Swedish

Välj ditt språk

 

    • TORTYR UTAN REDSKAP.

      Av Gudrun Larsson

      

 

  • Gudrun Larsson har tidigare publicerat det här inlägget är på NKMR:s debattsida "Aktuell Debatt". Eftersom inlägget så starkt beskriver fosterbarnets liv och upplevelser återges det här såsom en artikel. Dessutom blir det mer tillgängligt för våra besökare. Inlägget återfinns också på den danska hemsidan Borger-debat där tvångsomhändertagande av barn debatteras livligt.

 

 

    • När jag läser om allt elände som många har råkat ut för på debattsidan så kan jag inte förstå att vi kan kalla oss för en rättstat. En rättstat ser till att medborgarna mår väl och inte att som nu att vi ska vara fria fångar. Om socialen har fått i uppdrag att förstöra alla barn som föds här i landet genom att omhändertaga så många som möjligt som socialen gör idag, förstår jag varför det föds så lite barn, för vem vill föda barn om man inte tillåts att få uppfostra och ta vara på sina barn.

      Jag själv blev omhändertagen, jag sattes på en bondgård långt hemifrån, jag fick inte träffa mina anhöriga, under fyra års tid. Dom var så dåliga och inte ett gott föredöme för mig. Det var vad jag fick höra. Det kändes som ett hårt straff, för det är så som barn behandlas. Jag kunde inte förstå och förstår fortfarande inte att barnen ska bära på ett livslångt straff där socialen bestämmer att dina föräldrar är värdelösa. Samtidigt som du själv är ett dåligt barn, "för du är omhändertagen " Jag ville inget hellre än att träffa min familj. Jag fick inte ringa hem till min familj. Det fans fyra stycken till som var omhändertagna och placerade på samma gård, vi fick arbeta hårt med både ute som inne sysslor så något vilohem var det direkt inte. Idag är det inte så stor skillnad barnen ska undanhållas så att dom inte får tillfälle att träffa sina föräldrar och släktband, skolan idrott och massor med matad överaktivitet eller träffa nya släkten skall vilseleda och förändra barnets inställning till de biologiska föräldrarna. Jag kallar detta för fria fångar, barn som blir omhändertagna "för barns bästa" blir värre behandlade än brottslingar. Du ska veta din plats, du ska veta hur dålig du är, och framför allt hur dåliga dina föräldrar är.Så var inte förundrade över att socialen tycker att människor som bor på landet är psykiskt störda eller folkskygga, för socialen har inte fått placera dom på landet själva eftersom att då först duger det.

      Barn behandlas väldikt illa av vuxna när dom blir placerade i fosterhem. Varför har jag inte förstått? Säger inte socialen att dom "värnar om barnen" barnen sätts i första rummet det är därför som dom hämtas och torteras fruktansvärt hårt. Jag kan inte kalla det för god vård och omsorg när fosterföräldrarna och socialen ideligen talar om att föräldrarna är så dåliga så dom ska du inte träffa. Jag själv har erfarit som barn att när jag skulle ringa hem vilket nästan var förbjudet så Var jag hela tiden bevakad , detta var fruktansvärt och kändes som ett fängelse och straff.

      När sedan barnet som nu är myndigt skall stå på egna ben, och dom har övertalat barnet att adoptera sig, eller ännu värre redan är adopterat utan att föräldrarna kan överklaga har vi fått ett samhälle och LVU som är för barnets bästa enligt socialiststatens modell.

      Detta kallar jag för tortyr både för barnen och föräldrarna. Och hur BO kan ställa upp på något så omänskligt har jag inte förstått? Eller

      att barnet kommer ut som anorektiker och är både psykiskt och fysiskt ur balans plus att hon/han får magsår av den fruktansvärda behandlingen som socialen har orsakat under 10 års tid. Detta är vad socialen kallar, god vård och utrycker sig på följande sätt "barnet är färdigbehandlat"!

      Hur länge ska psykologer, kuratorer, lärare och socialen förstöra för både barn och vuxna?? Endast ett fåtal har på ett hedrande sätt visat civilkurage men de har blivet skrämda genom förtal och utfrusna och fått sluta, en mobbing av den tysta organisationen RÄDSLAN.

      Alla har med barnens uppväxt att skaffa, och vem bestämmer vem som ska vara en god medborgare och vilken livsåskådning som är bra och vem blir socialstatens nästa offer? Krig är ruskiga de förkastar vi alla. Men detta krig som pågår i denna socialstat, och har så gjort i decennier mot familjerna har blod och splittring på sitt samvete och får dom hållas så kan det fortsätta i det oändliga, bara för att socialstaten tror att den äger barnen. En stat som utger sig för att vara en RÄTTSTAT men samtidigt håller på att förstöra sina medborgare för att staten vågar inte erkänna att den gör fel. När nu socialen våldför sig på barn och föräldrar så skriver vi om lagarna så kan det fortsätta ett tag till på ett totalitärt vis...

      När vi som har behandlats av socialen blir vuxna och därigenom haft dålig kontakt med våra anhöriga blir följderna att vi känner oss som främlingar för släktbanden och förlorar vår identitet . En del har som följd av tvångsabortering i samband med omhändertagandet blivit steriliserade och detta förnekas av socialstaten Sverige. Det finns många som plågas av minnen som ingen ville lyssna på när du eller jag var unga. Idag känner jag mig kränkt och upprörd varje gång jag får höra att ett barn blivit omhändertaget. Det är en promille av dom barnen som har behov av att hamna på fosterhem. Om staten tillåter att familjen och släktbanden värnar om sina medborgare redan som små får vi ett friskare samhälle och friskare folk och tänk vad pengar staten sparar in på att inte slita barnen från föräldrarna och att socialen börjar behandla människor på ett mänskligt sätt och inte som boskap.

      Med vänlig hälsning

      Gudrun Larsson



At Skille Træet fra Roden

Barnevern og barnets beste

Omsorgsovertakelse er ikke barnevern

Är vissa barn värdelösa ?

Må barna vernes mot barnevernet ?

Fosterbarns rättslöshet

Tillbaka till Artikelindex

Till Arkiv

 


Powered by AIS