”60-talets Skärsbo är
inget jag är stolt över”
Föreståndarens närmaste man ber om ursäkt
Av Pär-Uno Ström, redaktör
|
|
– Det var tuffa tag. Det medger Lars ”Lasso” Ericson,
assistent åt den bortgångne föreståndaren på pojkhemmet Skärsbo. Ericson
förnekar inte att det delats ut slag och bestraffningar mot intagna.
– 1960-talets Skärsbo är inget jag är stolt över. Jag kan be om ursäkt, säger
han.
AT har varit i kontakt med ett flertal före detta Skärsboanställda,men ingen
utom Lars Ericson vill träda fram och berätta. Tveklöst är emellertid att
samtliga anser att det var en mycket tuff anda där. Föreståndaren krävde
ordning och reda såväl mot intagna som personal. Anställda som trakasserades
förekom och ytterst få vågade kritisera föreståndaren.
– Gjorde man det kunde man förlora jobbet. Jag svalde förtret många gånger, men
ändå arbetade vi tillsammans i åtta år fram
till 1967. På något sätt blev jag accepterad för min praktiska läggning. Vi
byggde garage, fotbollsplan, ishockeyrink och ordnade sport- och
friluftsaktiviteter. Det blev jag anförtrodd att ansvara för, berättar Lars. På
Skärsbo fanns även en grundskola med
periodvis mellan- eller högstadie.
OM TV-DOKUMENTÄREN tycker Lars att den visar
övergrepp enligt dagens sätt att se det. Men att det var i den omfattningen har
han svårt att tro och allra minst sexuella övergrepp. Något sådant såg han
aldrig.
– Då som nu var det inte tillåtet att aga barn. Det försvann genom 1960 års
barnavårdslag. Innan dess gällde lagen om skyddsuppfostran från 1924. Där stod
att en nämnd kan fatta beslut om att tilldela aga. Frågar man någon som gick i
skolan på 1960-talet så är det många som fått örfilar, säger Lars, som med detta
inte vill försvara det som hände på Skärsbo.
Under intervjun återkommer han flera gånger till de bestraffningar som
utdelades. Ett fundamentalt fel menar Lars var myndigheternas syn på uppfostran
att alla barn var stöpta i samma form.
– Så är det naturligtvis inte. Har man inte förmåga att känna av enskildas
behov då ska man inte vara socialarbetare. Pojkarna på Skärsbo var rädda för
att bli bestraffade. Jag försökte ändå vara hygglig mot dem. Jag krävde också
ordning och reda. Det behövdes en fast hand. Bestraffningar delade jag ut, men
aldrig godtyckligt mot någon.
1957 var Lars Ericson praktikant på Skärsbo för att två år senare erbjudas jobb
som assistent och föreståndarens närmaste man.
– På den tiden fick inte socialvården kosta något. Många på Skärsbo saknade
utbildning. Kunde man spela fotboll fick man anställning.
Ungefär så var det. Någon insyn förekom inte. Att Skärsbo och andra barnhem ska
utredas tror Lars inte kommer att leda till något.
– Det går inte att jämföra dåtiden med dagens mått på övergrepp. Situationen i
Norge är också annorlunda. Där orsakade världskriget att många kvinnor blev
gravida och där pappan var tysk. Dessa barn och kvinnor blev sedan allmänt
villebråd. Lars menar ändå det som speglats i tv gett ett visst tidsdokument.
– Det var inte utan orsak pojkarna kom hit. Många hade trassliga
hemförhållanden. De var bråkiga och hade svårt att klara sig i skolan.
– Men ibland kanske det varit bättre om föräldrarna tagits in. För många har
det också gått bra senare i livet. Jag har fortfarande kontakt med flera av de
före detta intagna.
LARS UTBILDADE sig senare på socialhögskolan
och arbetade bland annat som avdelningschefpå socialkontoret i Alingsås kommun,
för att 1981 vara tillbaka på Skärsbo igen. Då som föreståndare. Det var han
ända till 1992 några månader innan verksamheten lades ner.
– Dessa år minns jag som betydligt ljusare. Samhället hade då en annan
inställning och en betydligt mer utvecklad ungdomsvård. Annat var det på 1960-
talet. Då borde man ställt högre krav institutionerna. Om det sedan ändå
förekommer övergrepp i nutid enligt det Uppdrag granskning uppmärksammat i
Kalmar är det skrämmande, säger han.
Fakta
Skärsbo byggdes 1905 som en privatägd herrgård för att 1924 bli ett barnhem.
Huvudman för detta var en
stiftelse. År 1955 övertog barnavårdsnämnden i Göteborg Skärsbo med inriktning
som fosterhem åt pojkar. Denna verksamhet fanns till 1992 då lokalerna uppläts
till Anonyma Alkoholister. Det fanns även planer i mitten på 1980-talet att
göra Skärsbo till en sluten och rymningssäker ungdomsenhet, men detta
skrinlades efter protester från närboende och personal. Sedan mitten av
1990-talet är det Alingsås kommuns handikappomsorg som har verksamhet där för
autistiska barn.
KÄLLA: LARS ERICSON
LÖPSEDELN: Fd anställd på Skärsbo:“FÖRLÅT!”
Nya vittnesmål om hårda tag Pdf-fil
Barn blir inlåsta i isoleringscell
Barn och unga kränktes på Ekbacken
Powered by AIS