Tack för artiklarna om Adrian
Av Göran Grauers
|
Göran Grauers är aktiv i Vår sak och medlem i NKMR. Insändaren är publicerad den 5 augusti 1999 och är föranledd av Torbjörn Karlgrens artikelserie i Karlskoga Tidning om fallet med tvångsomhändertagandet av Eva Stendahls son, Adrian. insändaren återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd. |
Jag vill börja med att ge Torbjörn Karlgren och Karlskoga Tidning en eloge för artiklarna om Adrian. Jag är ombud åt många föräldrar som fått sina barn LVU-omhändertagna.
Jag är medlem av nordiska kommittén för mänskliga rättigheter och arbetar i organisationen "Vår sak" och har därigenom insyn i ett mycket stort antal omhändertaganden.
Situationen är inte bättre någonstans i vårt land än den är i Karlskoga, men hade pressen vågat ta tag i det här problemet som Karlskoga Tidning och Torbjörn Karlgren vågat, så är jag övertygad om att vi sett snara förbättringar inom tillämpningen av LVU. Bo Edvardsson på Örebro universitet begärde i förskningssyfte in 400 slumpvis utvalda LVU-utredningar och han kom fram till att endast en fick med nöd och näppe godkänt.
De andra var så bedrövliga att de borde vara åtalbara. Bo Edvardsson har också forskat i hur Sverige efterlever barnkonventionen, och även det är mycket beklämmande läsning och ger socialtjänsterna landet runt ett skriande underbetyg.Birgitta Persson, avdelningschef, socialtjänstens individ- och familjeomsorgsavdelning i Karlskoga, ojar sig över att Torbjörn Karlgren framställer socialtjänsten som en skrämmande maktfullkomlig myndighet. Jag är villig att ta steget än längre.
Jag jämför socialtjänsten med en förlegad avart från den gamla stasitiden i Östtyskland och jag vill å det bestämdaste varna människor för att beblanda sig med socialtjänsten i Sverige idag.
Jag håller med Torbjörn Karlgren att Birgitta Persson svarar som en politiker. Hon svamlar iväg i ordbajs som hon vill folk skall tro, men det finns inget i det hon säger som stämmer överens med verkligheten.
Birgitta Persson beklagar artiklarna eftersom hon befarar att de kan leda till att Karlskogas invånare drar sig för att be om socialtjänstens stöd. Hon beklagar inte med ett ord all den oegentlighet och faktiskt rena brott som begåtts i utredningen runt Adrian och hans mor.
Grundlagarna. i det här landet gäller även socialtjänsten.
För att ändra grundlagen behöver vi två oberoende majoritetsbeslut i riksdagen med riksdagsval emellan. Utredningen om Adrian och hans mamma visar att Karlskoga socialtjänst och socialnämnd struntar i våra grundlagar. De anser sig stå över dessa. Detta beklagar inte Birgitta Persson eller berör med ett enda ord.
Flera av de ombud jag själv känner har på olika sätt hotats eller försökt hindras av socialtjänster för att fullfölja de insatser de gör för den enskilde individen. Själv har jag indirekt hotats med att om jag inte slutar "lägga näsan i blöt" så kan man komma att ta mina barn nästa gång.
Detta leder otvivelaktigt tankarna till Ost, och socialtjänsten är med det ett större hot mot demokratin och rättssäkerheten än de nynazistgrupper som idag härjar i landet.
Om det finns någon som tvivlar på det jag skrivit går det bra att titta in på NKMR:s hemsida www.nkmr.org eller rekvirera, för att nämna några få, Hemangionfallet, Askersundsfallet eller Linköpingsfallen. från Örebro Universitet.
Läs gärna Bo Edvardssons forskning om Barnkonventionen också. Slutligen vill jag säga att NKMR, genom att skicka olika fall till FN, fått FN:s barnkommitté att i höst komma att granska Sverige för just sådana övergrepp som begåtts mot Adrian och hans mamma.
Powered by AIS