Finnish

Valitse kieli

Inledningsanförande av NKMR:s ordförande, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand

NKMR:s symposium den 1 juni 2002.

Jag vill härmed hälsa alla välkomna till NKMR:s symposium i dag den 1 juni 2002. Det är en underbar solig dag så det gläder mig att så många från Danmark, Norge och också både långväga och nära från Sverige har hörsammat vår inbjudan till årets symposium.

Som Ni redan vet är temat för årets symposium "Medicinska feldiagnoser som orsak till onödiga tvångsomhändertaganden av barn i de nordiska länderna". I år som tidigare år har vi lyckats få en samling intressanta föredragshållare som kommer att redogöra för konkreta fall där felaktiga medicinska diagnoser har utgjort underlaget för att sjuka barn har tvångsomhändertagits helt i onödan och placerats i fosterhem till skada för det enskilda barnet och dess föräldrar.

Ni kanske undrar varifrån vi fick idén till temat för årets symposium "Medicinska feldiagnoser som orsak till onödiga tvångsomhändertaganden av barn i de nordiska länderna". Jag kan berätta att det var vår styrelsemedlem jur. kand. med lic Siv Westerberg som föreslog detta tema. Eftersom hon själv är medicinare hade Siv Westerberg under flera år gjort iakttagelser att vissa läkare belägger barn med felaktiga diagnoser. Så vi har Siv Westerberg att tacka för att årets symposium bygger på temat "Medicinska feldiagnoser som orsak till onödiga tvångsomhändertaganden av barn i de nordiska länderna". Programmet lovar att vi kommer att få höra en intressant samling föredrag i dag. Än en gång välkomna till såväl våra föredragshållare som symposiedeltagarna.

Men innan vi går vidare med dagens symposium vill jag be Er att förena mig i en tyst minut för vår avhållne sympatisör, f d kammaråklagare Stefan Holmlin, som tog sitt liv den 5 april i år. 1998 blev Stefan Holmlin falskeligen anklagad för sexuella övergrepp på sin styvdotter i samband att han skilde sig från sin fd fru. Han utsattes för en mycket hård och kränkande behandling av den utredande åklagaren och andra myndighetspersoner. Stefan Holmlin blev aldrig återställd från det lidande och de kränkningar han utsattes för. Han satte punkt för sitt lidande genom att ta sitt liv för snart två månader sedan.

Tillbaka till Symposium 2002

Tillbaka till Huvudsidan