insikt om domstolarnas behov av assistans när ord står mot ord. Man har ibland försökt fylla behovet med kliniska psykologer eller psykiatriker. Men det är nödlösningar som ofta har gjort ont värre. Allt fler fällande domar därstädes betraktas numera som nationella eller internationella skandaler, och vi har sett många TVdokumentärer om dessa. Kanske hade misstagen kunnat undvikas om tyska och svenska metoder att utreda hade varit bekanta på andra sidan Atlanten.

    Lena Hellblom Sjögrens Hemligheter och minnen. Att utreda tillförlitlighet i sexualbrottmål (Norstedts Juridiska, 1997) är både till omfång och kvalitet en av vittnespsykologins mest betydande böcker. Författaren har dessutom en unik förmåga att förklara sina analyser så att de är fullt begripliga för en lekman utan förkunskaper, samtidigt som de är lärorika för den mest avancerade forskaren. Lena Hellblom Sjögren (LHS) uttrycker sig sakligt och neutralt, och den upprörda tonen i den här artikeln härrör kanske främst från recensenten. LHS hyser inga naiva föreställningar om att sexuella övergrepp inte förekommer. I själva verket understryker hon en paradox: tendensen att se övergrepp där de inte finns, kan leda till att man förbiser de verkliga offren.

    Tyngdpunkten ligger på fyra rättsfall, varav två rör barn. Beskrivningarna är mycket detaljerade, med utförliga ordagranna utdrag ur polis- och domstolsförhör, terapisamtal, egna intervjuer m.m. Men framför allt är analysen grundlig och mångsidig. Det måste te sig överraskande hur mycket information som kommer i dagen när tidsrelationerna görs tydliga, både mellan de olika händelserna, och mellan tidpunkterna för det första påståendet om varje händelse.

    LHS beskriver efterverkningarna av ett skilsmässofall. Åtta veckor efter separationen polisanmäldes fadern av modern för påstått övergrepp mot parets fyra resp. tvååriga döttrar. BUP och polisen trodde omedelbart på modern, och denna förhandsinställning kom att prägla den fortsatta utredningen. Men barnen själva sade aldrig någonting negativt som fadern gjort dem.

    Icke desto mindre fann en klinisk psykolog att åtminstone fyraåringen (Eva) hade missbrukats sexuellt. Men för sin slutsats använde hon ingen information ur de många timmars intervjuer som hon själv genomfört. Utan hon kombinerade en enda mening ur polisförhöret med Eva, med påståendet att fyraåringar inte kan indoktrineras. Vidare påstod hon sig ha tillämpat Elizabeth Loftus metod. Emellertid översatte försvaret hennes utlåtande till engelska, varefter professor Loftus fullständigt underkände dess metod och slutsatser.

    Förvånande nog förbisåg myndigheterna de talrika och tydliga indikationerna på moderns påverkan av barnen. Denna påverkan har dessutom ökat under åren efter den friande domen. Det är inte genom egen erfarenhet som en femåring (med arg barnslig röst) kan säga: "Massor tror på pappa, nästan hela landet. Pappa har varit runt i hela landet och sagt att vi längtar efter honom fast det gör vi inte."

    Under sex år har fadern knappast träffat sina barn. Utan att förstå vad de gjorde har myndigheterna hjälpt modern att skrämma flickorna för sin pappa. De negativa konsekvenserna har blivit allt mer påtagliga. LHS:s utlåtande utgör tveklöst "den bästa bevisningen" beträffande föräldrarnas lämplighet vid vårdnads- och umgängesmålet fyra år senare. Likväl förbjöds fadern att framlägga detta ut

    LHS behandlar utförligt den vetenskapliga forskningen kring bortträngning och "minnesåtervinning".

    Man måste erkänna att bortträngning inte existerar. Och ett flertal internationella psykologförbund har varnat för att betrakta "återkomna minnen" av sexuella övergrepp m.m. som annat än effekten av terapeutens suggestion. Det har också visat sig att patienter som "kommer ihåg" föregivet bortträngda övergrepp, ingalunda mår bättre.

    Hela denna gren av terapi har visat sig vara utomordentlig skadlig.

    Svåra neuroser, förlust av arbetsförmågan och självmordstankar är mycket vanliga. I USA har många patienter stämt sina f.d. terapeuter och av domstolarna tillerkänts mycket stora skadestånd. Samtidigt stöds denna farliga behandling i Sverige av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen!

    Klinisk verksamma psykologer eller psykiatriker intar ofta en dubbel inställning. I ett mål där jag själv medverkade försäkrade en psykiatriker under ed att målsäganden uppvisade hävd bortträngning av autentiska minnen. Han sade vidare att alla psykiatriker regelbundet observerar bortträngning. Men när denna läkare insåg att försvarsadvokaten var förtrogen med ämnet, gjorde han en kovändning och försäkrade i stället, att trots hundra års mycket stora möda har ingen lyckats visa . att bortträngning alls existerar.

    Med beklagande måste erkännas att jag både som forskare och sakkunnig har träffat på ett flertal läkare som inte tagit vittneseden fullt allvarligt.

    För 20 år sedan skulle hävd bortträngning och terapeutiska minnen inte tagits på allvar av domstolarna. Och med tanke på vad vetenskapen har att säga om dem idag, är det ingen vågad prediktion att man om 20 år kommer att skämmas över att de inte avvisades under 1980- och 1990-talen.

    I hypnosmålet trodde sig en 20-årig småbarnsmor återerinra övergrepp av pappan från det hon var två till tolv år gammal. Bortträngningen skulle ha hävts genom hypnos. Men LHS citerar längre och ordagranna utdrag ur de hypnotiska samtalen. Därmed kan läsaren direkt observera hur patientens barndomsupplevelser skapas av hypnosterapeuten. Med tanke på att både domstolar, åklagare och polis klagar över mängden av väntande ärenden finner recensenten det anmärkningsvärt att ett mål som detta överhuvudtaget ledde till åtal.

    Det tredje fallet är kanske det mest lärorika, inte minst beträffande barns reaktioner och sätt att tänka. Men det är också det som är svårast att beskriva i korthet. Den åtalade ådömdes 5 års fängelse i tingsrätten, men friades i hovrätten.

    Tre av målen ledde slutligen till friande, två dock efter längre tids häktning och förstörda liv. Dessa har fått 175 000 resp. 300 000 kr i ersättning. Däremot slutade det fjärde fallet med en tioårig fängelsedomen för sadistisk våldtäkt.

    Paret Olle och Ida hade levt i ett sadomasochistiskt förhållande. Båda tyckte om att bindas fast resp. tatueras under smärtsamma former. Ida har även föreslagit en väninna att dessa båda skulle tatuera varann.

    Förhållandet mellan Olle och Ida var stökigt, och Ida medger att hon kastat ett strykjärn, hotat med kniv och sparkat Olle i ansiktet. Han kallade på polisen. Men båda har upprepade gånger polisanmält varann. Ida var ingalunda ett hjälplöst offer. Av hennes åtta anmälningar handlar dock endast en enda om sex. Och här är det polisen som konstruerar denna brottsrubricering och hjälper Ida att fl ihop en historia som inte är alltför orimlig.

    Paret har bevisligen ätit middag på offentlig restaurang vid en tidpunkt när Ida ofrivilligt skall ha legat bunden i 24 timmar i sträck. Deras förhållande har brutits och återupptagits, och de har efter brytningar rest till utlandet tillsammans. När Olle häktades, överlämnade polisen nycklarna till Olles lägenhet till Ida, och tillät henne bo där ett helt år. Hon hade då rikt tillfälle att förstöra avgörande bevismaterial.

    I hovrätten visades en video som p g a klädseln kan tidsbestämmas till en tid när Ida påstod sig ha tatuerats på bröstet. Men när ett naket bröst utan tatuering kom till synes, sprang hon fram och stängde av videon. Därefter vägrade hon närvara i domstolen.

    Fallbeskrivningarna omfattar hälften av textmassan.

    Det är inte möjligt att genomgå alla övriga ämnen som LHS tar upp. Mycket utrymme ägnas forskningen om barns suggestibilitet. Och i motsats till vad som ofta påståtts existerar det inga "övergreppssymptom", trots att flera fällande domar åberopar just symptom som bevis.

    Vid 1960-talets början var antalet anmälningar nästan lika högt som idag. Men vid den tiden uppfattades det inte som ett katastrofalt samhälleligt problem som krävde extraordinära insatser. Den nya attityden uppkom märkligt nog vid en tid när antalet anmälningar var som allra lägst - 264 på ett år.

    Om vi skall sammanfatta är Hemligheter och minnen på samma gång en vetenskaplig forskningsrapport, en populär ämnesöversikt för lekmän, och en handbok för yrkesfolk. Man kan önska den en vid spridning och hoppas att den får stor inverkan. Den bör inte saknas i någon bokhylla över sexuella övergrepp.

    Det vore inte i överensstämmelse med LHS:s förutsättningslösa attityd att uppfatta boken som en väckarklocka. Recensenten kan dock inte komma ifrån att en bilmekaniker har störst nytta av beskrivningar av vad som gått fel.

    Varför skulle det stå annorlunda till inom domstolarna?

    Vidare har det ofta sagts att två hänsyn står emot varann: skyddet av barnet och den åtalades rättssäkerhet.

    Man tar ofta för givet att det är i barnets intresse att den åtalade fälls. Och man känner ibland dåligt samvete om man friar någon.

    Det är mer sällan som domare och nämndeman riktigt inser att en felaktigt fällande dom kan göra ett sunt barn till neurotiker, slå sönder en välfungerande familj, beröva ett barn dess fader för alltid, förstöra ett harmoniskt förhållande mellan föräldrar och barn m.m.

    Låt oss hoppas att Hemligheter och minnen kommer att bidra till både färre felaktigt fällande och felaktigt friande domar.

    Hemligheter och minnen

    Rättsröta i behandlingen av misstänkta för sexualbrott

    Tillbaka till Bokindex

    Till Artikelindex

    Tillbaka till Huvudsidan

Recension av boken "Förädlade svenskar"

Recension av boken Förädlade Svenskar, författare Bosse Lindquist.

2:a Upplagan 1997, Alfabeta bokförlag

Recensent: Birger Hjelm, jägmästare      

 

 

 

Birger Hjelm är jägmästare i Uppsala.

 

Recensionen är skriven för NKMR:s hemsida.

 

 

 

 

 

 

1934 beslutar, med bred parlamentarisk enighet, den svenska riksdagen att införa den första steriliseringslagsstiftningen i vårt land. Från lagens tillkomst framtill 1976 då lagen avskaffades har över 60 000 människor steriliserats. Efter nazityskland så torde Sverige ligga i den absoluta toppen över länder som i denna omfattning steriliserat sina medborgare.

 

Formellt skulle de utsatta vanligen ge sitt medgivande till för att sterilisering skulle bli verkställd men snarare som regel än undantag användes tvång för de oftast unga och vettskrämda männen och kvinnorna. Boken Förädlade Svenskar beskriver hur tvånget Ibland var direkt och öppet, men mer vanligt att de utsatta blev föremål för raffinerad övertalning och utpressning. Att övertalning och utpressning skulle användas rekommenderades även uttryckligen av Medicinalstyrelsen (numera Socialstyrelsen). Formerna och påtryckningsmetoderna varierade men kunde t.ex. inbegripa hot om att inte bli utskriven från en viss klinik, anstalt eller ungdomshem om man inte lät sterilisera sig. Det var också vanligt att unga kvinnor i en socialt och eller ekonomiskt besvärlig situation som oplanerat blivit gravida beviljas abort men under villkoret att de också låter sterilisera sig. Under dessa pressande omständigheter och ultimatum såg sig många ingen annan utväg än att skriva under sina egna steriliseringsansökningar. Exakt hur många som blev tvingade direkt eller indirekt är svårt att säga, men klart är att det rör sig om ett mycket stort antal. Dessa tvångssteriliseringar är flagranta kränkningar av våra medborgares mänskliga rättigheter och kan inte beskrivas som annat än en av de i modern tid största skamfläckarna i vårt land, ovärdigt vårat så kallade ”demokratiska samhällsskick”.

 

Bosse Lindquist intervjuar i boken några drabbade och försöker ge svar på varför de och andra i liknande situation tvingades till sterilisering. Steriliseringslagen tog sikte på av staten allehanda oönskade element och egenskaper.  Genom steriliseringar trodde man felaktigt sig då kunna minska sociala problem och fattigdom. Författaren tar upp de av staten påstådda dåliga arvsanlagen av olika slag som det genomgående motivet till steriliseringarna. Unga människor som bedömdes vara ”sinnesslöa” är vanliga i steriliseringsstatistiken. Att vara asocial var ett annat återkommande skäl för sterilisering. Diagnosen sinnesslö och asocial grundas många gånger på att dessa människor påstås t.ex. vara bland kvinnorna: hysteriska, abnormt sexuella eller nymfomaner och bland de unga männen: opålitliga, förljugna eller busaktiga. Detta är några exempel på att moraliska överväganden hade stor betydelse och har intet med medicinska och genetiska faktorer att göra vilket hävdades. I boken framkommer att det i själva verket är ytterst få av dem som tvångssteriliseras som är gravt utvecklingsstörda, en mindre andel skulle idag diagnostiseras som lätt utvecklingsstörda, medan de allra flesta är helt normala unga män och kvinnor men som hade oturen att komma från fattiga förhållanden där de kanske blivit intellektuellt understimulerade under uppväxten men som senare finner sig väl till rätta i vuxenlivet, en del utbildar sig, och blir framgångsrika i sina valda yrken, andra blir duktiga hantverkare och några bildar egna företag. Alla skulle dom klarat ett föräldraskap utan problem, men detta ett av livets stora glädjeämne, blev dom av staten för alltid bestulna på.

 

Förädlade Svenskar behandlar också den rasbiologiska- och rashygieniska värdegrunden vilken social- och familjepolitiken var inspirerad av i allmänhet och steriliseringslagen i synnerhet. Sverige låg väl framme i att anamma dessa tankebanor och i mitten på tjugotalet invigs det rasbiologiska institutet i Uppsala, det första i världen. Svensk ”rasförädling” var inspirerad av vissa andra västländer såsom USA som har börjat införa de första rashygieniska steriliseringslagarna men det är med Tyskland som det tongivande ideologiska utbytet sker och även efter nazisternas maktövertagande så fortsätter detta utbytet långt fram. Ras hygienikerna delade in raser och etniska grupper efter förträfflighet och bärare av olika goda egenskaper. Den nordiska rasen ansågs vara av särdeles god beskaffenhet. En sidodisciplin var den så kallade ”frenologin”. Frenologerna ägnade sig åt att mäta skallomfång och skallprofiler och härur dra slutsatser om karaktärer och egenskaper. Dessa tankegångar influerade alltså steriliseringslagarna och rashygieniska resonemang kunde man finna i steriliseringsutredningarna långt in på sextiotalet där epitetet tattartillhörighet bidrog till beslut om klientens sterilisering. Idag kan man skratta åt eländet och alla dessa tankegångar vet man naturligtvis är nonsens och irrläror. Ett häpnadsväckande men tyvärr korrekt konstaterande av författaren är det absurda i att det är först när Tyskland riktigt grundligt visat rashygienens rätta ansikte som Sverige på allvar sätter igång med sin egen steriliseringskampanj. Steriliseringarna ökar kraftigt under andra världskriget och når sin kulmen två år efter freden.

 

I ett av bokens kapitel ”A-barn och idioter” får man inblick i några av dåtidens tongivande politiker, sociala ingenjörer och intellektuellas resonemang och synpunkter. Här möter man naturligtvis bl.a. makarna Myrdal i steriliseringsdebatten. Samma år som steriliseringslagen kom till publicerades deras välkända bok Kris i befolkningsfrågan. Tillsammans med andra steriliseringsivrare så var de för en lagstiftning på området. De var dock kritiska till den befintliga steriliseringslagen då de ansåg den inte tillräckligt effektfull. Motiven till förslagen var framförallt ekonomiskt motiverade och ändamålen helgar medlen. Sverige hade, menar de, alldeles för många lågvärdiga individer och krävde en så sträng lagtillämpning som möjligt. Om steriliseringslagen är otillräcklig i nuvarande form så bör steriliseringslagen skärpas och samhällets organ tillåtas sterilisera medborgare mot deras vilja. Hjon hade inte längre plats i det allt mer industrialiserade samhället menade de. Huruvida egenskaper som sinnesslöhet är ärftligt eller inte är inget som bekymrar Alva och Gunnar Myrdal eftersom det inte ur någon synpunkt kan

 

försvaras att barn får födas upp hos sinnesslöa föräldrar. Varje fall är ett fall för mycket.

 

Det är en iskall cynism och rationalism som beskrivs i boken. Att denna rationalism dessutom är grovt felaktig gör saken än mer skrämmande.

 

En sak boken inte berör är hur Socialdemokratin idag förhåller sig till makarna Myrdals politiska gärning inom social- och familjepolitiken. Detta speciellt med avseende på att Alva Myrdal senare fick tunga poster i socialdemokratiska regeringar och var  tongivande i social- och familjepolitiska frågor. Makarna Myrdal är bland socialbyråkrater och många socialdemokrater närmast en ikon. Den Myrdalska inställningen om staten som den allsmäktiga uttolkaren av det privata livet och staten som en dominant aktör i sociala och familjepolitiska avseenden verkar starkt influerat tillämpningen av nutida socialtjänstlag och satt sig i väggarna på socialförvaltningar runt om i landet.

 

Det vilar naturligtvis ett stort ansvar på det politiska etablissemanget i allmänhet och på socialdemokratin i synnerhet, i dess egenskap av att helt dominerat innehavet av  regeringsmakten sedan tjugotalet. Men det är inte dugligt att lägga ansvaret bara på de högsta politiska beslutsfattarna. Även de som utförde och lät det ske har ett tungt ansvar. Författaren beskriver det talande i att ”om det har varit svårt att få drabbade att träda fram så är det ingenting mot att få de då ansvariga läkarna att idag träda fram”. De få som vågat träda fram beskriver den benhårda lojaliteten och skråtänkandet, och den rådande auktoritära mentaliteten inom läkarkåren som bidragande orsaker till övergreppen. Ingen vågade ifrågasätta beslut och allmänna direktiv utan man skulle foga sig i den kollegiala sfären till vilket pris som helst. Man var dessutom, först och främst, en statstjänsteman för att värna om den så kallade samhällsnyttan istället för att som läkaretiska regler föreskriver att se endast till patientens bästa. Läkarförbundet har ännu idag inte utvärderat de övergrepp under steriliseringarna som kåren gjort sig skyldiga till eller på annat sätt rannsakat kårens agerande och yrkesroll. Det lär nog dröja innan en sådan rannsakan sker. Det handlar om prestige och det är som författaren skriver i förordet allt för många myndighetspersoner och läkares heder som står på spel.

 

Bokens andra utlaga kom ut 1997, ungefär samtidigt togs beslut om en steriliseringsutredning. Denna utredning leddes av dåvarande socialministern Margot Wallström. Utredningen ledde fram till bildandet av myndigheten: steriliseringsersättningsnämnden vilken löd under socialdepartementet. Utredningen konstaterade att de drabbade har rätt till ersättning ”ex gratia” (av nåd).

 

Förordet i boken avslutas med följande tre meningar:

 

 Låt oss hoppas att de aldrig mer får höra en myndighetsperson tala om dem som en skock efterblivna idioter. Och att de får den eftertryckliga, personliga ursäkt som svenska staten är dem skyldig. Och att de faktiskt kompenseras med skäliga belopp – och inte med de småsummor som staten av nåd hittills utbetalat.

 

Ersättningsbeloppet sattes till 175 000 kronor per drabbad och det blev nämndens ansvar att utreda vilka som, efter att de skickat in ansökan, har rätt till denna ersättning. Man kan ha olika åsikter om nivån på ersättningsbeloppet men måste ändå i dessa tider, inte minst med tanke på näringslivsskandaler där miljonerna rullar och statliga toppchefers skamlösa förmåner och lönevillkor, ses som oförskämt lågt, det motsvarar trots allt inte mer än tre-fyra av socialministerns månadslöner. I denna skamfläcks eftermäle är det värsta kanske ändå att de drabbade ännu inte har fått någon personlig ursäkt från regeringen och därmed inte full upprättelse. Från steriliseringsnämnden erhöll de drabbade besked om att de är berättigade till ersättning av nåd – men ingen ursäkt. Steriliseringsnämnden avvecklades hösten 2003. Myndigheten existerade alltså blott under ca fyra år vilket måste uppfattas som negativ symbolhandling. Statsmakten vill se ärendet slutbehandlat och slutdebatterat och är helt i linje med den svenska särdraget i förvaltnings- och myndighetskulturen att snabbast möjligt skaka av sig, förtränga och glömma obehagligheter, felaktigheter och övergrepp i det förgångna.    

 

 

Uppsala den 5 januari 2004

 

Eugenics and the Welfare State
Norway, Sweden, Denmark, and Finland

Gunnar Broberg, Nils Roll-Hansen 

 

Bokindex

 

Artiklar

 

Tillbaka till Huvudsidan

  

 

  

   

 

    

 

Bok1_for_sverige_pa_tiden_av_ann_ekeberg

 

FÖR SVERIGE - PÅ TIDEN! ...en exposé över ungdomskulturen

av Ann Ekeberg

 

Något om boken... Varför sparkar och slår små Barn varandra som en naturlig del av sitt umgängesmönster? Kan man ta livet av sig bara för att man lyssnar på rockmusik och spelar rollspel? Är satanismen på väg att smyginfiltrera Sverige?

I sin bok För Sverige - På Tiden! möter vi den engagerade debattören, läraren och mamman Ann Ekeberg som ger sig på den destruktiva och kommersiella subkultur som i allt högre grad börjat prägla Barnens värld och uppväxt.

Att enbart bli förtvivlad ändrar inte så mycket i sak. Att informera sig om dessa slutna sällskap, deras koder och gömda meddelanden är kanske ett sätt att förstå de mekanismer som styr ungdomars sätt att reagera i vissa situationer - men också för samhället att sätta stopp för en oönskad utveckling.

Ann Ekeberg tar Dej här med in i en för många vuxna okänd värld. Även om du är förälder - har du verkligen spelat Barnens till synes oskyldiga data- och TV-spel till slut? Eller tröttnade du efter en stund på detta "bilkörningsprogram" som ger frispel först när man kör över en gravid kvinna så att hon slänger sitt foster under ett autentiskt dödsskri...???

 

Några som läst boken...

Ann, du säger inte bara "det var bättre förr"! Du har bra argument rakt igenom hela boken.
Daniel B. 8:klassare Skåne

Rockmusikerna säger att de inte menar något med vad de gör på scen. De förklarar dock inte varför de då gör det de gör. Ann Ekeberg har tagit deras budskap på orden. Det blev en skrämmande läsning om våld, sexuell förnedring och satanism. En ytterst tankeväckande bok för alla med ett hjärta för ungdomen.
Karl Hermansson, Fritidsintendent Eskilstuna

Jag delar Din reaktion mot skräpkulturen. Den måste bekämpas för våra ungdomars skull. Det behövs sådana korståg som Du bedriver. Lycka till i fortsättningen.
Bengt Harding Olson, Riksdagsman

Den er blitt et lite oppslagsverk for meg i en travel hverdag. Det å eie denne boken, for en som vet vad det vil si å lide i rockesammenheng, er som å ha vennen Ann som stadig gjest i sitt hus.
Sonja Pran, tidl.sekr. for kulturred. Finn Jor. Aftenposten

Det är viktigt att människor som Du engagerar sig för de viktiga uppgifter som Du beskriver. Jag tror också att man måste få opinioner och politiker att vakna för att stoppa den olyckliga utveckling vi nu ser.
Björn Sprängare, Koncernchef Trygg-Hansa

Jag rekommenderar denna bok till statsministern. Inte för att jag har någon ekonomisk vinning av det, men därför att jag är imponerad av den och förstår att ni alla i regeringen helst bör läsa den.
Gösta Norell, galleriägare till Arboga Tidning

Nu vet vi vem som är den kvinnliga motsvarigheten till Indiana Jones!
Gotlandsteatern

Boken är en guldgruva för alla som vill veta hur de resursstarka internationella krafter arbetar som skapar och sprider destruktiva förebilder och våldsdyrkan bland våra ungdomar. Ett utmärkt underlag för studiecirklar etc bland föräldrar, skolpersonal och ungdomsledare.
J-O Gustavsson, Systemanalytiker Kramfors

En utmärkt handbok över skräpkulturen, som varje ansvarsmedveten person bör ta del av innan det är för sent...
Holger Nilsson, skribent Vetlanda

Tack för din vackra men skrämmande bok! Sänder ett nytt bevis på pamparnas ointresse.
Ebbe Lindell, prof. Lärarhögskolan


Tack så mycket för boken. Den är mycket intressant speciellt när man själv har 5 barn som lyssnar på musik - det är inte alltid man tänker på vad det kan föra med sig.
Sonja Bernadotte, Grevinna, Mainau Bodensee

Jag frågar mig efter att ha läst boken: Är detta en del av förklaringen till de problem jag som polis så ofta konfronteras med på våra gator och torg? Jag är idag beredd att svara JA på denna fråga. Retningströskeln ligger så högt för många ungdomar att våld och respektlöshet tillhör vardagen för alltför många ungdomar så att de ofta utgör lösningen på problem och konflikter. Läs boken och döm själva!
Jan-Eric Boo, polisman Hässleholm

bok1_for_sverige_pa_tiden_av_ann_ekeberg
Författarinn-ANN

 

Jag är ofta ute och talar till Barn och ungdomar i skolor och konfirmandgrupper samt till lärare och föräldrar på studiedagar och föräldramöten. Varje gång förvånas jag över den stora glädje som växer fram i dessa samtal om de kommersiella krafternas försök att manipulera våra Barn och ungdomar. Det är på ett äkta sätt befriande att "göra upp räkningen" med den så kallade ungdomskulturen. Till min bok har jag tagit hjälp av en rejäl portion "helig vrede" och som jag hoppas en smula humor för att dela den sanna glädjen över Barn med mina läsare.

Ann Ekeberg

Beställ boken på Postgiro 442 04 44 -4 (A. E. Celest Konsult)
Pris(inkl porto) 170 kronor


Tillbaka

 

 

MYNDIGHETSMAFFIAN

 

 

 

 

 

 

MYNDIGHETSMAFFIAN

Av Sven-Erik Berg

 

 

 

 

 

boktips_myndighetsmaffian

 

 

 

 

 

 

 

MYNDIGHETSMAFFIAN ger information om diverse myndighetsmissbruk på kommunal-, läns- och riksnivå. Boken ger många lysande exempel på hur sunt förnuft och mänsklig hänsyn får stå tillbaka för prestige och maktfullkomlighet.

Här ges konkreta exempel på långtgående lagöverträ­delser på kommunal nivå. Andra exempel visar hur domstolar bryter mot svensk och internationell lag samt mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna Mycket märkliga företeelser hos Försäkringskassan, Polisen, Åklagarmyndigheten, Arbetsförmedlingen, etc. beskrivs utan pardon.

 

Beskrivningarna är rakt på sak, utan omskrivningar och samtliga kapitel bygger på autentiska händelser. De som har korrekturläst materialet hävdar att det även innehåller en gnutta humor och ironi. Läsaren torde efter hand upptäcka att det finns fog för bokens titel. Med förhoppning om en intressant, men inte allt för chockerande läsning.

 

 

 

 

 

BARNAROV
Av Sven-Erik Berg

 

 

Tillbaka till Böcker

 

 

Till Artiklar

 

 

Svensk familjepolitik. Kapitel 2

 

 

Familjepolitik, förändringar i familjen - Jämförelser mellan Sverige, Italien och England

(Family Policy, Family Changes - Sweden, Italy and Britain Compared)

Patricia Morgan, Brittisk sociolog

 

CIVITAS Institute for the Study of Civil Society, London. ISBN 1-903386-43-8

 

 

 

Kapitel 2

 

 

Sverige:

 

Socialistiskt ingenjörsskap i familjepolitiken
Översättning: Krister Pettersson, Civilingenjör

 

 

 


Krister Pettersson är en internationellt verksam civilingenjör. Här följer hans presentation av Patricia Morgans bok:

 

 "Att en internationellt erkänd sociolog som Morgan nu har publicerat en bok, i vilken för en västerländsk demokrati synnerligen anmärkningsvärda förhållanden i vårt land beskrivs i klartext, måste uppmärksammas på bred front, i Sverige och utomlands.

 

Jag ber er alla, att göra vad ni kan för att sprida Morgans synnerligen kraftfulla och välunderbyggda kapitel om Sverige i boken. Jag bilägger texten i original med tillstånd för spridning från förlaget CIVITAS, och en något förkortad översättning jag står för själv. Också bilagt är en bild av bokens omslag.

 

Med vänlig hälsning

 

Krister Pettersson

 

(Anm.: fotnoter är utelämnade i texten – vänligen se den engelska originaltexten för korrekt hänvisning till fotnoter)

 

 

 

 

 

 

boktips_svensk_familjepolitik_kapitel2

 

 

1. Nuvarande situation

Huvuddragen i familjebildningen i Sverige under de senaste decennierna är:

·        Minskande antal giftermål, flera skilsmässor och ökande samboskap;

·        De första förhållandena bildas vid allt yngre åldrar;

·        En ökning i antalet människor som lever ensamma;

·        En stadig ökning i antalet enföräldersfamiljer;

·        Sekvenser av giftermål och samboskap är vanliga och ökande;

·        Andelen födslar utanför äktenskapet stiger snabbt och förblir högst inom EU;

·        Fruktsamhetsnivåer varierar starkt som ett resultat av nativitetspåverkande politik;

·        Självmordsnivån är bland de högsta inom EU, överträffat endast av Finland.

Familjestruktur

Familjen med ett gift par och med ett eller två barn är den vanligaste familjetypen i Sverige.  -----

Emellertid levde 24 procent av barn födda i Sverige under 1960-talet och omkring 29 procent av de födda under mellan 1970-76 vid 16 års ålder inte längre med båda sina biologiska föräldrar.

Att bo ensam har ökat: under 1995 bodde 21 procent av människor mellan 16-74 år ensamma.----

Giftermål

----

Ökningen av ogifta par bidrar till ”partnerskapsrörligheten” i Sverige, som annorstädes. Dessa varar vanligen en kortare tid (kortare än vad som var fallet för några år sedan) och följs ofta av successiva förhållanden. Svenskarna har den högsta andelen kvinnor mellan 35-39 år, som har haft tre eller flera sambo-”partnerskap”.

--- Emellertid innebär tiden mellan förhållandena, att fler människor lever utan förhållanden i det långa loppet. Samboskap varar emellertid längre tid än i England. Samboskap som ledde till giftermål, hade en varaktighet av 48 månader, jämfört med 17 i England.

Förre lågstatus män är gifta och fler är utan familjeliv.

Fertilitetstrender

Under 1930-talet föll fertiliteten i Sverige till 1,7 barn per kvinna…

Födslar utom äktenskapet

Sverige hade redan vid slutet av 1800-talet en hög nivå för andelen födslar utanför äktenskapet (tio procent) jämfört med andra europeiska länder, delvis på grund av att det fanns ett överskott på kvinnor, eftersom män emigrerade, och en hög ålder vid inträde i äktenskap, eftersom unga väntade på att få ärva jord.

Ensamma föräldrar

Sverige hade år 1979 en av de högsta andelarna ensamma mödrar i Europa. Ökningen var högre än i England under 1990-talet

…..

Skilsmässa som en språngbräda

På det hela taget är antalet invidiver som upplever familjesplittring (från alla källor) årligen 140 – 150 000 vuxna och barn.

----

En faktor i skilsmässostatistiken är arbetslöshet: som annorstädes förväntar sig kvinnor, att männen är huvudinkomsttagaren och förkastar män, som inte kan erbjuda tillräckligt finansiellt stöd.

----

Samboskap som en språngbräda

Som annorstädes, på grund av att samboskap har en högre upplösningsrisk jämfört med giftermål och eftersom samboskap har blivit ett vanligt sätt att leva, blir detta en ledande orsak bakom ökningen i ensamma föräldraskap.  ----

I motsats till föreställningar om Sverige i England, har samboskap inte blivit likvärda med äktenskap vad avser deras längd och stabilitet.

2. Historisk bakgrund

Dessa trender visar en bild av ökande social fragmentering. Icke desto mindre har Sverige i Europa ett rykte för att vara upplyst och progressivt. En myt är, att Sverige är ett levande bevis på att samboskap är lika hållbart som giftermål. Ett annat är, att svensk erfarenhet skulle visa, att ensamma föräldrar och deras barn till sina resultat är mer än jämbördiga med tvåföräldersfamiljer och deras barn, så länge de får lämpligt stöd. Sverige skulle ”bevisa” att småbarn utvecklas bättre, när de vistas på daghem, än när de fostras av mödrar i hemmen, och så vidare. Politiska analytiker vänder sig till Sverige som ett välkänt exempel på modern familjepolitik, ett system som erkänner, att sociala transformeringar har blivit nödvändiga genom målet jämställdhet mellan könen och den kompletta industrialiseringen av socialt liv … den renaste modellen för ett system med daghem, progressiv skolning, betald föräldraledighet … som förenar behovet av mänsklig reproduktion med förändringen mot könens jämställdhet.  Den svenska välfärdsstaten är en modell att eftersträva. Den aktuella trenden är, att klassificera välfärd/skatte- eller familjepolitik på ett sådant sätt, att idealet med dubbelarbetande familjer, som delar hushållsgöromål, på ett fördelaktigt sätt kan jämföras med skräckbilden av den familj, där inkomsten bara tjänas av en manlig inkomsttagare och som har stark rollfördelning. Politik, som inte syftar till att ytterligare utveckla den första familjetypen, ses som om den i stället går ut på, att underordna kvinnan i den senare familjetypen (”kvinnofälla” öa). Den enda upplysta politiken har blivit den, som ger kvinnor lika tillträde till arbeten på arbetsmarknaden, ekonomiskt oberoende och subventionerad, bra barnomsorgsservice så, att de aldrig behöver välja mellan arbete och barn. Detta synsätt förs fram av svenska socialforskare (likaväl som politik-utformare), som ”har tänkt ut flera olika jämförelsesätt för välfärdsstater, vilka alltid placerar den moderna, nordiska välfärdsstaten på toppen i jämförelsen, såsom varande den bäst fungerande modellen”. De kräver, att denna modell också måste exporteras överallt, och den har länge favoriserats av engelska, etablerade feminister, i och utanför regeringen.

År 1996 beklagade sig Allan Larsson, generaldirektör i DG V, generaldirektoratet ansvarigt för arbetsfrågor, industriella relationer och sociala angelägenheter, i Europakommission, över att kvinnors arbetsandel inom EU fortfarande var lägre än mäns. Han insisterade, att tiden för den manlige familjeförsörjaren var slut, och avfärdade det ”gamla sociala kontraktet” som hade en uppdelning av ansvaret mellan makarna, som varande ”inte giltigt längre”. Faktiskt krävde han, att den ”traditionella” könsuppdelningen av arbetskraft måste göras olaglig, och att den svenska modellen skulle utökas till hela Europa, oavsett vad man önskade om det.

Sverige har förts fram som det främsta exemplet på den ”maximala välfärdsstaten”. Dess projektmål är att ”rätta till människors liv genom att definiera innehållet i det goda livet och kontrollera de institutionella instrument som leder dit”. Det finns till och med en officiell lista på namn från vilken bebisar bör namnges. Rättfärdigandet för sådan, långtgående påverkan och försök till att forma människors grundläggande val i livet vilar på antagandet, att någon vet bättre än de berörda enskilda människorna, vad det goda livet är och hur det kan uppnås. Inte minst har detta inneburit en fullständig politisk kontroll över familjelivet, där Sverige har gjort det mest fullständigt samordnade försöket i historien, att konstruera fram kvinnors frihet från ansvar för barnavård och avskaffandet av den traditionella familjen genom ekonomisk styrning, socialt tryck och massiv allmän omskolning.


1968 blev Sverige det första landet i världen med att införa en politik, som gick ut på att uppnå jämlikhet mellan könen genom att ändra såväl mäns som kvinnors roller. I ett uttalande till Förenta Nationerna det året, deklarerade den svenska regeringen, att det inte var tillräckligt att garantera kvinnor sina rättigheter. All lagstiftning och all socialpolitik måste understödja ett skifte, från mannen-familjeförsörjaren och kvinnan-hemarbeterskan, till ett samhälle av oberoende individer och av partnerskap, inom vilka alla arbetsuppgifter delades.

 

I det nya århundradet har omskapandet av könen förenats med försöket att jämställa ”sexualiteter”. Böcker och andra media, som säljs till svenska skolor och som innehåller ”otillfredsställande eller diskriminerande stycken rörande homosexualitet eller bisexualitet” skall förpassas till bålet. I detta syfte utövar skolöverstyrelsen en omfattande översyn över alla skolor, för att bestämma hur skolledare väljer och använder skolböcker. Skolor är nu ”befogade” att ”integrera könsjämlikhet och ämnen runt sexuell orientering i verksamhet och vardagsgöromål”.  Eftersom varje kritik eller motstånd mot en fullständig normalisering av homosexualitet i det tysta är definierat som psykiskt onormalt, menar man, att forskning skall fokusera på hur "normer och attityder gör homofobi möjlig" även i fall att det inte finns "någon statistik eller ingående studier som kan slå ner på diskriminering på grund av sexuell orientering". Detta innebär, att sådant som kan anses som sårande uttalanden om homosexualitet eller homosexuella, kan innebära fängelsedom.

----

I Sverige finns en lång tradition av stark centralstyrning och minimalt medborgardeltagande.

----

Det finns traditionellt inga större maktgrupper som kan balansera statsmakten, varför den svenska statens makt och styrning over sina medborgare inte har något motstycke i Västeuropa. Detta är grunden för statens expansion och dess ambition att införa ett kollektivistiskt synsätt, som kräver stark institutionell enhetlighet och individens underkastelse för samhällets bästa intressen, så som de formuleras av en elit av experter, som anses ha överlägset kunnande, om hur folket bäst skall leva.

Sverige tog snabbt till sig 1900-talets kollektivistiska idéer om styrning av ”expert”-eliter, som innehade en överlägsen kunskap om hur människor bäst skulle leva.

Till detta var den ”mogna industrialism” som slog rot i tidigt 1900-tal en ”paradoxal och synnerligen instabil kombination av marknad och kommandoekonomi”. År 1870 var tre fjärdedelar av befolkningen sysselsatt inom fiske, jord- och skogsbruk, och endast nio procent inom industri (i England fanns 45 procent av arbetskraften inom industrin vid denna tid). Sverige hade inte kol, men byggde ut vattenkraft, vilket ledde till en mycket snabb ekonomisk tillväxt. De ”stora fabrikerna med massproduktion var veritabla plan- och kommandoekonomier i miniatyr. Deras organisationsprinciper var starkt hierarkiska och deras ”top-down” orderkedja lika tydlig som i militära organisationer”.  Rationaliteten i storindustrin inspirerade det ”sociala löpande band” som avfärdades i USA, men favoriserades i Tyskland, Sovjetunionen och Sverige, eller i länder med mera korporativistiska och hierarkiska traditioner. Den svenska välfärdsstaten skulle utvecklas efter riktlinjer, som återskapade de principer om centralisering och standardisering, som rådde inom den massproducerande industrin, den lyckliga fabriken, eller ett styr- och regler-Utopia.

Som med demokratin, kom Sverige sent med många utvecklingslinjer inom könsjämlikhet och familjelagstiftning. ”Modernisering” innebar en fortsatt förlängning av de två reformfaser, som annorstädes inträffade mellan 1880 och 1900 och sedan mellan 1960 och 1975, med Sverige kommande långt senare med vissa åtgärder, och mycket tidigare med andra. Till 1920 hade gifta kvinnor inte kontroll över sina inkomster, som tillhörde mannen. Till 1909 fanns inga borgerliga äktenskap. Men illegitimitet som ett juridiskt begrepp, avskaffades 1917, inte av radikalism, utan på grund av det sätt på vilket stigmatisering lades ovanpå problemen runt barn födda utanför äktenskapet, och deras mödrar. Liberal skilsmässolagstiftning infördes under 1920-talet och utökades år 1974. Homosexualitet blev avkriminaliserad år 1944, Obligatorisk sexualundervisning infördes i skolorna år 1956.

Öka nativiteten

Drivkraften bakom familjepolitiska åtgärder fram till 1960-talet var att upprätthålla befolkningsmängden efter år av emigration och låga födelsetal.

I Alva och Gunnar Myrdals bok 1934, Kris i befolkningsfrågan, argumenterade de, att något måste göras för att ekonomiskt jämställa familjer med barn med sådana utan.

Myrdals vände befolkningsfrågan mot socialistiska mål.  De var själva sinnebilden av den kollektivistiska sociale ingenjören, för vilken det existerande sociala livet bara var det ologiska resultatet av olika mänskliga val.

Myrdals uppmanande till modernisering genom frivilligt föräldraskap, sexualutbildning och födelsekontroll kopplade till det feministiska temat kvinnors fulla engagemang på arbetsmarknaden. Både Alva och Gunnar Myrdal såg befolkningsfrågan som hävstången för socialiseringen av Sverige. Endast sex skulle lämnas fritt till individen, med hoppet, att detta skulle resultera i tillräckligt många barn för det socialistiska samhället.

Att importera revolutionen

Före övriga västländer, lades doktrinen för sexuell frigörelse och jämställdhet mellan könen ut av samma gruppering av feminister, som påverkade det tidiga Sovjetunionens program för sexuell frigörelse. Bostadskvarteren var inte byggda för kvinnors arbete och frihet från tråkiga hushållsgöromål. Med beundran för Le Corbusiers ”boendemaskin”, önskade Myrdals och andra politik-utformare ”kollektivhus” för det ”nya folket”, med kvinnan i yrkesarbete och barnen i daghem, under socialarbetares och utbildares överinseende. Västerlandets samhällsdilemma skulle lösas på Friedrich Engels´ sätt, genom utvecklandet av mera ”effektiva” former av barnomsorg bättre anpassade till industriåldern. Daghem och sommarläger skulle bli billigare än att stödja den antikverade och svåranpassade familjen, i vilken barnen var utsatt för en psykiskt skadlig atmosfär. Föräldrars individualistiska önskan efter frihet att fostra sina barn var ohälsosam.

Med sådana omständigheter, skulle kvinnor föda fler barn. Om det inte funnes tillräckligt med arbeten, skulle offentliga arbeten, ekonomisk planering och en växande ekonomi skapa tillräckligt mycket för alla. Ingenjörsritningen gällde byggandet av ett samhälle, där tillgångar ägdes tillsammans, arbetet delades, maten lagades gemensamt, och barnen uppfostrades tillsammans. På så sätt, skulle män och kvinnor ”bli jämlika och oberoende, och sexuell moral … inte definieras av legala normer”. ”Målet var att bryta de band, som privat egendom och traditionella familjeband lade på individens utveckling i ett fritt samhälle”. Kollektiv hushållning var ”inte bara en bekvämlighet för kvinnor, utan… en del av en struktur som var nödvändig för att skapa socialistiska relationer.”

Vidare, genom att minska samvarotiden i hemmen, skulle föräldrarnas inflytande över sina barns utveckling elimineras.

För reformatorerna innebar en rationell tilldelning av resurser inte ekonomiska bidrag utan mer av natura, av ”social konsumtion”. I annat fall skulle familjebidrag adderas till familjebudgeten i stället för att läggas direkt på barnen. Samhället måste ta på sig den största delen av barnstödet, finansierat av skatter på hela befolkningen, och dela ut fria måltider, fri sjukvård, kläder, barnavård, ”moderna, hygieniska möbler” osv. Sådana kollektiviseringsprogram skulle visa sig billigare, effektivare och lämpligare för att fylla behoven än individuella val. Och de skulle innebära social förändring genom avskaffandet av självständiga handlingar. Vanligt folk saknade känsla för vad som var bra för dem. Konsumtionen, den sista ekonomiska funktionen som kvarstod för familjen, måste socialiseras.

Makarna Myrdal dominerade den politiska och sociala debatten under mellankrigstiden till den grad, att man kallade samlag för ”att myrdala” och en soffa en ”myrdalbädd”. Men reformprogrammet, med daghem för barnen, gick utöver gränserna för socialdemokratisk politik och opinion under 1930- och 40-talen. Realiserade familjepolitiska reformer inkluderade fri mödravård i offentliga kliniker, hyresbidrag enligt familjestorlek, skatteavdrag för barn, lån till nygifta och arbetsskydd för mödrar. Under 1948 infördes allmänna barnbidrag för att ersätta skatteavdrag för barn.

Välfärdsstaten sågs som ett instrument för jämlikhet, mer än bara en inrättning för att lätta bördan under olika perioder i livscykeln.

Social ingenjörskonst: feministparadiset

Under 1960-talet föreföll målet, att uppnå en verklig fördelning av välstånd, eller åtminstone en minskning av inkomstskillnader genom full sysselsättning och åtgärder för icke-arbetande medlemmar i samhället, än längre bort. Ojämlikheterna hade ökat. Möjligheter till avancemang gick till dem som redan hade möjligheter, under det att stöd, lån och skatteavdrag till företag ökade välståndsgapet. Offer för en ”nyfattigdom” var främst de med barn, och särskilt ensamma föräldrar, storfamiljer och invandare. Det som ”återdistribuerades” tillbaka till föräldrar var litet, jämfört med vad de betalade i skatt för att finansiera förmåner och service (plus administrationskostnaderna) som gick främst till andra – särskilt pensionärerna. 1958 hade pensionärer en högre inkomst än medlemmar i familjer med beroende barn.

Debatten om jämlikhet förenades med en återuppstådd könsdebatt, dominerad av progressiva sociologer och psykologer. Vid det här laget, var ”socialt föräldraskap” en definitiv förutsättning för en frigjord sexualitet, som ju var oförenlig med barnalstring baserat på äktenskap. Med reformivrarna upptagna av klass och könslikhet, var målet ett samhälle, där individer, oavsett kön, giftermål eller föräldraskap, aldrig var beroende av någon annan, och i kontinuerligt heltidsarbete oavsett äktenskaps- eller föräldrastatus. Erlanderrapporten, som antogs av socialdemokraterna 1964 och som stöddes av kommunister och folkpartister, krävde att statens makt över näringsliv och utbildning skulle användas för att eliminera könsdiskriminering och könsbestämda yrkesval och för att sätta upp barnomsorg. I jämförelse, förlängde ansträngningar för att minska konflikten mellan arbete och familj endast inställningen, att kvinnors arbete var i hemmet och med barnens vård. Det skulle inte finnas någon ”rätt att välja” mellan hem och karriär under någon del av livet, och män och kvinnor måste ovillkorligt ha samma skyldigheter. Folk visste inte vad de ville; de var bara ”kulturellt predisponerade” och stelnade i en förlamande form.

Med målen lika försörjning och likhet i möjligheter, uppnådd genom nerbrytning av hemarbetets uppdelning efter kön, och lika möjligheter och åtgärdspolitik utanför hemmet, fick det socialdemokratiska kvinnoförbundet dessa mål intagna i partiets ”jämställdhetsprogram” som antogs 1969. Detta genom ett trixigt förfarande, och denna politik blev aldrig egentligen debatterad offentligt. Programmet presenterades som ett som innehöll någonting för alla, så dess omfattning för kvinnor, eller den sociala omformningen av de nya kvinnorna, förblev i det stora hela fördolt.

Alla i arbete

Minskning av fattigdom eftersträvades genom lönepolitiken, i samband med strävan efter full sysselsättning. Det var inte fråga om den ”levnadslöne”-politik som bedrevs av regeringar och fackföreningar i engelsktalande länder från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet – målet att säkerställa att manliga inkomsttagare skulle ha en tillräcklig inkomst för att försörja en mindre familj med en enkel, men tillräcklig levnadsstandard. I stället, med målet att ha alla föräldrar i arbete, måste det vara fråga om lika lön och lika yrkes- och familjearbetsmönster för båda könen. Parat med målet att reducera könsskillnader, fanns målet att utjämna inkomsterna mellan familjetyper. Detta var i sig själv en del i att säkerställa jämlikhet över klassgränserna. Brist på arbetskraft dikterade alla kvinnor till yrkesarbete för att undvika att behöva ta till immigration, med dess vanliga sociala problem. (Andra länder, som England och Tyskland, importerade arbetskraft från mindre utvecklade länder.)

 

För att uppnå dessa resultat, behandlades gifta och ogifta par lika med avseende på beskattning, bostadsbidrag och barnförmåner. Individuell beskattning av makar ersatte sambeskattningen år 1971. Principen om utjämnad beskattning av familjen – att inkomsten beskattades i proportion till antalet personer beroende av den – avskaffades med motivet, att ingen skulle vara beroende av någon annan, och barnen skulle föredragsvis uppfostras av staten.

”Socialdemokraterna offrade en av sina högtidligaste principer… i syftet att tvinga en skatt på den hemarbetandes arbete och för att driva alla mödrar ut på arbetsmarknaden”. Som en tilläggsbestraffning för inbördes stöd, fick en familj, med bara en inkomsttagare, lägre bostadsbidrag än en med samma nettoinkomst intjänad av två. Bostadsbidrag betalas per person. Sedan 1995, är en ”partner” utan inkomst inte berättigad till bostadsbidrag, varför paret kommer att ha en inkomstbegränsning under hälften av den som tillåts en ensam förälder.

Med mycket hög progressiv beskattning, blev det omöjligt (som avsett) att leva på en lön, och mer ekonomiskt lönsamt för kvinnan att arbeta, än för mannen att arbeta övertid eller skaffa ytterligare avlönat arbete. Den resulterande höga graden av kvinnors yrkesarbete har tolkats som ett utslag för, att kvinnor föredrar betalt yrkesarbete och finansiellt oberoende framför arbete i familjen och beroendet av en make.

Alla på daghem

För att sätta ytterligare press på båda föräldrarna att arbeta utanför hemmet, blev subventionerade daghem den huvudsakliga formen för ”hjälp” till familjer. Staten tog på sig, och socialiserade, många familjefunktioner och mycket familjeansvar till en grad okänd utanför sovjetblocket. Detta innefattade inte minst uppfostran av barnen i daghem (idealet) eller hos dagmammor. Att befria världen från könsroller var inte enbart ett uppfostringsarbete, utan innebar också en påverkan på personlighetsutveckling och attityder. Under antaganden av hur oerhört viktigt tidiga erfarenheter är, gav daghemsfostran möjligheter att bekämpa tidiga skillnader i könens personligheter under det att föräldrarna var upptagna av sitt yrkesarbete.

Föräldraskap skildes från äktenskap, och ordet ”vårdnadshavare” infördes, för att beteckna den person, som är närmast ansvarig för ett barn. Dessa vårdnadshavare agerar för staten, som ”inte bara är tillsynsmyndighet utan också det organ, som skapar de villkor under, vilka mödrar och fäder fungerar som föräldrar”.  En aspekt på integrationen av yrkesarbete och föräldraskap är, att föräldrars arbete med barnutveckling och utbildning, måste delas med betalda proffs. Proffsen gör sitt arbete som betalt yrkesarbete, vilket betyder att reglerna för deras yrkesorganisationer och fackföreningar sätter vissa gränser för föräldrarnas inflytande. Under det att föräldrar förväntas gå till möten på daghemmet ”för att informeras om situationen och planeringen i daghemmet och för barnen… förväntas föräldrar normalt inte blanda sig i… I skolan finns ännu mindre möjligheter att influera det sätt på vilket barnen tas om hand och utbildas. På det hela taget är det fråga om en förlust av föräldrars kontroll över barnets utveckling”.

 Det allmänna barnomsorgssystemet, infört under 1960-talet, täcke omkring 50 procent av barn upp till sex år (skolan börjar vid sju års ålder), och omkring en tredjedel av barn under tre år tas om hand i kommunala daghem eller av avlönade dagbarnvårdare.  Avgifter för daghem är kraftigt subventionerad och uppgår till cirka 10-15 procent av verkliga kostnader. Avgifterna sätts olika i respektive kommun. En plats i ett daghem kostade omkring två tredjedelar av en medelbruttolön vid mitten av 1980-talet. Ensamma föräldrar har i allmänhet företräde till en plats, också om de inte arbetar, och med nersatta avgifter. Andelen barn i kommunala daghem är högre för ensam- än för tvåföräldrafamiljer. Under 1990-talet fanns nära hälften av barn med två föräldrar i kommunala daghem, jämfört med tre fjärdedelar av barn till ensamföräldrar.

Dagbarnvårdare måste ha hand om minst fyra barn heltid, eller åtta till tio stycken deltid, för att få sin lön. Ett skäl till, att så många barn fortfarande lämnas till dagbarnvårdare är, att många kommuner bara tillåter barn på heltid i daghemmen, eftersom daghemsplatser är alltför kostsamma att bara utnyttjas deltid. Ett annat skäl är behovet av att nå målet med daghemstillgång, vilket har inneburit att man registrerat icke officiella, eller ”svarta dagmammor” som betalda dagbarnvårdare (många är kvinnor som försöker finansiera vården av sina egna barn genom att ta in andra föräldrars barn till sänkta priser). De lokala myndigheterna anställer modern genom att sätta in en subvention i systemet, vilket hjälper henne att betala sina skatter under det att hon är hemma. Olikt daghemmen, behöver dagbarnvårdare bara uppfylla minimistandards för att godkännas.

Det har förekommit konflikter mellan lokala myndigheter och centralregeringen rörande utbyggnad av institutionell barnomsorg, och i några kommuner hade ensamma mödrar under 1990-talet endast företräde om de var yrkesarbetande. Tillgängligheten på ”socialiserad” barnomsorg har varit fläckvis jämfört med både ambitioner och uttalanden, inte minst beroende på att den visade sig vara det otänkbart mest dyra och ineffektiva sättet att se efter barnen. Nödvändiga resurser, inte minst i form av utbildad personal, fanns helt enkelt inte. Trots att barnomsorg blev den största enskilda posten i många kommunala budgetar under 1970-talet, och byggandet och personalanskaffningen till ett nätverk av barnomsorgsanläggningar fortsatte kraftiga (antalet daghemsplatser ökade tiofalt mellan 1970 och 1980), så ändrades tidplanen för nationell täckning av alla förskolebarn oupphörligt.

Det finns motstånd mot att barnavård tagits ifrån icke anställda föräldrar, eftersom detta står i strid med FN´s konvention om Barnets Rättigheter. Det anses diskriminerande, att barn förnekas något så fundamentalt för sin utveckling och frihet som barnavård enbart på grund av deras föräldrars ”status på arbetsmarknaden”.

Förmånssystemet

Förmåner i ”natura”, eller som ”social konsumtion” hellre än i kontanter innebar social transformering genom att möjligheten till oberoende handlingar och val avlägsnades. Ansökningar om att kunna hantera barnfattigdom genom att betala kommunalt familjestöd (en tradition i den tyska och skandinaviska världen) till ”missgynnade” familjer (dvs de som inte hade en arbetande moder), vilket till en del skulle kompensera för de barnomsorgssubventioner familjer hade betalat för, men inte använde, tilläts inte.

Ett strikt krav på ”arbetstillgänglighet” har ställts på icke arbetande, utan hänsyn för ensamma föräldrar eller någons ansvar för barnavård. (I England är arbetskraven relativt milda, så ensamma föräldrar behöver inte arbeta förrän det yngsta barnet har fyllt 16). I Sverige, är det taget hänsyn till föräldraskap i sysselsättningsprogrammet, men det är för ett avbrott i en karriär. Arbete är inte tänkt behöva anpassas till och runt en familj. I stället är bidrag utformade för yrkesarbetande familjer.

Allmänna transfereringar är starkt inkomstutjämnande, och mycken service är kraftigt subventionerad eller gratis. Överföringar och försäkringssystem är i allmänhet universella.  Olikt andra välfärdsfördelande regimer, verkliga eller med ambitioner, har politiken undvikit att undersöka tillgångar, eller inte koncentrerat på detta. De fåtal tillgångstestade förmåner som finns, t ex bostadsbidrag och socialbidrag, har inte varit särskilt viktiga i välfärdssystemet, och olikt annorstädes, har de inte så stor betydelse för tillgången på arbetskraft. Det finns ett allmänt barnbidrag med ett tillägg för det andra barnet. Barnbidragen har något så när hållit jämna steg med priserna, och innebär ett tillägg om ca fem procent av en industriarbetarlön per barn. Under 1996 reducerades beloppet, under 1997 justerades åter nivån för familjebidrag och tillägget för det andra barnet. I skrivande stund är familjestödet €105 i månaden, med €28 tillägg för det tredje barnet, €84 för det fjärde och €105 för varje följande barn.

Emellertid uppgår betalningar i natura, och särskilt inkomstersättning under moderskaps/föräldraledighet till mer än 65 procent av alla familjeförmåner i länder som Danmark och Sverige. Familjeförmåner i kontanter uppgår till enbart 30 procent av alla barn/familjeförmåner, jämfört med väl över 50 procent i Italien och England.

 

 

Föräldraledighet

Föräldraledighetsprogram introducerades 1974. 1989 blev föräldraledigheten 60 vecko… Under 1970 talet, hade en kvinna bara rätt till en andra föräldraledighet utan att återvända till sitt arbete om intervallet mellan födslarna inte översteg 12 månader… Med perioden utsträckt till 30 månader, kunde många föräldrar ha två eller tre barn rimligt nära varann för att ha fördel av alla förmåner och lätt förbli med betald ledighet under fem år eller längre.

Eftersom behållningen efter skatt inte tillåter en förälder att arbeta hemma med barnen, är familjens ekonomi mycket beroende på att kvinnan har ett betalt arbete – försäkringspengarna från föräldraledigheten är tänkt att ersätta den förlorade inkomsten av betalt arbete, inte för att ha barn, som måste vårdas.

Under1995, öronmärktes en månad av föräldraledigheten för pappan, eftersom mödrar använde de flesta dagarna (90 procent eller mer under1993-96). Trots all propaganda och diverse påtryckningar, tar män normalt inte föräldraledighet, och rollomvändning är mycket sällsynt… Den nya regeln hade liten betydelse. Vid slutet av 1990-talet, tog fäder ut enbart 11 procent av ledighetsdagarna, och hälften tog inte ut några alls. De flesta män som tog ut dem, arbetade i den offentliga sektorn och hade hustru i hög-status yrken. Trots all entusiasm för svensk rollomvändning i brittisk press, är denna inte en realitet ens i Sverige, bara retorik. Arbetsmiljön är fientlig mot att anställda i nyckelpositioner, eller med särskilda färdigheter, tar så mycket ledighet.

----

Dubbel inkomst för ensamma mödrar?

Ett problem med dessa arrangemang är att lika lön och anställning för män och kvinnor resulterar i en levnadsstandard baserad på dubbla inkomster. Detta motarbetar målet att utjämna förhållandena för en- och tvåföräldersfamiljer – eftersom ensamma mödrar endast har en inkomst. Så staten erbjuder ett ”bidragsförskott” för ensamma föräldrar, betalat av Försäkringskassan, som försöker ta tillbaka en del av det utbetalda beloppet från den frånvarande föräldern. Staten återvinner omkring en tredjedel av utläggen från fäder, vilket blev ett debattämne under 1990-talet. …

Att ge ensamma mödrar dubbla inkomster betyder, att par med endast en lön får det sämre än ensamma föräldrar. Med två barn och medelinkomst, hade en ensamförälder i Sverige 1996 det 35 procent bättre ställt än ett eninkomstpar med medelinkomst. På en lön motsvarande hälften av en medellön, skulle den ensamme föräldern ha 92 procent av parets nettoinkomst.

 

 

Hur mycket kostar det?

För att staten skall kunna erbjuda social service, som annars skulle ha skapats privat inom familjen, måste många vanliga, personliga vardagstjänster uppskattas i ekonomiska termer, skatter tas ut för att finansiera dem, och komplexa regler och villkor införas för att begränsa icke önskade sidoeffekter. År 1960, var ”verkliga sociala utgifter” i Sverige omkring 16 procent av BNP, strax över medeltalet i OECD-länderna. År 1981 utgjorde ”verkliga sociala utgifter” nästan 34 procent av BNP, under värdena för endast Belgien och Holland. Under åren 1975-1981, ökade utgifterna för sociala åtaganden fyra gånger snabbare än ekonomin i sin helhet, och två gånger så snabbt som för medeltalet inom OECD under den perioden…I slutet av 1970-talet, betalade en yrkesarbetare i medeltal 50 procent av sin medelinkomst i skatt – vilket gick ner till över 40 procent i slutet av 1980-talet (34.2 procent under 2000/2001 vid medellön och 42.6 vid två gånger medellönen). Arbetsgivare betalar fortfarande uppåt 40 procent i löneskatt för social välfärd. Svensk skattenivå har körts om av Danmark, Tyskland, Belgien och Holland under 2000-talet (om arbetsgivarens sociala skyldigheter inte räknas in). I praktiken är det bara en begränsad del av vad som betalas i skatt som fördelas mellan olika grupper; ”största delen går i verkligheten in i en karusell som förvandlar våra pengar till politisk makt över oss själva”. År 1990 upptog den offentliga sektorn 37 procent av arbetskraften – mer än tillverkningsindustrin (20 procent). På samma sätt sjönk antalet hemarbetande i Danmark med 579 000 mellan 1960 och 1982, medan antalet anställda i den offentliga sektorn växte med 532 000, med den största tillväxten i barnomsorg, äldrevård, sjukvård och skolor.

Det svenska systemet har karakteriserats som ett system, där den privata sektorn upprätthåller nominell kontroll över sitt kapital och sin arbetskraft, men vinsten på produktionsfaktorerna är så kraftigt begränsad av regelverk, direktiv och skatter, att staten, eller den offentliga sektorn, när allt kommer omkring effektivt kontrollerar dem.

Det är alltså fråga om en ”skenform av blandekonomi”, som traditionellt har associerats med fascistiska regimer. Denna typ av ”gelenkte Wirtschaft” (förenad) ekonomi, är populär hos politiker och byråkrater, eftersom alla sektorer i samhället tvingas att hålla sig på god fot med staten och dess funktionärer, om de vill vara kvar i affärsvärlden. Sådana ”tredje vägen”-ekonomier verkar kunna generera god tillväxt under de första åren, eftersom BNP´n förstärks av en komponent för offentliga utgifter. Dessa ekonomier saktar till slut ner och upphör, allteftersom investerare blir medvetna om, på vilket sätt deras vinster exproprieras. Alla regler och kontroller skapar ineffektivitet som, i sin tur, leder till flera kontroller, ända tills det att en punkt är nådd, när avreglering blir en nödvändighet, för att systemet skall kunna överleva.

En ständig ursäkt för att fösa alla kvinnor in i arbetskraften och i mera produktivt arbete än barnavård är, att detta kommer att göra alla rikare: ”Till den grad att kvinnligt deltagande kvarstår på lägre nivåer på grund av marknadsbrister och politisk snedvridning (sic), att ta bort dessa skulle kunna leda till högre nivåer av välfärd. I Sverige ökade den disponibla inkomsten mellan mitten av 1970-talet och mitten av 1990-talet med omkring 18 procent, beräknat på konsumtionsenhet efter skatter och transfereringar.  Största delen av ökningen är hänförlig till den ungefär lika stora ökningen i anställningar bland kvinnor med ökande inkomster koncentrerade till gemensamma hushåll, särskilt medelålders (30-64 år) och barnlösa hushåll. Men det var bara en liten ökning i reala inkomster för anställda heltidsarbetande (tre procent). Människor har helt enkelt förmåtts att ställa mera arbetskraft till marknadens förfogande. De anstränger sig dubbelt och är förhindrade från att samarbeta för att utnyttja en arbetsfördelning eller specialisering. Om svenska kvinnor tar hand om andras barn mot att andra kvinnor tar hand om deras, hur mycket ökat utbyte kan komma av detta?

 

 

3. Har politiken fungerat?

Har Sverige löst problemet med ”den ensamma föräldern”?

I England, liksom genomgående i den engelsktalande delen av världen, tenderar ensamma föräldrar, att vara starkt beroende av offentlig hjälp, att vara oproportionellt inaktiva ekonomiskt och att ha en hög andel under, på eller runt fattigdomströskeln. Det påstås ofta, att ensamma föräldrar skulle kunna vara självförsörjande, om de bara fick barnomsorg och arbete. Endast bristen på detta hindrar dem från att arbeta heltid, vilket de antas vara desperata att göra. Ja, somliga har till och med gått så långt som att hävda, att staten kunde tjäna på att erbjuda barnomsorg, som skulle få mödrar att inte behöva bidrag och kunna betala skatter i stället.

Sverige har gjort så gott som allt, som varje progressiv människa säger det skulle göra, för att fösa mödrar in i yrkesarbete, avskaffa fattigdomen för ensamföräldrar, befria dem från beroende av staten eller behovsprövade bidrag och att säkerställa lika utkomst for olika ”familjeformer”. Detta låter oss testa hypotesen, att det är giftermål och barn som gör kvinnor fattiga. Med detta synsätt riskerar inte ensamma föräldrar fattigdom, eftersom en person har alla föräldrafunktioner.  I stället är det familjen och dess arbetsuppdelning, som är huvudorsaken till den höga fattigdomen bland ensamma mödrar. Deras olyckliga situation speglar och koncentrerar kvinnors svårigheter som en ekonomiskt förfördelad grupp jämförd med makar och fäder. Samhället skulle lätt kunna ordna med att bebisar kommer till en barnavårdande institution. Detta skulle befria kvinnor från deras vårdnadsstraff (det vill säga, förlust av all inkomst medan de ser efter andra människor), och tillåta dem att ackumulera högre inkomster för sig själva.

Så, har då den svenska modellen levt upp till förväntningarna?

 

 

Fattigdomens tillväxt

Jämförd med deras situation på andra håll, är svensk politik för ensamma föräldrar lyckosam, eftersom deras fattigdomsgrad är låg. Under1982-­87, fanns det ingen märkbar skillnad mellan ensamma och parlevande mödrar vad det gäller tendenser till fattigdom. Vid den tiden levde 23 procent av barn i enförälderfamiljer i hem med mindre än 40 procent av den justerade medelinkomsten. Detta faller till två procent, när inkomster efter skatt och transfereringar jämförs. För barn i tvåföräldersfamiljer, är siffran 1,5 procent.

-----

Emellertid har ett stort antal av svenska ensamma mödrars inkomster endast obetydligt över fattigdomslinjen. Under 1990-talet steg fattigdomsgraden för ensamma mödrar från fyra till tio procent. Fattigdomen har ökat för både ensamma och parlevande mödrar, men från 1988-91 och fram till 1995, var ensamma mödrar oftare fattigare än parlevande mödrar. Deras situation hade försämrats efter sent 1980-tal, både relativt och absolut.

 -----

Under det att det fanns någon återhämtning vid slutet av århundradet, var fattigdomsgraden bland ensamma mödrar utan arbete fortfarande 34,2 procent år 2000 och 5,6 procent för dem som arbetade. För två-föräldersfamiljer, var graden 13,7 procent, där det inte fanns någon arbetande, och 1,6 procent där det var två arbetande, men en högre grad av 8,2 procent där det var en enda yrkesarbetande i familjen. Detta vittnar både om den besvärliga situationen för ensamma föräldrar på arbetsmarknaden och bristen på stöd till tvåföräldersfamiljen med bara en inkomst, jämfört med de stora subventioner, som går till ensamma arbetande föräldrar.

 

 

Minskande anställningar

Under 1979, var svenska, ensamma mödrar oftare anställda än parlevande mödrar: 83,5 respektive 79,3 procent. Under mitten av 1980-talet, var anställningsgraden 85 procent för båda grupperna. Det motsatta händer under 1990-talet. Under 1994 var ensamma mödrars deltagande på arbetsmarknaden 70 procent och för gifta och samboende kvinnor 79 procent.

---

En enhetlig struktur för löner och skatter, mer än välfärdsstatens negativa inflytande på arbete, sparande och investeringar via behovsprövade förmåner (som i England, Australien och Nya Zeeland), underminerar svenska kvinnors incitament att arbeta längre tid, att söka bättre jobb och investera i utbildning. Skandinavisk offentlig anställning erbjuder bra lön och trygghet, men lägger på en ökande skattebörda.  Med höga nivåer av produktionstillväxt, kan systemet upprätthållas: när produktivitet eller privata investeringar går trögt, uppkommer allvarliga kostnadsproblem. Under mitten av 80-talet rådde i Sverige en sjunkande skattebetalningsförmåga kombinerad med ökade krav på tillskapande av offentliga arbeten och/eller inkomstupprätthållande. Löneskillnaderna har vuxit sedan dess, och justeringar i förmånsrättigheter har siktat på att minska frånvaro och bristande incitament. Ersättningsnivåer för sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshetsersättning har justerats och tilläggspensionssystemet har reviderats. Pensionsgrundande år har utökats och förmåner är nu mera kopplade till insatserna.

 

 

Fiktionen av självtillräcklighet

Tendenser till minskande nivåer av arbetskraftsdeltagande, minskande disponibel inkomst, och känslighet för fattigdom likaväl som beroende av social välfärd, antyder att ensamma föräldrars position är besvärlig i Sverige, liksom annorstädes, och reser frågor om kapaciteten i svensk politik beträffande ensamma föräldrars möjlighet att bli självförsörjande, om inte välställda.

Att göra ensamma föräldrar ”självförsörjande”, eller ekonomiskt likställda med par, innebär att deras inkomster upprätthålls med oerhörda subventioner från staten. Par är positiva eller neutrala bidragsgivare till den offentliga kassan; ensamma föräldrar tar emot stora summor i transfereringar. Transfereringar säkerställer, att den justerade inkomsten för ensamma mödrar är approximativt 85-87 procent av motsvarande inkomst för sammanhållna tvåföräldersfamiljer. Om ingen inkomstfördelning gjordes, skulle den vara 55 procent vid samma arbetsmarknadsdeltagande. När allt kommer omkring, är justerad disponibel inkomst högre än inkomstfaktorn för ensamma mödrar, och väsentligt lägre för sammanhållna familjer med barn (som står för den stora transfereringen till ensamma mödrar).  ----

Som arbetande, är ensamma föräldrar en av de första grupperna att negativt påverkas av neråtgående ekonomi, även om de har låg fattigdomsgrad i Sverige jämfört med andra länder. Nergången i deras tillgångar var märkbar vid slutet av 1980-talet, då deras position på arbetsmarknaden försämrades, och de måste utstå minskande reallöner och ökande barnomsorgskostnader, när barnomsorgsinstitutioner tvingades att dra ner på personal och höja avgifter. Detta hade en ökande effekt, eftersom förmåner i allmänhet grundas på arbetssituationen.

 

Ökande välfärdsberoende

Andelen hushåll, som är beroende av socialhjälp, tillfälligt eller för längre perioder, har ökat, särskilt för ensamma mödrar.

----

 

Under 1980-talet fanns det också en hög andel ensamstående, unga och ofta barnlösa människor bland dem som sökte socialhjälp, en situation som nu kommer också i England. Sverige har ett av de högsta värdena bland industrialiserade nationer för gapet mellan majoritetsbefolkningen och icke europeiska immigranter. Med sju procent, var fattigdomsandelen bland (icke åldriga) hushåll utan barn högre i Sverige än i England.

----

 

 

Skilsmässa är oförmånligt – till och med i Sverige

Skilsmässa är fortfarande oförmånlig för svenska kvinnor. De tjänar mindre än män, och med skalekonomins logik, innebär uppdelning av ett hushåll, att en ökning i den totala ekonomin är nödvändig för att upprätthålla den tidigare levnadsstandarden.  Om det inte hade funnits välfärdsförmåner eller andra program, skulle frånskilda kvinnors inkomst ha varit endast två tredjedelar av människors i intakta familjer år 1990. Efter skilsmässan, bidrar män mindre till barnens och den förra makans försörjning. Situationen för svenska kvinnor utan barn är ännu värre efter skilsmässan än den är för mödrar, eftersom de inte kvalificerar sig för inkomsttransfereringar.

Lika mycket som ensamt föräldraskap fortfarande är oförmånligt i Sverige, så fortsätter äktenskap att vara förmånliga. I alla länder, från Japan till USA, finner gifta par att inkomst och välstånd växer över tiden jämfört med familjer och hushåll med enbart en vuxen.  Analys av den svenska levnadssstandardsnivåundersökningen från 1981 till 1991, visade hur skilda kvinnor med barn hade betydligt mindre inkomsttillväxt än intakta par. Par förbättrade sin justerade medelinkomst med 24 procent, under det att ensamma mödrar ökade sin med fyra procent. All skattemanipulation kan inte kompensera för de sätt, som värde skapas och välstånd ökas inom familjer genom samarbete, arbetsfördelning, specialisering och skalekonomi. Att dela upp hushåll kommer alltid att ha negativa effekter på levnadsstandarden, även när regeringar tar ifrån äktenskap allt skattemässigt stöd. Större hushåll har högre levnadsstandard. Detta är till nytta för alla, vilket kan ses vid internationella jämförelser. I Sydeuropa är yngre människors situation förmånlig jämförd med jämnåriga i norr. Detta eftersom de delar sina föräldrars levnadsstandard genom att förbli i sitt föräldrahem till relativt sent i livet. Äldre människor med små inkomster har också en högre materiell standard, eftersom de har högre sannolikhet till delning (av kostnader) med vuxna barn.

So länge som par slår samman sina resurser, innebär en skilsmässa eller separation nödvändigtvis en minskad ekonomisk nivå. Detta särskilt för den partner, som tillför den mindre andelen inkomst. Dessutom kommer en skilsmässa att påverka båda parternas ekonomiska förhållanden på grund av förlusten i skalfördel och i socialt kapital. Även i Sverige har ensamma föräldrar fler problem att förena arbete med familjeansvar (34 procent jämfört med 25 procent av gifta mödrar), antagligen eftersom de inte kan få någon hjälp i hemmet, trots all kommunal barnomsorg. Medan mycket görs runt vikten av föräldraledighet för att ta hand om barn där det finns par, är följden av förlusten av hjälp i hemmet för ensamma föräldrar helt ignorerad. Även om Sverige förmodas vara en modell för samarbetande föräldraskap, oavsett om föräldrar är gifta eller ej, så beklagar mer än 50 procent av ensamma mödrar, att fäder tar litet ansvar för sina barn.

---

 

 

Män också?

För män blir den negativa effekten på inkomsten genom förlusten av partnern utjämnad av de positiva effekterna av att inte leva med barn och ha ansvar för dem. Emellertid är inkomsttillväxten för en stor minoritet av frånskilda män relativt dålig. I en storskalig studie hade hälften av de frånskilda männen en ökning i inkomst jämfört med andra män, men en fjärdedel hade en realinkomst år 1990, som var två tredjedelar eller mindre än vad den hade varit tio år tidigare. Somliga män hade inkomstsänkning från höga nivåer, men andra arbetade mindre eller inte alls; de flesta av dessa var under 55 år gamla. Detta pekar på samma förlust eller frånvaro av arbetsetik som uppmärksammas för ensamma, skilda män på andra håll.

Överallt har manliga samboende med barn, nivåer av ekonomisk inaktivitet och mål som liknar de som gäller för ensamma och frånskilda män, och, återigen är Sverige inget undantag. Analyser baserade på data insamlade av den Svenska kommissionen för utbildningsojämlikhet visar, att icke gifta, tvåförälders hushåll har markant lägre yrkes- och utbildningsmål jämfört med gifta föräldrar. Detta är endast delvis på grund av att samboende par i medeltal är yngre än gifta par.

 

 

Mindre välstånd

Under 1990-talet skedde en markerad försämring i mental hälsa för alla åldersgrupper under pensionsåldern. Detta med nästan dubbelt så många kvinnor som offer än män. Yngre människor, särskilt yngre kvinnor, hade den kraftigaste nedgången. Sjukfrånvaro har i allmänhet ökat för alla sjukdomar, men ökningen är mest markant för mental sjukdom. Det råder en fyrfalt högre risk, att frånskilda män får psykiska problem jämfört med jämförbara gifta män och två och en halv gång risken för frånskilda kvinnor. För varje indikator för mental hälsa, har ensamma mödrar negativa siffror oftare än par eller gifta mödrar, och de gör fler självmordsförsök. Så många som en fjärdedel av svenska ensamma mödrar säger, att de har otillräcklighetskänslor och ofta är trötta. Detta är förvånande, med tanke på att studerade ensamma kvinnor tenderade mera åt att vara yngre mödrar jämfört med gifta.

----

Eftersom svensk politik stödjer föräldrar som arbetar, och arbetar heltid, påstås det att varje ”extra social och ekonomisk press, som ensamma mödrar må utstå, därför att de är ensamma försörjare och familjevårdare, kan bli gömda eller osynliggjorda”. I motsats till det ständiga upprepandet i England av mantrat, att ensamma föräldrars problem kommer att lösas om alla går till ett arbete, så föreslår observatörer av den svenska situationen, att ensamma mödrar skall ges chansen att arbeta mindre – vilket måste innebära mer beroende av välfärd.

 

 

Barn till ensamma föräldrar i Sverige

Eftersom det finns tillräckligt många enföräldersfamiljer för att tillåta pålitliga jämförelser av utkomster, är det relativt lätt att utföra studier av barns livschanser i enförälders- och tvåföräldersfamiljer i Sverige. Sådana studier kan hjälpa till att svara på frågan, om målet med lika livschanser för barn i enförälders- och tvåföräldersfamiljer har resulterat i lika utsikter. Det är med detta klarlagt, ”att svenska förhållanden antyder, att om det finns någon skillnad mellan barn till ensamma mödrar och barn till par-familjer med samma sociala och ekonomiska förhållanden, är det att de förra är mera mogna och självtillräckliga”.

Så svenska ensamförälderbarn har överlägsna utsikter? Utvärdering av dödlighet mellan 1991 och 1998 av en million svenska barn visade, att de med ensamma föräldrar hade en högre risk att dö än de med två föräldrar, vilket var tydligast för de mellan 13 och 17 år. Risken var mer än 50 procent högre för pojkar med ensamma föräldrar än för pojkar med två föräldrar. Pojkar med ensamma föräldrar hade en mer än fem gånger högre chans att dö av narkotika eller alkoholmissbruk, mer än tre gånger så hög risk att dö av ett fall eller förgiftning, och mer än fyra gånger så hög chans att dö av våld. Medan dödstalen för flickor med ensamma föräldrar inte avvek mycket från flickor med två föräldrar, så hade flickor med en förälder dubbelt så hög risk att begå självmord, och mer än tre gånger så hög risk att dö av narkotika eller alkoholmissbruk, än flickor med två föräldrar. Vidare, i motsats till myter som sprids av barnaskyddande lobbyister i England, så har Sverige inte Europas lägsta dödstal av barnmisshandel som ett resultat av att vara det första landet i världen med agaförbud. Siffror från Unicef visar, att död genom barnmisshandel under en femårsperiod under 1990-talet var på en nivå av 0,5 eller 0,6 barn per 100 000 under 15 år i Sverige, jämfört med 0,4 eller 0,9 i England, beroende på om osäkra fall inkluderades. Länder med lägst barnmisshandelsdöd är huvudsakligen katolska och traditionella, som Grekland, Italien, Spanien och Irland, som har haft låga tal för både ensamföräldrar och statlig styrning av familjer. Aga har inte kriminaliserats i något av dessa länder. Sverige hade en ökning om 489 procent i fysiska barnmisshandelsfall, klassade som kriminella övergrepp, mellan 1981 och 1994, och en femfaldig ökning i barn-mot-barn övergrepp mellan 1984 and 1994.

-----

Likaväl som ökad dödlighet, hade barn till ensamma föräldrar också en mer än dubbelt så hög risk för psykiatrisk störning, självmordsförsök och skador, och mer än tre gånger så hög risk att hamna i beroende. På samma sätt som de hade en högre dödsrisk än flickor, hade pojkar med ensamma föräldrar också en högre risk än flickor för psykiatriska sjukdomar och narkotikabesläktade problem.

Enligt den svenska kommittén för utbildningsjämlikhet (som studerade 120 000 studenter mellan 1988 och 1992) visade barn, som hade gått igenom familjeupplösning lägre utbildningsresultat vid 16 års ålder än de från stabila tvåföräldersfamiljer. Barn till ensamma föräldrar visade bättre resultat än de som levde med två ogifta föräldrar, och barn till änkor/änkemän bättre än barn till skilda föräldrar.

----

 

 

Långtidseffekter

Det finns indikationer i Sverige, att individer som har utstått familjeuppbrytning, svårigheter, och motsättningar under barndomen har sämre utsikter i termer av sjukdom och död. ---

 

 

Jämställdhet för kvinnor?

Sveriges nativitetsuppmuntrande politik har alltid förts fram i en ”jämställdhets”-infattning. Därför är det passande, att utvärdera denna politiks framgångar genom dess betydelse för kvinnors position i samhälle och som arbetskraft.

Allteftersom andelen arbetande kvinnor med barn i skolåldern växte, var uppskattningsvis 85 procent av mödrar till barn under sju års ålder på arbetsmarknaden under 1984. Sverige hade blivit västvärldens ledare på kvinnors arbete utanför hemmet. Eller hade det inte? Vad Sverige hade, var en hög procent av kvinnor som arbetade deltid eller endast nominellt på arbetsmarknaden. Under 1981, arbetade 46 procent av kvinnliga anställda deltid, under det att tidigare var det huvudsakligen äldre kvinnor, som arbetade deltid, så var det mesta av ökningen under jämställdhästprogrammet bland kvinnor mellan 25 och 35 år. Medeltalet arbetade timmar för alla kvinnor har faktiskt sjunkit. Detta berodde på att mödrar tog upp deltidsarbete efter födelsen av ett barn i stället för att ge upp sitt arbete som de hade tidigare, och sedan kvarstå i deltidsarbete, när ett andra barn föddes.

Deras arbete var ofta dåligt och oregelbundet. Ökningen över tid i svenska kvinnors mer välbetalda arbeten och anställning med högre status, berodde huvudsakligen på frånvaron av beroende barn, antingen alltigenom eller vid båda ändar av yrkeslivet. Det är en missuppfattning, att föreställa sig, att barnavård, eller överföringen av hushållsgöromål till marknaden eller den offentliga sektorn, någonsin skulle kunna ställa mödrar på jämförbar fot med barnlösa kvinnor eller män.

Tills det, att föräldraledighet tillät kvinnor att stanna hemma under längre perioder, var en annan oavsiktlig effekt, ökningen i antalet kvinnor, som avstod från föräldraskap helt och hållet. Som i de gamla sovjetiska samhällena, drog nödvändigheten att ha två inkomsttagare ner familjestorleken. Hälften av svenska familjer hade ett barn. Medelkvinnan hade bara 1,63 barn år 1983 och omkring 25 procent av graviditeterna blev aborterade. Ändå var en familj om två favoriserad av en majoritet av kvinnor i alla åldrar, med ett barn föredraget av endast tio procent, under det att 25 procent önskade tre eller flera barn. Det verkar som om kvinnor gjorde den bästa kompromissen de kunde mellan en minimiandel betalt yrkesarbete, som kunde förenas med att upprätthålla en rimlig levnadsstandard, och antalet barn de kunde ta hand om medan de klarade ett jobb och skötte ett hem. Detta inskränkte såväl på en moders arbetsmöjligheter som på hennes önskvärda familjestorlek.

Sverige har en mera könsuppdelad arbetskraft än USA, England och Tyskland. Ja, landet är mer könsuppdelat än asiatiska länder som Kina, Hong Kong och Indien. Endast det islamiska Mellanöstern och Afrika, och vissa utvecklingsländer, har liknande eller högre nivåer av yrkessegregering. Utvidgningen av välfärdsjobb har resulterat i, att kvinnor blir ökande koncentrerade inom kontors- och välfärdssektorjobb. År 1985, innehade kvinnor 87 procent av det totala antalet hälsa/utbildning/välfärdsjobb. Kvinnor i Sverige har inte varit anställde som ersättare för manliga arbetare i industri och handel, men har varit de som dragit nytta av välfärdsserviceexpansionen från 1960-talet. Ute var obetalt hushållsarbete och inne blev staten som försörjare och arbetsgivare. Lagar för könsjämställdhet, positiv diskriminering och tryck från fackföreningar kan ha förbättrat kvinnors löner jämfört med mäns, men detta har haft liten effekt på vertikal och horisontell segregering. De höga sociala kostnaderna frånvaro och avbrott i produktionen som kan kopplas till kvinnors arbete, förmådde privata arbetsgivare att föredra män. Svenska erfarenheter demonstrerar hur ”politik som föser alla kvinnor in i yrkesarbete, oavsett vad de själva vill, är inte förenlig med könsjämställdhet i arbetskraften”. Socialforskare börjar långsamt medge, att svensk nativitetsökande ”jämställdhets”-politik med nödvändighet skapar höga nivåer av könssegregering på arbetsmarkanden och en stor löneskillnad. Också svenska socialforskare börjar erkänna, att familjevänlig social politik inte är förenlig med politik för att uppnå könsjämställdhet på arbetsmarknaden, och att Sverige har ett större hinderproblem än USA, där familjevänlig politik nästan inte existerar.

Avskaffandet av familjen som ekonomisk enhet har inneburit, att den utökade offentliga sektorn har tagit över många av de uppgifter som tidigare utfördes obetalt av kvinnor i hemmet, såsom vård av barn och äldre. Eftersom detta öppnade för ”inkomstbringande” anställning för fler kvinnor, så orsakade samma utvidgning av den offentliga sektorn också en ökning i behovet av arbetskraft. Inte minst har expansionen i offentlig barnomsorg skapat arbeten för ett stort antal (främst kvinnliga) barnvårdare och förskolelärare. En kontinuerlig full sysselsättning, särskilt för kvinnor, har i Skandinavien måst bero av arbeten i offentliga sektorn, under det att anställningar i tillverkningsindustrin minskar. Till mitten av 1980-talet, när dess expansion stannade upp, stod denna sektor för ungefär 80 procent av jobbtillväxten i Danmark och Sverige. När det råder små skillnader mellan män och kvinnor i samma yrke eller industri, efter det att hänsyn tagit till utbildning, erfarenhet etc. så tjänar män fortfarande mer än kvinnor under 1990-talet. Viktigast, män tjänade fortfarande två tredjedelar till tre fjärdedelar av familjens inkomst. Den huvudsakliga löneskillnaden i Sverige (och i alla nordiska länder) beror i stort på samma saker som i andra samhällen.  ---.

Catherine Hakim fördömer som ”praktiskt omöjlig” idén att ”jämställdhets- och familjevänlig politik kan eliminera konflikten mellan två så olika, tidskrävande och fordrande aktiviteter som familj och karriär, så att människor, som tar tid för familjearbete inte blir ”förfördelade” i sina karriärer jämfört med dem som inte tar ut tid för att ägna åt familjen.

För de flesta kvinnor, är deras arbeten inte så centrala för dem som de är för män, och de har inte ett ensidigt liv.  Å andra sidan är det inte attraktivt för de flesta män att bli ekonomiskt beroende med fokus på familjearbete.

De flesta kvinnor är sekundära familjeförsörjare, vars behov och intressen skiljer sig från de primära familjeförsörjarnas.

Om könsdifferentiering på arbetsmarknaden envisas att vara kvar i Sverige efter landets många år av hängivelse åt jämställdhetspolitik, hur stor är då chansen till lika utkomster på andra håll?

 

 

Arbetskraften - en Potemkin-kuliss

Mycket av svensk yrkesanställning har varit pappersanställning, med mycket hög frånvaro. Omfattningen av betald ledighet för sjukdom, semester, föräldratid etc. innebär att kvinnor tar två till tre gånger så mycket betald ledighet som män. Sådan ”betald frånvaro” innebär, att varje dag 20 procent av kvinnliga arbetare är frånvarande från jobbet på någon sorts betald ledighet, eller 30 procent i den offentliga sektorn. För mödrar med barn under tre är proportionen 48 procent, fyra gånger högre än det nationella medeltalet för all arbetare år 1990. En mycket stor andel av vad som normallt betraktas som arbetstid är i realiteten ”välfärdstid”. Sjuknivåerna bland både män och kvinnor är långt högre än i andra länder, vilket speglar den generösa sjukersättningen. År 1990 gjordes arbetsgivare ansvariga för de första två sjukveckorna. Detta för att få ner missbruket av systemet.

Inte för att detta var arbetsgivarnas fel.  Faktiskt beslöt Volvos Göteborgsfabrik under våren 1980 att lösa problemet med hög arbetskraftskostnad, frånvaro och ”arbetarmelankoli”, inte genom att förändra arbetena som Volvo gjorde under 1970-talet utan snarare genom att bli Europas ledande i att införa industrirobotar.

Det gjorde inte mycket nytta. År 2005 var sjuknivån igen dubblerad jämfört med sent 1990-tal. En normal arbetsdag är nästan en femtedel av Sveriges potentiella arbetskraft antingen sjuk eller borta med någon form av ersättning på grund av oförmåga. En ökande frånvaro orsakade stränga uppmaningar från internationella organ som OECD och International Monetary Fund att göra någonting för att förbättra arbetsmarknaden genom att inskränka förmåner vid arbetsoförmåga, föräldraledighet och betalningar för studier och sabbatsår, lika väl som att förbättra villkoren för små företag som hade att kämpa mot skattenivåer dubbelt så höga som medeltalet i Europa.

 

 

Super kids?

Höga nivåer av sjukfrånvaro kan också vara en följd av daghemmen. I tidigare Östtyskland och andra socialistländer, hade barn högre sjukdomsgrad beroende på smitta i de statliga daghemmen. Mödrar måste ta ledigt från arbetet för att ta hand om barnen i hemmet, eller för att de själva har smittats av barnen. Det beräknades att i Ungern, var mödrar med små barn under nära 50 procent av sin årliga arbetstid hemma på föräldraledighet eller sjukledighet (30-40 procent bara för vård av sjukt barn). Kostnaden för mödrars vård av sjukt barn visade sig vara en tredjedel av kostnaden för att producera ”socialiserad” barnavård.

Under 1980 talet i Sverige, övergav man i praktiken daghemsvård för barn under 18 månader och drog påtagligt ner den för barn under tre år (med några kommuner som inte erbjuder daghemsplatser för barnen i denna åldersgrupp). Detta på grund av de oerhörda kostnaderna för att se efter bebisar som sig bör och rapporter om negativa resultat.  Att betala mödrar för att vårda sina barn hemma under ”ledighet” upprätthåller också föreställningen, att dessa kvinnor är kontinuerligt sysselsatta. I några redogörelser är bebisar till mödrar på föräldraledighet inkluderade i offentlig vårdstatistik.

 Det är inte särskilt uppskattat bland dem som hyllar svensk barnomsorg, att det finns få platser lediga för mycket små barn. I allmänhet har standarden varit hög i svensk barnomsorg, jämfört med situationen i USA och England.  Barnsköterskor har två års specialutbildning och förskollärare två och ett halvt års utbildning efter gymnasiet. Vanligtvis har det varit 12 barn i den yngre åldersgruppen (upp till två och ett halvt år) och 15-16 i den äldre gruppen av tre till sjuåringar och med fyra anställda. Där problem har antytts, har en taktisk reträtt inletts. Eftersom Sverige i allmänhet erbjuder strikt kontrollerad vårdnad av likartad kvalitet, kan detta ha minskat påverkan på barnets utveckling så, att det generellt har mycket liten eller ingen påverkan utöver den av barnets sociala klass och familjebakgrund. Vidare har Sverige inte producerat super-barn som ett resultat av daghemmen. Som på andra håll, finns det antydningar att det är bara barn till lågutbildade föräldrar som visar någon fördel av daghemsvård och att barn till högre utbildade föräldrar blir duktigare, när de stannar hemma de tidiga åren.

Den stora ökningen i födelsetal under sena 1980-talet användes för att åskådliggöra fördelarna av att få in mödrar som arbetskraft, när det i stället mer är en fråga om deras möjligheter att komma ifrån denna och i stället se efter barnen i hemmet. Detta mönster är likartat: födslar ökar, när mäns inkomster eller kvinnors ointjänade inkomster ökar. Minskningen i moderns möjliga kostnader från betald ledighet ökar värdet av hennes tid hemma. Detta i stället för att verka ”slösaktig” och ökar också statusen av att ha barn. Med rollkonflikter reducerade till hanterbara nivåer, ökar födslonivån.

Att reducera heltidsarbete till deltidsarbete, eller sex timmar om dagen för föräldrar, hjälper också till att visa upp rekordsiffror för anställda som arbetar heltid, även om det handlar om en spökarbetskraft.  Svenska rapporter om landets triumferande system påminner om sovjetisk propaganda med de låga födelsetalen från 1960- och 1970-talen relaterad till det sätt, på vilket kvinnor kände sig som ”pionjärer på arbetsmarknaden”.

”Kollektivhusen” eller de hemliknande daghemmen, var ett absolut misslyckande – bortsett från ett fåtal radikaler, så ville folk helt enkelt inte bo i dem. Försökta från 1930-talet och framåt, stupade de på höga kostnader och liten efterfrågan, och de sista slogs igen under 1970-talet.

 

 

Slutet på könen?

Sätter kvinnor sina jobb först, som politikerna avsett?  Nej inte riktigt. Svenska kvinnor anser i allmänhet, att en brist i balansen mellan arbete och familj är skadlig för familjen, inte för jobbet. Att tjäna pengar uppges vara det främsta skälet att arbeta, uppger 70 procent av kvinnorna. Majoriteten föräldrar använder inte föräldraledigheten till att finansiera deltidsarbete, utan för att ta ett heltidsavbrott. Gifta kvinnor med förskolebarn tenderar att ha högre andel kort deltidsarbete, men lång deltid (20-24 timmar per vecka) är vanligare bland gifta än ensamma mödrar. Detta är ofta den minimitid som daghem tar emot barn.

Hushållsarbetet är starkt könsuppdelat. Kvinnor fortsätter att göra större delen av obetalt hushållsarbete. Detta beklagas av statens funktionärer, trots, att när både betalt och obetalt arbete beaktas, män och kvinnor arbetar ungefär samma antal timmar (vilket också är fallet i England).

Trots de vitt spridda ansträngningarna att studera och förändra mäns könsroller, och sätten på vilka förändringar i familjelagstiftningen tydligt utformas för att tvinga par att dela på intjäning, hushållsarbete och barnavård, så är mäns uttag av föräldraledighet minimal – om den inte är påtvingad. Att dela ledighet är olämpligt, eftersom båda parter måste lämna som arbetskraft och sedan komma tillbaka. Studier på nyblivna föräldrar visade, att de flesta svenska mödrar inte vill dela vården av bebisar med fadern. Att ta ledigt uppfattas ofta av arbetsgivare och kollegor som ett tecken på liten hängivenhet till arbetet. Par känner sig mera säkra med att utveckla ett huvudyrke (även om det ensamt inte ger tillräckligt för att leva på), än att ha två otillräckliga jobb. Ju högre faderns inkomster, desto mindre ledighet tar han, under det att män med kvinnor som tjänar mer, både absolut och relativt, troligtvis inte tar ledighet. Undersökningar för att finna vilka faktorer, som hade den starkaste inverkan för det som man föredrog, avslöjar den helt övervägande betydelsen av attityder. Tre fjärdedelar av fäder och två tredjedelar av mödrar ansåg fortfarande under 1980-talet, att män skulle vara de huvudsakliga intjänarna, och till nästan lika andel anser de, att framgång i yrket är mera viktigt för män.

Detta trots kontinuerlig utsättning för ”okonventionella” roll-modeller, utbildningsansträngningar för att ”rekonstruera könsroller”, lämpligheter och preferenser, och avskaffandet av alla antydningar om konventionellt manliga eller kvinnliga hänsyn. Som i Kina, har moraliska påtryckningar varit det främsta redskapet för social ingenjörskonst i Sverige. Emellertid har ändringar i skattelagstiftningen betraktats som den reform, vilken betydde mest för att ”uppmuntra jämställdhet mellan könen” genom att ändra uppträdande, inte attityder. Kvinnor gick till arbetet därför att de måste, var tvingade, och skulle inte ha gjort det om de hade haft något val. Den rörande politiska tron på möjligheten att göra om folk har haft en fantastisk uthållighet. En kommentator berättar för oss:

...föreställ er, att om en lika delning av föräldraledighet skulle skrivas in i föräldraförsäkringen som ett krav för att man skulle få den, skulle detta kunna leda till ett samhälle med män vars energi var delad mellan deras arbeten och deras barn. Och av kvinnor som identifierade sig med sitt arbete utanför hemmet i stället för att hålla sina män i form och att förbereda sina barn till att bli arbetskraft

En åsikt anklagar den lyckliga inkorporeringen av social feminism med den djupa politiska fåran för att hålla tillbaka utvecklingen av en mera kritisk (läs Marxistisk) och radikal (läs lesbisk-separatistisk) feministisk rörelse. Ty politiken var aldrig tillräckligt radikal, komplett androgyn, med alla barn i daghem och kvinnor i samma antal som män i alla yrken, vid alla tidpunkter i livet, och har inte uppnåtts. Detta har inte att göra med att kvinnor kanske inte önskar den, utan för att de slukades av jämställdhet under termer av ett manligt värdesystem. Eftersom allting gjordes för att säkerställa lika utkomst i livet, blev kvinnor förtryckta. Den Skandinaviska staten är bara en ”skyddsstat” för kvinnor. Kvinnor fortsätter att vara en sekundär kapacitet, eftersom män kraftigt har konsoliderat sin makt genom att ta alla seniora positioner i den offentliga sektorn lika väl som att dominera den privata sektorn.

 

 

Ojämlikheter

Inkomstskillnaderna mellan generationerna är stora, och har kraftigt ökat under de senaste 20 åren. Ökningen i fattigdom under 1990-talet påverkade familjer med barn, särskilt de med ensamma föräldrar, de med många barn, och familjer med små barn. Par utan barn, särskilt litet äldre, berördes inte. Levnadsvillkoren och inkomster för 20-29 åringar har i allmänhet gått ner. Bland män och kvinnor mellan 20 och 29, har fattigdomen ökat skarpt under 1990-talet, men fortsatt att vara låg för personer över 45 år. Detta är relaterat till längre utbildning, ökande ungdomsarbetslöshet, och inkomster som kommer allt senare i livet och är mera osäkra. Pensionärer har erfarit den mest förmånliga utvecklingen i inkomster och har inte berörts av den ekonomiska krisen under 1990-talet, utan fått en ökning om 10-13 procent i sina disponible inkomster, men ensamma föräldrar fick ett fall på sex procent, och par med barn ett fall på fyra procent.

Från mitten av 1980-talet, ökade generationsskillnaderna mellan yngre vuxna och äldre till att bli lika stora som motsvarande klass-skillnader. Generationsskillnaderna är större i de Nordiska länderna än i EU på det hela taget. Som annorstädes, har arbetslösheten sedan 1970-talet huvudsakligen varit ett ungdomsproblem. I Sydeuropa är det vanligt att bli kvar i föräldrahemmet ännu vid 30 och mer, och därvid uppkommer de ekonomiska skalfördelar, som ett större hushåll erbjuder. Räknat som procent på deras föräldrars materiella standard, är situationen för unga svenskar mindre förmånlig än för deras jämnåriga i Sydeuropeiska länder. Trots senare inträde på arbetsmarknaden, fördröjs utflyttningen från föräldrahemmet endast marginellt.

 

 

4. Varför framhålls Sverige som modell?

Under 1982, verkade det som om Sverige ”rörde sig snabbare än de flesta andra industrialiserade länder mot ett samhälle av samboende individer, tillfälliga familjer och ensamma individer med och utan barn”. Också nu, när vi kan se hur denna Utopi av statlig styrning och välvilja i sig själv börjar spricka, ser fortfarande många Europeiska länder på Sverige som en modell för social och familjepolitik, trots det splittrade samhälle detta skapar.

De som lyfter fram Sverige som en modell för familjepolitiken i England, försummar att inse att dess centraliserade beslutssystem kan vara alltför stelbent och tungrott för att kunna möta de ändrande, komplexa och olika förhållandena i moderna ekonomier, i vilka det finns långt mera globalt, obegränsat (eller icke begränsbart) informationsutbyte. Det finns också en europeisk trend, bort från finansiering av daghem och mot kontantstöd till föräldrar med småbarn att använda för deras egen eller för alternativ barnavård och som inte är knuten till något särskilt yrkesmönster och –krav, såsom i Finland och Norge. Ett Österrikiskt intresse för sådana program var orsaken till forskningen vid Österrikiska Institutet för Familjestudier, vilka påvisade, att endast omkring en procent av kvinnorna ville att männen skulle vara hemma och se efter barnen. Inte många fler ville dela föräldraledighet med män, eller återvända till arbetet kort efter födseln (typiskt var det bara barnlösa människor som höll med i någon omfattning). De vanligaste uppfattningarna, som annorstädes, var för kvinnor att stanna hemma tills det att barnen nådde skolåldern, eller under åtminstone två år. Det finns en logik, som är omöjlig att bortvisa i allt detta. Sjunkande födelsetal och kostnaden och impopulariteten hos offentlig barnomsorg i de tidigare sovjetiserade östblocksländerna, satte också igång en rörelse mot familjestöd och skattelättnader hellre än mot daghem.

Den svenska modellen verkar vara något trött för att imiteras.

 

 

Fotnoter (referensnumren i texten är inte med i denna förkortade översättning)

2: Sweden: Socialist Engineering in Family Policy:

 

1.                        Haem, B. and Haem, J.M., 'The Disruption of Marital and Nonmarital Unions in Contemporary Sweden' , in Trussell, J ., Hankinson, R. and Tilton, J. (eds), 'Demographic Applications of Event History Analysis', Oxford: Clarendon Press, 1992; and Haem, J.M., 'The Impact of the First Child on Falnily Stability', Stockholm Research Reports in Demography, 119, Demography Unit, University of Stockholm, 1997.

 

2.                        Gahler, 'Life after Divorce, Economical and psychological well

 

being among Swedish adults and children following family dissolution',1998.

 

3.                        Kiernan, K., 'Cohabitation in Western Europe' , Population Trends,

 

                            96.

 

4.                        'Population Statistics' , European Commission, Luxembourg:

 

Office for Official Publications of the European Communities,

 

                            2004.

 

5.                        Kiernan, K., 'European perspectives on non-marital childbearing

 

CASE London School of Economics' , Paper for Conference on Non-marital Childbearing, Madison, Wisconsin, 29-30 Apri11999.

 

6.                        Kiernan, 'European Perspectives on Non-marital childbearing

 

                            CASE London School of Economics', 1999 .

 

7.                        Nyman, H., ' An economic analysis of lone motherhood in

 

                            Sweden' (thesis), Goteborg: Department of Economics, Goteborg

 

                            University,1998.

 

8.                        Kiernan, 'European perspectives on non-marital childbearing',

 

                            CASE London School of Economics', 1999.

 

9.                        Carlson, A., The Swedish Experiment in Family Politics, New

 

                            Brunswick, New Jersey: Transaction Pub., 1990, p. xi.

 

10.                      Hakim, C., Work-Lifestyle Choices in the 21st Century, Oxford

 

University Press, 2000, p. 237.

 

11.                      Hakim, Work-Lifestyle Choices in the 21st Century, 2000, pp. 237-38.

 

12.                      Rojas, M., Beyond the Welfare State, the author and AB Timbro,

 

                            2001, p. 31.

 

13.                      Lewis, H., Sweden's Right to be Human, Allison and Busby Ltd,

 

                            1982, p. 3.

14.                      Hom Ombudsmannen mot Diskriminering Pa Grund av Sexuell

Laggning Rapport 2004 Stockholm p.12.

15.                      See Rajas, Beyond the Welfare State, 2001.

 

16.                      Rojas, Beyond the Welfare State, 2001, p. 31.

 

17.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990.

 

18.                      Quensel, C-E., 'Population Movements in Sweden in Recent

 

Years', Population Studies, vol. 1, June 1947, pp. 29-43.

 

19.                      Myrdal, A. & G., Kris I Befolkningsfragan (Crisis in the Population Question), Stockholm: Bonniers popular edition, 1936; also Nation and Family: The Swedish Experiment in Democratic Family and Population Policy, New York: Harper and Brothers, 1941. For a full exposition of the Myrdals' lives, work and publications see Carlson, A., The Swedish Experiment in Family Politics, London: Transaction Publishers, 1990.

 

20.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990, p. 26.

 

21.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990, p.193.

 

22.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990, p. xii.

 

23.                      Lewis, Sweden's Right to be Human, 1982, p. 135.

 

24.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990, p. 94. Quoting Gunnar and Alva Myrdal Kris i befolkningsfragan p. 299.

25.                      Lewis, Sweden's Right to be Human, 1982, pp. 142-43.

 

26.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990.

 

27.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990, p.115.

 

28.                      Incorporated in Towards Equality: The Alva Myrdal Report to the Social Democratic Party, Stockholm: Prisma, 1971.

 

29.                      Carlson, The Swedish Experiment in Family Politics, 1990, p. 201.

 

30.                      See Ginsburg, N., 'Sweden: the Social Democratic Case', in Cochrane, A. and Clarke, J., Comparing Welfare States: Britain in an International Context, London: Sage, 1993.

 

31.                      Report to the Nordic Council of Ministers by an

 

intergovernmental committee on sex roles and education, reviewed in 1972, Lewis, Sweden's Right to be Human, 1982, p. 104.

 

32.                      Bjornberg, U., 'Parenting in Transition: An Introduction and

 

Summary', in Bjornberg, U. (ed.), European Parents in the 19908, New Jersey: Transaction Books, 1992, p. 12.

 

33.                      Bjornberg, 'Parents' Ideals and Strategies in Sweden', in

 

                            Bjornberg, European Parents in the 19908,1992, p.86.

 

34.                      Bjomberg, 'Parents' Ideals and Strategies in Sweden', 1992, p. 86.

 

35.                      Bjomberg, U. in Wintersberger, H., 'Work viewed from a childhood perspective' in Family Observer, European Commission Luxembourg, 1999.

 

36.                      Abramovici, G., 'Social protection: cash family benefits in

 

                            Europe', Eurostat European Communities 2003.

 

37.                      Haas, L., Equal Parenthood and Social Policy: A Study of Parental

 

                            Leave in Sweden, Albany, NY: State University of New York Press,

 

                            1992.

 

38.                      Haas, Equal Parenthood and Social Policy: A Study of Parental Leave

 

                            in Sweden, 1992.

 

39.                      Meadows, P., Women at Work in Britain and Sweden, London:

 

                            National Institute of Economic and Social Research, 2000.

 

40.                      Ekberg J., Eriksson R. and Friebel G., 'Sharing responsibility? Short and long-term effects of Sweden's daddy-month reform', paper presented to Department of Trade and Industry seminar, 27 May 2004.

 

41.                      Abramovici, 'Social protection: cash family benefits in Europe',

 

                            Eurostat European Communities, 2003.

 

42.                      Report of the Committee on One-Parent Families (The Finer Report),

 

                            Cmnd 5629, London: HMSO, 1974.

 

43.                      Rosen, S., 'Public Employment and the Welfare State in Sweden',

 

                            Journal of Economic Literature, 34, 1996, pp. 729-40.

 

44.                      Smith, D., 'The Effects of Public Spending and Taxes on Economic Growth', Williams de Brae, 14 May 2004.

 

45.                      Taxing Wages 2000-2001 OECD publications, Paris, 2001.

 

46.                      Taxing Wages 2004, OECD publications, Paris, 2004.

 

47.                      Rojas, Beyond the Welfare State, 2001, p. 5.

 

48.                      Carlson, A.C., 'The Family and the Welfare State', The St Croix

 

                            Review, vol. XXVIll, No.4, 1995, pp. 21-30.

 

49.                      Smith, 'The Effects of Public Spending and Taxes on Economic

 

                            Growth', Williams de Brae 14 May 2004.

 

50.                      Adema, W. et al, Family Policy and the Restructuring of the Welfare

 

                            State, Social Policy Division OECD Baruch College, City

 

                            University of New York, undated.

 

51.                      Vogel, J., 'Economic Problems: Living Conditions and Inequality,

 

                            1975-1995' (in Swedish with an English summary), in

 

                            Levnadsforhal/anden, rapport no.91: Statistics Sweden, 1997.

 

52.                      See Joshi, H., The Cash Opportunity Cost of Childbearing in Britain, CEPR Discussion Paper, No.157, 1987; Joshi, H., 'Sex and Motherhood as Handicaps in the Labour Market' , in McClean, M. and Groves, D. (eds), Women's Issues in Social Policy, London: Routledge, 1991; Davies, H. and Joshi, H., 'Sex, sharing and the distribution of income', Birkbeck Discussion paper, 1992; Ward, C., Joshi, H. and Dales, A., 'Income dependency within couples', National Child Development Study, Working Paper, No.36,1993.

 

53.                      Burstrom, B. et al., 'Lone mothers in Sweden: trends in health and socio-economic circumstances 1979-1995', Journal of Epidemiology and Community Health, 53, 1999, pp. 150-56.

 

54.                      Vogel, 'Economic Problems, Living Conditions and Inequality, 1975-1995', in: Levnadsforhal/anden, 1997.

 

55.                      Oxley, H. et al., 'Income Inequalities and Poverty Among Children and Households with Children in Selected OECD Counties: Trends and Determinants', in Vleminckx, K. and Smeeding, T.M. (eds), Child Wel/- being, Child Poverty and Child Policy in Modern Nations, Bristol: The Polity Press, 2000.

 

56.                      Bjornberg and Gardberg, 'Issues Concerning the Family in Sweden in 1996', 1998.

 

57.                      Bjornberg, U., 'Sweden: Supported Workers who Mother', in Duncan, S. and Edwards, R., Single Mothers in an International Context: Mothers or Workers? , London: UCL Press, 1997.

 

58.                      Weitoft, G.R, Haglund, B. and Rosen, M., 'Mortality among lone mothers in Sweden: a population study', Lancet, vol. 355, 8 April 2000, pp. 1215-219.

 

59.                      Nyman, H., ' An Economic Analysis of Lone Motherhood in Sweden', (thesis) Goteborg: Department of Economics, Goteborg University,1998.

 

60.                      Bjornberg, 'Sweden: Supported Workers who Mother', in Duncan and Edwards, Single Mothers in an International Context: Mothers or Workers? 1997, p. 263.

 

61.                      Bjornberg, 'Sweden: Supported Workers who Mother', 1997.

 

62.                      Sweden's Action Plan against Poverty and Social Exclusion Stockholm: Government Offices of Sweden, 2003.

 

63.                      Gahler, M., 'Life after Divorce: Economical and psychological well being among Swedish adults and children following family dissolution', Dissertation series 32 (thesis), Stockholm: Swedish Institute for Social Research, 1998.

 

64.                      Gahler, 'Life after divorce; Economical and psychological well being among Swedish adults and Children following family dissolution',1998.

 

65.                      Ginsburg, N., 'Sweden: The Social Democratic Case', in Cochrane, A. and Clarke, J., Comparing Welfare States: Britain in an International Context, London: Sage, 1993.

 

66.                      Bjornberg, 'Sweden: Supported Workers who Mother', 1997, p. 249.

 

67.                      Sweden's Action Plan against Poverty and Social Exclusion, Stockholm: Government Offices of Sweden, 2003.

 

68.                      Gahler, 'Life after Divorce: Economical and psychological well being among Swedish adults and Children following family dissolution',1998.

 

69.                      Svedin, C.G. and Wadsby, M., 'The Presence of PsyChiatric Consultations in Relation to Divorce', Acta Psychiatrica scandinavica 98 (5) pp. 414-22.

 

70.                      Burstrom, B. et al., 'Lone Mothers in Sweden: Trends in Health and Socio-economic Circumstances, 1979-1995', J Epidemiol Community Health, 53, 1999, pp. 150-56.

 

71.                      Bjornberg, 'Sweden: Supported Workers who Mother' ,1997, p. 249.

 

72.                      Gahler, 'Life after Divorce: Economical and psychological well being among Swedish adults and children following family dissolution',1998.

 

73.                      Hope, S., Power, C. and Rodgers, B., 'Does Financial Hardship Account for Elevated Psychological Distress in Lone Mothers?' Social Science and Medicine, 49, 1999, pp. 1637-649.

 

74.                      Gahler, 'Life after Divorce: Economical and psychological well being among Swedish adults and children following family dissolution' , 1998.

 

75.                      Whitehead, M. et al., 'Social Policies and the Pathways to Inequalities in Health: A Comparative Analysis of Lone Mothers in Britain and Sweden', Social Science and Medicine, 50, 2000, pp. 255-70.

 

76.                      Burstrom et al., 'Lone Mothers in Sweden: Trends in Health and Socio-economic Circumstances, 1979-1995', 1999.

 

77.                      Vogel, J., 'Economic Problems. Living Conditions and fu equality, 1975-1995' (in Swedish with an English summary), in: Levnadsforhallanden, rapport no.91, Statistics Sweden, 1997.

 

78.                      Rosengren, A., Wedel, H. and Wilhernsen, L., 'Marital Status and Mortality in Middle-aged Swedish Men', American Journal of Epidemiology, 129, pp. 54-64.

 

79.                      Weitoft, G.R, Haglund, B. and Rosen, M., 'Mortality Among Lone Mothers in Sweden: A Population Study' , Lancet, Vol. 355, 8 April 2000, pp. 1215-219.

 

80.                      Sweden's Action Plan against Poverty and Social Exclusion, Stockholm: Government Offices of Sweden, 2003.

 

81.                      Whitehead et al., 'Social Policies and the Pathways to fu equalities in Health: A Comparative Analysis of Lone Mothers in Britain and Sweden', 2000, p. 266.

 

82.                      Duncan, S. and Edwards, R., Lone Mothers, Paid Work and

 

                            Gendered Moral Rationalities, Basingstoke: Macmillan Press Ltd,1999, p. 34.

 

83.                      Ringback Weitoft, G., 'Mortality, Severe Morbidity, and injury in Children Living with Single Parents in Sweden: A Population Based Study', Lancet, Vol. 361, No.9354, 25 January 2003.

 

84.                      Unicef, A League Table of Child Maltreatment Deaths in Rich Nations, Innocenti Report Card, Issue no.5, 2003.

 

85.                      ' A Reasonable Approach to Discipline: Issues to be considered in the Context of the Debate on Parental Smacking', Twickenham: Family Education Trust, October 2004.

 

86.                      Larzelere, R.E., Sweden's Smacking Ban: More Harm than Good, Christian Institute and Families First, 2004.

 

87.                      Ringback Weitoft, 'Mortality, Severe Morbidity, and injury in Children Living with Single Parents in Sweden: A Population Based Study', 2003.

 

88.                      Jonsson, J.O. and Gahler, M ., 'Family Dissolution, Family Reconstruction, and Children's Educational Careers: Recent Evidence from Sweden', Demography, Vol. 34, No.2, 1997, pp. 277-93.

 

89.                      Gahler, M., 'Parental Divorce in Childhood and Demographic Transitions in Early Adulthood: Evidence for Sweden', MlMEO Stockholm: Swedish Institute for Social Research, 1997.

 

90.                      Kiernan, K., 'Cohabitation in Western Europe', Population Trends 96.

 

91.                      Stattin, H. and Magnusson, C., 'Behavioural and interpersonal antecedents behind the age of leaving home and the future consequences for parent-child relations', 1994 paper presented at the biannual meetings of the Society for Research on Adolescence, San Diego. See Steinberg, L., Adolescence, New York: MaGraw Hill fuc., 1996 .

 

92.                      Aquilino, W .S., 'Family Structure and Home Leaving: A Further Specification of the Relationship', Journal of Marriage and the Family, No.53, 1991, pp. 999-1,010.

 

93.                      Dunn, J. and Deater-Deckard, K., Children's Views of their Changing Families, York: Joseph Rowntree Foundation, 2001.

 

94.                      Ferri, E., Step Children, Windsor: NFER-Nelson, 1984. Also see Hobcraft, J., 'futergenerational and Life-Course Transmission of Social Exclusion: Influences of Childhood Poverty , Family Disruption, and Contact with the Police' , CASEpaper 15, sncERD Centre for Analysis of Social Exclusion, London: London School of Economics, 1998; Kim, J.E., Hetherington, E.M. and Reiss, D., , Associations among Family Relationships, Antisocial Peers, and Adolescents' Externalising Behaviours: Gender and Family Type Differences', Child Development, Vol. 70, No.5, 1999, pp. 1209-230.

 

95.                      Amato, P .R. and Booth, A., 'Consequences of Parental Divorce and Marital Unhappiness for Adult Well Being' , Social Forces, Vol. 69,1991, pp. 895-914.

 

96.                      Gahler, 'Life after Divorce: Economical and psychological well being among Swedish adults and children following family dissolution', 1998; and Lundberg, a., 'The Impact of Childhood Living Conditions on illness and Mortality in Adulthood', Social Science and Medicine, Vol. 36,1993, pp. 1047-052.

 

97.                      Schwartz, J.E. et al., 'Sociodemographic and Psychosocial Factors in Childhood as Predictors of Adult Mortality' , American Journal ofPublic Health, Vol. 85,1995, pp. 1237-245.

 

98.                      Tucker, J.S. et al., 'Parental Divorce: Effects on Individual Behaviour and Longevity' , Journal of Personality and Social Psychology,73, 1997, pp.381-91.

 

99.                      Singh, G.K. and Yu, S.M., 'US Childhood Mortality, 1950 through 1993: Trends and Socioeconomic Differentials', American Journal ofPublic Health, Vol. 85, No.4, 1995, pp. 505-12.

 

100.                    Nyman, H., , An economic analysis of lone motherhood in Sweden' (thesis), Goteborg: Department of Economics, Goteborg University,1998.

 

101.                    Popenoe, D., 'Beyond the Nuclear Family: A Statistical Portrait of the Changing Family in Sweden' , Journal of Marriage and the Family,49, 1987, pp.173-183.

 

102.                    Melkas, H. and Anker, R., 'Occupational segregation by sex in Nordic countries: An empirical investigation', International Labour Review, 136,1997, pp. 341-360.

 

103.                    Hakim, C., Work-Lifestyle Choices in the 21st Century, Oxford University Press, 2000, p. 241.

 

104.                    Hakim, C., Key Issues in Women's Work, Glasshouse, 2004, pp.171,183.

 

107.                    Hakim, Key Issues in Women's Work, 2004, p. 178; see also Albrecht, J., Bjorklund, A. and Vroman, S., 'Is there a glass ceiling in Sweden?', Journal of Labor Economics, 21,2003, pp. 145-77.

 

106.                    Hakim, Work-Lifestyle Choices in the 21st Century, 2000, pp. 116, 240; Hakim, Key Issues in Women's Work, 2004, pp.171-73, 178-82.

 

107.                    Hakim, Work-Lifestyle Choices in the 21st Century, 2000, p. 5.

 

108.                    Esping-Andersen, G., The Three Worlds ofWelfare Capitalism, Cambridge: Polity Press 1990, p. 156.

 

109.                    Lewis, Sweden's Right to be Human, 982, p. 78.

 

110.                    Bergstrom, R., 'Labour Reform Needed to Sustain Costly Swedish Welfare System' , Financial Times, 10 June 2005.

 

111.                    Einhom, B., Cinderella Goes to Market: Citizenship, Gender and Women's Movements in East Central Europe, London: Verso, 1993.

 

112.                    Lamb, M.E., et al., 'Determinants of Social Competence in Swedish Pre-schoolers', Developmental Psychology, Vol. 24, No.1, 1988, pp.58-70; also see Cochran, M., , A Comparison of Group Daycare and Family Childrearing Patterns in Sweden' , Child Development, Vol. 48,1977, pp.702-07.

 

113.                    Haas, L., 'Equal Parenthood and Social Policy: Lessons from a Study of Parental Leave in Sweden', in Hyde, J.S. and Essex, M.J. (eds), Parental Leave and Child Care, Temple University Press,1991.

 

114.                    Hoem, J.M., 'Social Policy and Recent Fertility Change in Sweden', Population and Development Review, December 1990.

 

115.                    Bjomberg, 'Sweden: Supported Workers who Mother' ,1997.

 

116.                    Haas, L., Equal Parenthood and Social Policy: A Study of Parental Leave in Sweden, Albany, NY: State University of New York Press,1992.

 

117.                    Haas, 'Equal Parenthood and Social Policy: Lessons from a Study of Parental Leave in Sweden', 1991.

 

118.                    Hakim, Key Issues in Women's Work, 2004, p.185.

 

119.                    Lewis, Sweden's Right to be Human, 1982, p. 72.

 

120.                    Lewis, Sweden's Right to be Human, 1982, p. 77.

 

121.                    Lewis, Sweden's Right to be Human, 1982, pp. 147-48.

 

122.                    Vogel, 'Economic Problems, Living conditions and inequality, 1975-1995', 1997.

 

123.                    Lewis, H., Sweden's Right to be Human, Allison and Busby Ltd, 1982, p. 70.

 

124.                    Rojas, Beyond the Welfare State, 2001.

 

125.                             Austrian Institute of Family Studies, 1998, quoted in Family Observer, European Communities Luxembourg 3, 2001

 


 

 

Family Policy, Family Changes
By Patricia Morgan
Resumé av Krister Pettersson


Family Policy, Family Changes
By Patricia Morgan
 

 

 

Resan utan mål

Av Jacob W. F Sundberg

 


 Svensk familjepolitik på väg mot totalitarism
Av Lennart Hane

 

 

 

Tillbaka till Böcker

 

 

 


 

Den Underdåniga Lydnaden

Den Underdåniga Lydnaden
Av Birger Hjelm
Med förord av Bo Edvardsson

 

 

 

Baksidestext


 

..."har visat en närmast paranoisk inställning gentemot olika myndigheter, "...

..."överklagat samtliga beslut enligt barnavårdslagen som gått henne emot"...

Att protestera mot myndigheter och överklaga beslut är en grundlagsfäst rättighet. Ovanstående argument är ur en läkares skrivelse till socialstyrelsens ansvarsnämnd för att förklara sig angående ett ogrundat försök att frihetsberöva författarens mor i Växjö på sjuttiotalet. Modem som gjorde anmälan hade ju enligt läkaren blivit up­prörd och handfast försökt hindra att hennes då tioåriga son skulle omhändertas och tvångsutredas mot hennes vilja. Den unga journalisten Göran Skytte skrev 1973 sitt examensarbete på journalisthögskolan om ärendet, i sammanfattningen listade han totalt 37 anmärknings värd heter o brister i myndighetsutövningen. Vad hände för­resten med anmälan? – Ingenting, nämnden såg ingen anledning till disciplinär åtgärd eller att rikta kritik mot läkaren.

 

Den Underdåniga Lydnaden beskriver hur en i grunden helt vanlig familj split­tras och körs över av sociala myndigheters maktfullkomliga företrädare på sjuttiotalet. Modern var skötsam, nykterist utan något klammeri med rättvisan. Men också en kritiskt tänkande, ensamstående och stridbar kvinna - tyvärr en olämplig kombi­nation. Tankarna leder stundtals ull Ken Keseys roman "Gökboet". Men till skillnad från Keseys roman utspelar sig händelserna i Sverige - Och på riktigt. Birger Hjelm, en drygt 40 årig akademiker har skrivit en bok som är skrämmande, men samtidigt upplyftande J skildringen av den lilla medborgarens förmåga till civilkurage och inre resning. Boken är högaktuell i debatten efter avslöjanden om groteska övergrepp i den sociala "barnavården" vilka tvingade regeringen att 2006 tillsätta en utredning för att kartlägga övergreppen. Docenten i psykologi Bo Edvardsson, sakkunnig i utredningsmetodik, ofta anlitad i uppmärksammade omhändertagandeärenden har skrivit förordet med kommentarer om orsaker och följder av myndighetsutövning och utredningar som inte vilar på objektiva och sakliga grunder, och vad som kan göras för att komma till rätta med samhällsproblemet.

 

 

ISBN 978-91-633-1449-0

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Den Underdåniga Lydnaden - Tilläggskommentar

 

En intressant omständighet är den då ansvariga och utredande socialassistenten Tyra Olsson, som nämns i boken.

På förfrågan 2003 ville hon inte låta sig intervjuas eller konfronteras med sina tidigare beslut när jag höll på att skriva boken. Vad jag då inte visste var att hon gjort en viss karriär i sitt skrå och gjorde vissa utredningar och gjorde anspråk på sakkunnigkvalitéer åt länsstyrelsen i Dalarna. Tyra Olsson har även varit ordförande för FOU - Välfärd.

Kort efter att det blev känt att jag skulle ge ut min bok och jag syntes och hördes i media några gånger i samband med barnavårdsskandalen så avgick, som av en händelse, Tyra Olsson i förtid från sitt ordförandeskap och blev sjukskriven.

Ulf Hyvönnen (bl a socialchef i Umeå) som efterträdde Tyra Olsson ville inte kommentera hennes agerande men tyckte att min bok var en stark redogörelse och ansåg att boken borde bli undervisningslitteratur på socialhögskolan. 

Birger Hjelm 2009-08-18

-------------------------------------------------------------------------------------------------------


Beställningsinfo:


Mjukpärm

160 sidor

Pris: 120 kr + Porto 29 kr

Boken kan beställas genom:

email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.">Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


post:

Hjelm Birger - Eget Förlag

Lapplandsresan 53

757 55 Uppsala


Recensioner-Bokannonser

 

Skrivet om: Barnets rätt till familjeliv
Axess 7 oktober 2012, anmälan av Knut Ahnlund: När barnen blir stridsäpplen


Placerade ungdomar skriver i ny bok. Redaktören: ”Man blir alltid förvånad över hur ungdomar kan ha det”
Av Erik Lundström, Världen idag, varldenidag.se - 2011-11-02


Vuxna vågar inte tala med barn
Svenska Dagbladet, svd.se - 14 mars 2011, uppdaterad: 8 april 2011


Justitiemord och rättssäkerhet
Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog


OVERGREPENE SOM ALDRI STOPPET!
Fra redaksjonen av sfm.no, Oslo Samfunnsmagasinet, sfm.no - 10.11.2010


Takebarn : en studie över utpensioneringen av fosterbarn från Göteborgs fattigvård under åren 1800-1920
Författare: Ingeborn, Torsten, Ödenäs 1989


Förbjuden bok om ritualmord publiceras på Internet
Av Patrik Nyberg, Crimenews.se - 2009-11-29


Uppsala universitet censurerar rapport
Av Patrik Nyberg, Kristdemokraten.se - 2009-11-02


Sanning om "ritualmord" döljs
Av Patrik Nyberg, Uppsala Nya Tidning, UNT.se - 2009-10-12


Socialtjänsten splittrade Birger Hjelms familj. Reportage om Birger Hjelm och han bok Den Underdåniga Lydnaden
Av Jan Bärtås, Smålandsposten, Lördagsbilagan - 2009-10-10


Gellert Tamas: "De apatiska, Om makt myter och manipulation"
Maciej Zaremba Dagens Nyheter, dn.se - 2009-10-01


Barn och fred är inte att leka med
Gerd-Peter Löcke, Ordf. För Internationellt Finlandssvensk kulturforum, IFISK. Recension publicerad i Fredsposten i maj 2009


Hur hamnade trettonåringen på hemmet?
Per Dahl, politisk chefredaktör, Ledare, Barometern, barometern.se - 2009-05-10


Stora brister i skydd för utsatta barn
Eva Bergstedt


Socialsveriges övergrepp mot familjer
Tommy Hansson


OMHÄNDERTAGEN ÖVERGIVEN
Doris Kaleva


Barnen från Källbäck
Annica Öhman


Letandet efter den hemliga lillasystern blev fröet till Annicas bok om Källbäck

Brister i barns rättssäkerhet
Ulrika Oredsson


Family Policy, Family Changes
Patricia Morgan
Resumé av Krister Pettersson


Family Policy, Family Changes
Patricia Morgan


Några tankar om filmen "Den bästa av mödrar".
Siv Westerberg


De rena och de andra.
Recension av Maciej Zarembas bok om tvångssterilisering i Sverige och andra länder
Håkan Lindgren


En häxprocess anatomi
Nils Wiklund


Advokat skriver bok om barn og foreldre
Rune Fardal


Ny bok "Atskillelse barn og foreldre"
Marianne Haslev Skånland


Flere reaksjoner i kjølevannet av forfatter John Holdens bok om "Formynderterror"
Marianne Haslev Skånland


Fosterhem inte bättre för missbrukarbarn
Jan Isakson


Parts- og vitneavhør - i straffesaker og sivile saker. Bokomtale.
advokat Nils Aga


Formynderterror - Et mesterverk av forfatteren John Hollen.
Jan Hansen


Averøy barnevern og oppvekstetat, Møre og Romsdal
Marianne Haslev Skånland


Brott, mat och andlig spis till Jul
Patrik Nyberg


Recension. Straff utan brott
Marguerite Bjellvi


Makten, männen, mörkläggningen
Thomas Kanger

Straff utan brott. Marianne Haslev Skånlands tal till Siv Westerberg

Recension. Straff utan brott
Madeleine Karlin

Recension av boken ”Förädlade Svenskar”
Recensent: Birger Hjelm

Den tusende gången
Lars-Eric-Hagborg

Kritik af psykologer
Boknotis i Berlingske.dk

Bedre enn forventet
Anmeldt av Knut T. Reinås

Der mangler dansk forskning om anbringelse af børn uden for hjemmet
Ny udgivelse: Anbringelse af børn og unge uden for hjemmet - en forskningsoversigt.
Pressemeddelelse 28.04.03

Recension Jan Guillous bok “Häxornas försvarare”
Gustaf Hellsing

Tærskler for anbringelse. En vignetundersøgelse om socialforvaltningernes vurderinger i børnesager.
Tine Egelund og Signe Andrén Thomsen

Sverige - en rättsstat?
Bertel Nathhorst

Sverige som rättsstat
Elise Claeson

Sverige som rättsstat

DSM
Debatt Sanningsökande Mediakritik

Kan styckmord förträngas?

Per Lindeberg: Döden är en man. Historien om obducenten och allmänläkaren. Fischer & Co Stockholm 1999

J P Roos

IPT - Issues In Child Abuse Accusations

 The Trip to Nowhere. Family Policy in the Swedish Welfare State Analysed by Means of Comparative Law Method Immanent in the European Convention on Human Rights
Jacob W. F. Sundberg

Kulturens Barn. Kontrastiva analyser av kulturmönster avseende förhållandet till barn och ungdom i Sverige och Orissa, Indien
Gudrun Ekstrand

Haverier I socialbarnavård? Fem fallstudier
Gunvor Andersson, Karin Aronsson, (red.), Sven Hessle, Anna Hollander, Tommy Lundström
Presenterad av Ruby Harrold-Claesson

 Korta recensioner av: Jeopardy in the Courtroom by Stephen J. Ceci & Maggie Bruck; Hemligheter och Minnen av Lena Hellblom Sjögren; På den anden side (red.) Jette Rantorp
Søren Friis Smith

HEMLIGHETER OCH MINNEN
Lena Hellblom Sjögren

 Rättsröta i behandlingen av misstänkta för sexualbrott
Knut Ahnlund

Recension: Hemligheter och minnen. Svårigheterna med tillförlitligheten i sexualbrott
Max Scharnberg

Om Vadstrupgårdsagen
Leif Blædel

 Die biologischen Wurzeln des Inzestverbots
Jörg Klein

På den anden side. 10 indlæg i pædofili-debatten
redigeret af Jette Rantorp

Presentation av "På den anden side. 10 anderledes inlæg i pædofili-debatten"
Pædagogisk Medhjælper Forbund

Hjärnstress: Utdrag ur Christina Doctares bok "Hjärnstress"

 Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn
Birgitta Wolf. Förord av Brita Sundberg-Weitman

Den kommenderade Familjen. 30 år med Alva Myrdals familjepolitik
Ingegerd Troedsson.

En bur sökte sin fågel. Berättelsen om Ewa och Kasia
Ewa Nowacka, Bo Edvardsson och Agneta Pleijel

Whores of the Court. The Fraud of Psychiatric Testimony and the Rape of American Justice
Margaret A. Hagen

 The Truth about Cinderella
Martin Daly and Margo Wilson

KRITISK UTREDNINGSMETODIK
Bo Edvardsson

FACTS OR FICTION AS EVIDENCE IN COURT
A Witness Psychological Analysis of a Swedish Legal Case of

Alleged Cutting-up Murder and Child Sexual Abuse
Astrid Holgerson & Birgit Hellbom

Lawless Sweden: Using the Judiciary to Expand the Power of the Welfare State
Eric Brodin

Recension: Sex, lögner och terapi. Psykologer medverkar i moderna häxprocesser
Ebbe Schön

I'll Be the Parent, You Be the Kid
Paul Kropp

 Confident Parenting - a hands on approach to children
Anne Davis

Sammanbrott i familjehem
Socialstyrelsen rapport 1995:9

 RÄTTSSTATEN ÅTER!
Brita Sundberg-Weitman

 RÄTTVISAN OCH PSYKOLOGIN
Lennart Hane (redaktör) m. fl

Presentation: RÄTTVISAN OCH PSYKOLOGIN av Lennart Hane m.fl
Contra.nu

 KAMPEN FÖR FAMILJEN
Lynette Burrows

  THE FIGHT FOR THE FAMILY
Lynette Burrows

Eugenics and the Welfare State
Norway, Sweden, Denmark, and Finland

Gunnar Broberg, Nils Roll-Hansen

Att övervaka överheten
Vilhelm Moberg

 För Sverige - På Tiden
Ann Ekeberg


Katastrofen i Bjugn största rättsskandalen i Norge
Knut Ahnlund


Förföljande strategier vid ett omhändertagandefall i socialt och barnpsykiatriskt arbete
Bo Edvardsson

 

 

Böcker-Avhandlingar-Uppsatser

 

 

 

Barnets rätt till familjeliv. 25 svenska fallstudier av föräldraalienation
Lena Hellblom Sjögren

 

 

Kampen om barnets beste, er rettssikkerhet i barnevernssaker mer enn en illusjon?
en pamflett av Joar Tranøy og Nina Langfeldt


Som i en mardöm - en nutida svensk rättsskandal
Av Ulf Broberg


Förvaltningsdomstols utredningsansvar vid mål om tvångsvård av barn

Författare: Anders Hamlin. Handledare: Titti Mattsson. Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet, VT 2008

 

Barnets mening i LVUprocessen

Titti Mattsson, Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 • 98


Föräldraalienation
Uppsats på Wikipedia


BUP-utredningar. En kritisk granskning
Författare: Irén Berg och Rose-Marie Bergqvist, Uppsats, Örebro universitet, 2002. Handledare: Docent Bo Edvardsson


Minnen från en stormig professur : om svensk juridik och politik i det kalla krigets skugga
Av Jacob W. F. Sundberg


Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige. En personlig odyssé om att lära och växa i dagens Sverige
Av Jonas Himmelstrand


Ängel - en antologi av tvångsomhändertagna ung­domars egna berättelser
Birgitta Hedman-Lindgren är informatör på SIS och redaktör för boken Ängel


”OMÖJLIGHETSPRINCIPEN" - Om behovet av ett fungerande resningsinstitut
Uppsats av Thomas Wettergren, uppläst för seminariedeltagarna av jur kand Therese Juel vid Stiftelsens, Rättsstatens Vänner, seminarium i Stockholm i november 2010


Ett gott hem? Normer för en lämplig fosterbarnsplacering Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926–1935
Rapportserie i socialt arbete. Nr 3, 2007


Human Rights and Traditional Values
By Professor Emeritus Jacob W.F. Sundberg


Why love matters. How affection shapes a baby's brain
By Sue Gerhardt


Återförening eller en familj för livet
Författare: Caroline Jonasson. Handledare: Eva Ryrstedt, Lunds Universitet, Juridiska fakulteten


Femte Kolonne
Av Gertrud Galster


Parent Abuse On The Rise: A Historical Review
Paul W. Robinson, Leah J. Davidson & Michael E. Drebot, Brigham Young University, American Association Of Behavioral Social Science, AABSS Online Journal - 2004


The Madhouse
By Daniel Hammarberg


Barnets röst som källa: -en kvalitativ studie om barnperspektiv i barnavårdsutredningar
Författare: Christina Sigfrids och Elin Benendo. Handledare: Elinor Brunnberg, Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, 2006


Den värsta draken. Föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning i Sverige
Författare: Abigail A. Lehrer och Josefine Ahlin. Handledare: Bo Edvardsson, Mittuniversitet, Institutionen för socialt arbete, VT 2010

Takebarn en studie över utpensioneringen av fosterbarn från Göteborgs fattigvård under åren 1800-1920
Författare: Ingeborn, Torsten, Ödenäs 1989


RETORIKFALLET. Förföljande strategier i ett LVU-ärende
Författare: Linda Ärlig. Handledare: Bo Edvardsson


Rett og rettferdighet – Rettsikkerhetsutvalget, Den Norske Advokatforening

Barnevern. Sosialdiktatorisk mishandling og historisk ille familieforfølgelse
Av Arild Holta


100 tigrar i djungeln : En studie om Posttraumatisk stressyndrom hos barn
Lisa-Maria Pettersson, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, HT 2009


Den onda föräldern - attributionsmönster i sociala utredningar
Författare: Maria Eriksson och Hanna Wiesel, Örebro Universitet, Handledare: Bo Edvardsson


En utvidgad möjlighet till vårdnadsöverflyttning för familjehemsplacerade unga
Line Zandén Gren


Olämpligt bemötande av klienter inom socialtjänsten
Författare: Teresa Jansson, Örebro Universitet, Handledare: Bo Edvardsson


Metod- och tankefel i barnavårdsutredningar
Bo Edvardsson, Föredrag


Metod- och tankefel i barnavårdsutredningar
Bo Edvardsson, Föredrag
(Pdf)


Barnets historia
Terra Scania - Kategori: Familjen, livet och döden


De oönskade barnen på 1800-talet
Terra Scania - Kategori: Familjen, livet och döden


Nya uppgifter för rätten och rättstillämpningen?
En rättssociologisk fallstudie om "att visa demokratins muskler"
Författare: Niklas Sellberg, Handledare: Lars Ericsson, Examinator: Karsten Åström, Lunds Univ. VT 2005


Textual Analysis of a Recovered Memory Trial Assisted by Computer Search for Keywords

By Max Scharnberg, Associate Professor (Boken laddas ned här)

Textual Analysis of a Recovered Memory Trial Assisted by Computer Search for Keywords

By Max Scharnberg, Associate Professor

Oppfølging av foreldre med barn/ungdom plassert i fosterhjem eller på institusjon
Utgitt av: Barne- og familiedepartementet, Norge


Barn som aktører i sosialt arbeid
Førsteamanuensis Liv Schjelderup og førstelektor Cecilie Omre,
Universitetet i Stavanger, ForsaNorden - Nordisk Symposium, Århus, august 2008


LINKÖPINGFALLET: Förföljande strategier, förtryckande metodik och myndigheters misshandel av barn.
Författare: Berit Rönnbäck. Handledare: Bo Edvardsson


Kritisk granskning av BBIC:s teori och av barnavårdsutredningar med respektive utan BBIC - Same same but different?
Examensarbete av: Malin Hedlund & Celina Lovén


BBIC – en farlig vårdideologisk paradox: Enögd barnperspektivsmonopolism hindrar helhetssyn
Av Maths Lundsbye


Röster om BBIC
Av B Aronsson & J Kildén


Rättshaverister – problem eller utmaning?
Göran Lambertz, 2005


Utredningsmetodik i ett omhändertagandemål
Bo Edvardsson, 2008


Förhörsmetodik: strategi, teknik och analys
Bo Edvardsson, 2001


ABE Interviews: Is the Child's ‘Best Evidence’ being achieved in alleged sexual abuse cases? (Part 1)
Brenda Robinson, Family Law Week


Sverige och rättsstaten på 2000-talet
Brita Sundberg-Weitman


Huntford och Europakonventionen
Jacob W.F. Sundberg, professor emeritus


The New Totalitarians
By Roland Huntford
(nerladdning)


The New Totalitarians
Roland Huntford


Errors in investigations of disputable cases of child sexual abuse
Bo Edvardsson


Content strategy in police interviews of children in alleged child sexual abuse cases
Bo Edvardsson


Kritisk utredningsmetodik - begrepp, principer och felkällor
Bo Edvardsson


Saklighetsproblem i en social utredning med psykologutredningar och BBIC-modell
Bo Edvardsson


Källkritik vid utredningsarbete
Bo Edvardsson, Föredrag


Overgrep. Søkelys på psykiatrien
Gro Hillestad Thune


Prioriterar socialtjänsten rätt?
Projektledare: Tommy Lundström


"Hon gör sitt bästa efter sin förmåga" En juridisk studie av LVU-domar med barn till föräldrar med utvecklingsstörning
Mirjam Jonsson


Länsrättens bevishantering i LVU-mål med hedersrelaterad problematik
Lena Gavlevik och Lena Jelic


Outside the Comfort Zone. Erfarenheter från ett projekt för att utveckla brukarinflytande i socionomutbildningen
Arne Kristiansen, Verner Denvall och Cecilia Heule

 

Rättviselotteriet. Rättsväsendets handläggning av ett sexualbrottmål
Gunvor Wallin och Thomas Wettergren

 

Rättviselotteriet. Rättsväsendets handläggning av ett sexualbrottmål
Gunvor Wallin och Thomas Wettergren


Familjen i den svenska modellen
Åsa Lundqvist


Forced Drugging of Children in Foster Care: Turning Child Abuse Victims into Involuntary Psychiatric Patients
M. McKay


Håll käft och le
Per-Arne Pettersson och Tina Lundberg


Atskillelse barn og foreldre – det fortidde traume?
Sverre Kvilhaug


Ytringsfrihetens pris i Det skjulte Norge
Dag Hiåsen


En virkelighet sentrale norske medier fortier
Erik Strand


The Dangers of the Therapeutic Culture
Germund Hesslow


Hvordan håndterer domstolene fms-sager?
Max Scharnberg


Återfunna minnen och återfunnet trams
Max Scharnberg


Ensam i världen en liten parvel på väg mot helvetet
Olle Hammarberg


Maktovergrep og Justismord
Berit Aarset


Menneskerettigheter og barnevern i Norge og Sverige
Joar Tranøy


Våre naboland har også skampletter på sine rulleblad
Jan Hansen


Den Underdåniga Lydnaden
Birger Hjelm
Med förord av Bo Edvardsson


OMHÄNDERTAGEN ÖVERGIVEN
Doris Kaleva


Makten över barnen
Maija Runcis


Atskillelse barn og foreldre
Sverre Kvilhaug


Lagen och Europakonventionen
Sundberg & Sundberg


Kampen om rätten till en barndom
Jonathan Riddarstål

 

Felaktigt dömda
Rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt

 

Rätten och rättvisan
En film av Henrik Alexandersson

 

Lika inför lagen. Rättsväsendets handläggning av ett sexualbrottmål
Gunvor Wallin och Thomas Wettergren


Terapeutens rätt: rättslig och terapeutisk logik i domstolsförhandlingar

Maritha Jacobsson

 

Gud räknar kvinnors tårar
Pia Degermark

 

Myndighetsmaffian
Sven-Erik Berg

 

Familjepolitik, förändringar i familjen - Jämförelser mellan Sverige, Italien och England. Kapitel 2

Patricia Morgan. Översättning: Krister Pettersson

 

Röd Åklagare
Xiao Rundcrantz

 

Vitsippornas tid
Martin Hillebard

 

Menneskerettigheter og barnevern i Norge og Sverige
Joar Tranøy


"Til pasientens beste"
Joar Tranøy


Familjen finns den?
Reinhold Fahlbeck


  'Resan utan mål' En hyllning till Anders Agell
Jacob W. F. Sundberg


En bur sökte sin fågel
Berättelsen om Ewa och Kasia

Ewa Nowacka, Bo Edvardsson och Agneta Pleijel


Hellre fria än fälla
Gunvor Wallin och Thomas Wettergren


Om Sverige och andra stater som svarande i Europadomstolen
professor em. Jacob W.F. Sundberg

 

Anatomin av en häxprocess
Anders Agell


Sämre lottade
Maria Sundkvist


Frigör familjen
Ingegerd Troedsson


Parts- og vitneavhør - i straffesaker og sivile saker
Nils Erik Lie

 

Menneskerettigheter i straffeprosessen
Sverre Erik Jebens

 

Formynderterror. Historien om en barnevernsak
John Hollen

 

Fru Hjelte och hennes barn
Göran Skytte


Utanför systemet!
Tapio Salonen

 

Salutogena perspektiv inom socialtjänsten
- en studie av 20 socialarbetares sätt att möta information om en familj
Jörgen Ahr och Jörgen Andersson


Myndighetsutövning i Skola och Socialtjänst
Johan Hettinger


Makten, männen, mörkläggningen
Deanne Rauscher & Janne Mattsson


Straff utan brott
Siv Westerberg

 

Tidigare liv....?
Berit Broström


Livsglad og vital svensk advokat på 72 år, ger ut sin andra bok
Jan Hansen


Animal Farm
George Orwell

 

1984
George Orwell

 

Tre böcker Vuxna barnhems- och fosterbarn berättar

 

Om Europakonventionen och Språnget Österut. Slutet på en epok?
Jacob W. F. Sundberg

 

Mot bättre vetande
Lennart Sjöberg
  

 

Er kommunen min mor?
Hvorfor hader kommunerne børn?
En bog om tvangsfjernelser
Else Sommer

 

Stigmatiseringen Av Obducenten
Patrik Nyberg

 

Håndbok for klientutvalg og barnevernsofre
Ved Åge Simonsen

 

Barndom i fosterhjem i egen slekt.
Amy Holtans doktorgrad

 

Barnet och rättsprocessen
Titti Mattsson

 

Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning

Brita Sundberg-Weitman

 

Forældres rettigheder over egne børn
Uddrag af Henrik Døckers bog "Menneskeret i Europa. Beskyttelsessystemet i Strasbourg."

 

Tvångsadoption?

Psykologer om en mors olämplighet, och om barnets “anknytning”

Lennart Sjöberg

 

Var är pappa?
Ulf Gyllenhak

 

Myten om den goda modern och att barn alltid talar sanning
Stefan Holmlin


 Ekot om incest - sexuella övergrepp mot barn i en serie nyhetsprogram 1998
Peter Klevius

 

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter