-
Europadomstolens beslut mot Sverige - LVU
17 september 1999
Sammanfattning
Upprinnelsen till det här fallet var att en lärare tyckte att en flickas lek med djurleksaker indikerade att hon hade varit utsatt för sexuella övergrepp. I juni 1992 kontaktades socialnämnden i Tyresö som genast kontrollerade familjen. Ett par veckor senare polisanmälde nämnden mannen, som arbetar som chefsläkare på ett sjukhus i Stockholm.Dottern placerades på en psykiatrisk klinik och omhändertogs enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Familjen fick endast ha kontakt med henne under vissa förutsättningar. Länsrätten stödde beslutet.
Läkarundersökningar kunde inte avskriva misstankarna om övergrepp eftersom det fanns bristningar runt analöppningen. Trots sin utvecklingsstörning var flickan verbalt begåvad och berättade saker som tydde på övergrepp.
I september blev flickan utskriven
från sjukhuset och placerades hos sina morföräldrar. Strax därpå meddelade åklagaren att fadern var misstänkt för grovt sexuellt utnyttjande av underårig.Till faderns försvar hade familjen påpekat att flickans sjukdom, Retts syndrom, innebar problem med förstoppning, vilket orsakade skadorna runt analöppningen. Bristningar i det området läker relativt snabbt, men skadorna fanns kvar lång tid efter att pappan hade kontakt med henne.
I november konstaterade åklagaren att brott inte kunde styrkas och lade ned fallet. Socialnämnden ändrade dock inte åsikt och fick rätt i länsrätt och kammarrätt. En flerårig tvist med många överklagningar, från båda parter, till olika rättsinstanser följde.
Under tre år höll de sociala myndigheterna flickan från hemmet.
I maj 1995 beslöt länsrätten att flickan skulle få återvända hem.
Europadomstolen fann att Sverige har kränkt familjens mänskliga rättigheter. Beslutet finns på engelska. (http://www.echr.coe.int).
***********
European Court judgement
Lindelöf v. Sweden
(22771/93) Friendly settlement20 June 2000.
Christina, Bernt, Ellinor and Hillevi Lindelöf, all Swedish nationals, complained under Articles 5 § 1 (right to liberty and security), 6 § 2 (presumption of innocence) and 8 (right to respect for family life) of the Convention, concerning Ellinor's committal to a child psychiatric unit and the proceedings concerning her care. However, only the complaints under Articles 6 § 2 and 8 were declared admissible.
The following is an excerpt from the settlement.
24. On 6 April 2000 the following settlement was reached between the parties:
"SETTLEMENT"
On 7 September 1999 the European Court of Human Rights declared partly admissible and partly inadmissible application no. 22771/93 lodged by Christina Lindelöf, Bernt Lindelöf, Ellinor Lindelöf and Hillevi Lindelöf (the applicants) against Sweden.
The Swedish Government regrets the distress caused to the applicants.
The Swedish Government and the applicants have now reached the following friendly settlement, on the basis of respect for human rights as defined in the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, in order to terminate the proceedings before the Court.
a) The Government will pay, ex gratia, the sum of SEK 2,100,000 to the applicants.
b) The applicants declare that they have no further claims on the Swedish State based on the facts of the above application.
c) The Swedish Government and the applicants undertake not to request the reference of the case to the Grand Chamber under Article 43 § 1 of the Convention after the delivery of the Court's judgment.
This settlement is dependent upon the formal approval of the Swedish Government at a Cabinet meeting.
Stockholm, 6 April 2000 Stockholm, 6 April 2000
Eva Jagander, Claes Borgström
Agent of Swedish Government, Counsel for the applicants"
25. The above settlement was approved by the Government on 11 May 2000.
26. The Court takes note of the agreement reached between the parties (Article 39 of the Convention). It is satisfied that the settlement is based on respect for human rights as defined in the Convention and the Protocols thereto (Article 37 § 1 in fine of the Convention and Rule 62 § 3 of the Rules of Court).
27. Accordingly, the case should be struck out of the list.
FOR THESE REASONS, THE COURT UNANIMOUSLY
1. Decides to strike the case out of the list;
2. Takes note of the parties' undertaking not to request a rehearing of the case before the Grand Chamber.
Done in English, and notified in writing on 20 June 2000, pursuant to Rule 77 §§ 2 and 3 of the Rules of Court.
Michael O'Boyle Wilhelmina Thomassen
Registrar President
The Court's judgments are accessible on its Internet site (http://www.echr.coe.int).
Välj ditt språk