Birgitta Wolf von Rosen
NKMR:s beskyddare
Internationellt känd som "Fångarnas Ängel"
Birgitta Wolf von Rosen
Född: den 4 februari 1913 i Helgesta, avliden den 4 maj 2009 i Murnau, Tyskland
Verksamhet: Publicist
Birgitta Ericsdotter född von Rosen (av grevliga ätten von Rosen) föddes den 4 februari 1913 på Rockelstad slott i Helgesta socken i Sverige. Hennes far, greve Eric von Rosen var etnolog och forskningsresande och också författare till många vetenskapliga verk. Hennes mor var född Fock (av den friherrliga ätten Fock). Bland hennes förfäder finns många fältharrar, vetenskapsmän och konstnärer. Hennes bror Carl-Gustaf von Rosen blev bekant för sina humanitära flyginsatser, bl.a. i Biafra och Etiopien.
Birgitta von Rosen genomgick flickskolan i Stockholm och studerade språk i Genève. Mycket tidigt kom hon. i kontakt med lantarbetarnas och fabriksarbetarnas sociala problem. Sitt första föredrag för unga arbetare höll hon redan vid 16 års ålder i socialisternas Folkets Hus. Där bildades det en ungdomsförening. Den unga adelsdamen kom i kontakt med Tyskland under nazisttiden och kunde då 1935-45 i några fall hjälpa människor som var politiskt förföljda eller förföljda på grund av sin ras. Tack vare det fick hon senare ett särskilt tillstånd att besöka amerikanska interneringsläger.
Fr. o m 1945 tog hon fortlöpande hand om och hjälpte unga straffångar, senare också vuxna straffångar i ett stort antal fängelser i Förbundsrepubliken Tyskland, och också i Sverige. Hon besökte också fängelser i Israel, Ceylon, Italien, Turkiet, Iran, Nederländerna och Schweiz och har, också besvarat över 18 000 brev från fångar och frigivna, deras familjer och advokater. Ur sina erfarenheter från det praktiska arbetet drag hon slutsatsen att det också var nödvändigt att bearbeta problemen från en teoretisk ståndpunkt och ersätta straffrätten med en "konsekvensrätt" och att införa konsekvensåtgärder i stället för det rådande straffsystemet.1969 grundade "fångarnas ängel", som hon efter tidigare förebilder kallades, en organisation kallad Nothilfe (Nödhjälp) Birgitta Wolf e.V. (e.V. är förkortning för eingetragener Vereing d.v.s. inregistrerad förening). Allt arbete för fångar och frigivna där utförs frivilligt och oavlönat. Birgitta Wolf var med och bildade Riksförbundet för Humanisering av Kriminalvården i Sverige och tillsammans med den numera avlidna advokaten Till Burger bildade hon "Aktionsgemeinschaft für Kriminalrecht und Strafvollzugsreformen", (Aktionskommitten för Kriminalrätt och Straffverkställighetsreformer) i Förbundsrepubliken Tyskland.
Birgitta Wolf har också aktivt deltagit i kampen mot de tusentals onödiga tvångsomhändertagandena av barn i Sverige. Vid minsta avvikelse från statligt fastställda uppfostringsnormer tar maktberusade socialarbetare barnen från de bra och skötsamma föräldrarna, (ofta hämtas barnen med polishjälp). Barnen placeras sedan i miserabla fosterhem. Fosterföräldrarna vanvårdar mycket ofta barnen och har mestadels tagit fosterbarn endast för att få del av de skyhöga fosterbarnsersättningar som numera utbetalas i Sverige. Barnen får ingen eller ytterst liten kontakt med de egna föräldrarna. På detta sätt har svenska socialmyndigheter slagit sönder tusentals bra och väl fungerande familjer i Sverige. Birgitta Wolf har skrivit en dokumentärbok om ett sådant fall "Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn" (1986).
Birgitta Wolf, "Fångarnas Ängel", är död
Publikationer:
Die vierte Kaste (Fjärde kasten), (1963),
Von der Strafe zur Konsequenzmaßnahme (Från Straff, till Konsekvensågärder), (1966),
Straffvollzug in Deutschland (Kriminalvård i Tyskland), (1969, medförfattare, utgivare D. Rollmann)
Aussagen (Briefe von Strafgefangenen mit einer Orientierung von B. Wolf) (Vittnesmål, Brev från Straffångar med Kommentar av B. Wolf)(1968),
Det stulna livet (1968),
Förord till boken "Die Minute hat 1000 sekunden" (Minuten har 1000 sekunder), (M. Anders 1969),
Anklage erhoben (Briefe von Strafgefangenen) (Åtal är väckt. Brev från straffångar), (1972)
Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn (1986) och flera andra publikationer.
I den politiska kulturkorrespondensen i "Humanistische Union" publicerade Birgitta Wolf följande artiklar: Diskriminierung lebenslang? (Livslang diskriminering?), Grundgesetz und Strafvollzug (Grundlag och kriminalvård), Offene Brief en den Bundesjustizminister (Öppet brev till justitieministern), Reaktionen (Reaktioner) och Die vergessenen Fälle (De bortglömda fallen). Därtill har hon publicerat talrika andra artiklar i tidningar och tidskrifter i många länder. Dessutom har han skrivit en barnbok och gjort översättningar.
I oktober 1971 mottog Birgitta Wolf i Frankfurter Römer (Rådhuset i Frankfurt) det av Humanistische Union instiftade Fritz-Bauer-priset för sina insatser för en humanisering av rättsväsendet.
Redan 1966 hade hon av Die Deutsche Kriminologische Gesellschaft (Tyska Förbundet för Kriminologi) hedrats med Beccaria-medaljen i silver för sina insatser inom kriminologin.
1974 väckte det stort uppseende när Birgitta Wolf genom~ förde en fyra veckors hungerstrejk mot missförhållandena inom kriminalvården. Tillsammans med den livstidsdömde Denis Pécic (Kriminalvårdsanstalten Hamburg-Fuhlsbüttel) lämnade hon 1975 in en petition till UNO-kongressen i Genève med förslag till systemförändrande reformer inom straffrätt och kriminalvärd.
Birgitta Wolf har både tyskt och svenskt medborgarskap.
I sitt första äktenskap med den tyske köpmannen Albert Nestler har Birgitta Wolf en son och två döttrar (ytterligare en dotter är avliden) ur sitt andra, upplösta äktenskap med den tyske konstnären Julius Wolf har hon en son.
Birgitta Wolfs adress: Ramsach 7, D-82418 Murnau, Tyskland.
(Skapad 2001-01-30, uppdaterad 2012-03-03)
"Fångarnas ängel" är död
Av Hans Wikner, Sydsvenskan, sydsvenskan.se - 6 maj 2009
Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn
Powered by AIS