Rädda barnen från Rädda barnen och Bris
Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand
|
I Allehanda 2007-08-29
läste jag artikeln med rubrik "Rädda barnen kräver bättre skydd
för fosterbarn". Bakgrunden till artikeln är den
statliga utredningen ledd av Göran Johansson, som visar att fosterhemsplacerade
barn under årtiondena har utsatts för vanvård och övergrepp. Och, för att
undvika att barn i dag ska råka ut för samma sak framför Rädda barnen att en
opartisk instans ska inrättas vid länsstyrelsen.
Av artikeln framgår att ordf. i Rädda barnens lokalförening
i Sollefteå, tror att en sådan instans kan vara som ett slags lokalt Bris som
kan föra barnens talan.
Rädda barnen och Bris har varit mycket framgångsrika
lobbyorganisationer. De har nästan fått myndighetsstatus och Bris får statliga
bidrag för sin verksamhet. För 2007 har t ex Bris fått en miljon sex hundra
tusen kronor (1 600 000 kr). Men varken Rädda barnen eller Bris har tidigare
brytt sig om de tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade barnens belägenhet.
Som privatpraktiserande jurist och ordf. i NKMR, har jag blivit kontaktad av
åtskilliga tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade barn som har berättat om
för mig att de har ringt till dessa organisationer och bett om hjälp, men de
har blivit avvisade.
Det är snarare tvärtom så att både Rädda barnen och Bris har
aktivt bidragit till att åtskilliga tusentals barn har blivit
tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade. I artikeln "Filmjölk bevis
för incestbrott"
(DN 13/10 1995) riktar psykiatern Tomas Eriksson stark kritik mot Rädda
barnen. Han skriver: "Ett tungt ansvar för att dessa myter kommit
till spridning åvilar Rädda Barnens riksorganisation som givit spridning åt dem
i en lång rad kvasivetenskapliga skrifter i ämnet som till exempel "Mot
dessa våra minsta" av Monica Dahlström-Lannes. Denna och andra liknande
böcker används dessvärre som utbildningsmaterial inom polis och åklagarväsendet
och vid utbildning av psykologer, socialarbetare och daghemspersonal. De myter
som förts fram av Rädda Barnen på detta sätt ligger också ofta till grund för
den verksamhet som bedrivs av de förmenta domstolsexperterna."
Rädda barnens psykologer har också farit fram med sina dockor med förstorade
könsorgan som har använts i sexualbrottmål. I artikeln "Rättsröta i
behandlingen av misstänkta för sexualbrott" (SvD,
1997-09-24) skriver prof. Knut
Ahnlund om de "känslolösa och förkastliga uttröttningsmetoder för
att avpressa ett litet barn "sanningen", bland annat med hjälp av
iscensatta efterdramatiseringar, osmakliga och infantila skådespel som
genomförs med hjälp av dockor med förstorade könsorgan, representerande de
inblandade."
Bris har "uppmanat" barn att anklaga sina föräldrar för misshandel,
varefter barnen har tvångsomhändertagits och
fosterhemsplacerats - även i fall där föräldrarna har blivit frikända i
brottmålet - och blivit utsatta för allsköns misshandel i likhet med den
misshandel som Göran Johansson och hans medarbetare rapporterade om.
Det sista som barnen behöver är ytterligare en organisation
som ska profitera på dem under mantrat "barnets bästa".
Rädda barnen kräver bättre skydd för fosterbarn
Omhändertagna
barns rättslöshet
Av Ruby Harrold-Claesson
Behandlingshemmet
Ekbacken i Småland
Reportage från
Sveriges Television, Uppdrag granskning
Powered by AIS