Swedish

Välj ditt språk

Svagt lagstöd till föräldrar
Av Mikael Kindbom 

 



Mikael Kindbom var journalist på tidningen Världen idag.

Artikeln är tidigare publicerad i Världen idag den 11 januari 2006. Den har sedermera försvunnit från Världen idags hemsida.

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.



 

Den svenska lagstiftningen säger att religiös påverkan på barn måste utövas med försiktighet och det är bara tack vare Europakonventionen som föräldrarna får bestämma vilken skola barnen ska gå i. Det konstaterar juristprofessor Reinhold Fahlbeck.

Individualiseringen av samhället påverkar också barnen. Sverige ger barnen ett betydande mått av självbestämmande. När barnen fyllt 18 år har föräldrarna ingen rätt att träffa dem längre. De har ingen skyldighet att bistå föräldrarna vid sjukdom, ålderdom eller ekonomisk misär. De kan också byta familjenamn och bryta med föräldrarna. Det är resultatet av många förändringar på 1900-talet. En utgångspunkt är föräldrabalkens portalparagraf om att ”barnen skall behandlas med aktning för sin person och egenart”. Och vad gäller det som Reinhold Fahlbeck kallar ”familjens religiösa funktion” är denna helt ”utmönstrad ur det juridiska systemet”.

Familjens rättsliga ansvar för religiös undervisning upphörde redan under 1800-talet och därmed upphörde även den kontroll av religionskunskap genom obligatoriska husförhör som statskyrkan genomförde. ”Dessa husförhör hade haft en synnerligen stor betydelse för ”familjen” både som en sammanhållen social enhet och som en religiös enhet,” skriver Fahlbeck i en artikel med rubrik ”Familjen – finns den?” i 2005 års sista nummer av Juridisk Tidskrift.
Han tar också upp lagstiftningens effekter för val av skola. Eftersom barnens egenart ska respekteras innebär det att ”föräldrars religiösa påverkan på sina barn visserligen inte är förbjuden men måste utövas med försiktighet och lyhördhet för barnets egen vilja”.

Religiösa friskolor är visserligen numera tillåtna i Sverige men samhällets inställning varierar närmast mellan ”försiktigt iakttagande till tyst motstånd” skriver Fahlbeck. Han tror att friskolor accepteras enbart för att Europakonventionen från 1950 ger föräldrar en tämligen långtgående rätt att bestämma över sina barns utbildning och fostran, även i religiöst hänseende.
Men vår egen grundlag ger inte mycket till skydd. Fahlbeck understryker att den svenska regeringsformen inte tillförsäkrar föräldrar rätt att välja och bestämma över sina barns utbildning och fostran. I många andra europeiska länder ges författningen uttryckligen föräldrarna sådan rätt, skriver professor Reinhold Fahlbeck.



Svagt lagstöd till föräldrar
Av Mikael Kindbom, Världen idag, varldenidag.se - 2006-01-11



Familjen - finns den?

Av Reinhold Fahlbeck,  Professor emeritus





 

 

Powered by AIS