USA kritiserar att barn göms i Sverige
Av Karin Henriksson
|
Karin
Henriksson är journalist i Washington, USA. Artikeln är tidigare publicerad i
SvD den 26 januari 2000. |
Amerikanska kongressen överväger hårda tag för att få Sverige att leva upp till åtagandena enligt konventionen om bortrövade barn.
Washington, Svd
Sverige är redan utpekat som ett av fem länder som bryter mot Haagkonventionen om bortrövande av barn. Kongressen har uppdragit åt amerikanska UD att samla in material till ännu en rapport _ och att utvidga anklagelserna till brott mot de mänskliga rättigheterna.
Under hösten hölls flera omgångar förhör i kongressen där amerikanska fäder vittnade om svenska myndigheters ovilja att följa domstolsutslag om återlämnande av barn. Representanthusets utrikesutskott väntas kalla till nya förhör när nästa arbetsår inleds i januari för att diskutera åtgärder. USA bromsar diskussionerna med Sverige om ömsesidig rättshjälp, ett fördrag som Sverige vill ha.
Både amerikanska UD och enskilda kongressledamöter har skrivit skarpt formulerade brev till UD i Stockholm, bl a med konstaterandet att det svenska beteendet kan leda till att föräldrar uppmuntras att gömma sig och sina barn i Sverige. Även FN har fäst uppmärksamhet på fallen med barn i Sverige.
- Vi överväger att bredda granskningen och få med bortrövandet av barn i den årliga sammanställningen av brott mot de mänskliga rättigheterna, säger en kongresskälla till SvD med hänvisning till den 2000 sidor tjocka UD-rapporter där sådana övergrepp listas land för land och som alltid får stor uppmärksamhet internationellt.
I genomgången av efterlevnaden av Haagkonventionen från State Departments enhet för barn, som offentliggjordes i april, konstateras att Sverige uppvisat ''ett mönster av icke-efterlevnad''. Chefen för Office of Children's Issues Mary Ryan upprepade dessa anklagelser i kongressförhör och sade att amerikanska föräldrar ''fäst förhoppningar till ett system som svikit dem''.
De övriga länderna som inringades var Österrike, Mexiko, Honduras och Mauritius _ med de tre sistnämnda som ovanligt sällskap för Sverige.
- De flesta fallen i USA gäller Kanada eller Mexiko. Med Mexiko har vi mycket dåliga erfarenheter, medan de är utmärkta med Kanada _ men förväntningarna om att europeiska länder skulle vara som Kanada stämde inte, kommenterar Nancy Hammer, ansvarig för internationella avdelningen på ideella organisationen National Center for Missing and Exploited Children, NCMEC, som bidragit till att över 47000 barn återbördats.
- Och, ja, det är riktigt, det finns en föreställning om att Sverige inte följer Haagkonventionen, fortsätter Nancy Hammer och tillägger att svenska myndigheter tycks tro att det rör sig om en ung kvinna som hamnar i knipa och behöver hjälp - och att åtagandena enligt Haagkonventionen därmed försätts i andra hand.
Frågan om bortrövade barn ligger många varmt om hjärtat, däribland presidenthustrun Hillary Rodham Clinton. Det är också ett ärende av det slag som amerikanska kongresspolitiker gärna tar tag i. De är heller inte opåverkade av engagemang från enskilda, exempelvis hustrun till den brittiske USA-ambassadören lady Catherine Meyer som skildrat sina egna bittra erfarenheter i boken ''They Are My Children Too'' och som tillsammans med Hillary Clinton deltog i en ceremoni för NCMEC.
Intrycket av kontakter med svenska tjänstemän blir att det finns en djup kulturskillnad mellan Sverige och USA. I Sverige råder en stark övertygelse om betydelsen av långvariga band mellan barn och vårdnadshavare. I amerikanska ögon förvandlas detta lätt till en Moment-22-situation där barnen måste vara kvar hos mamman för att hon haft dem så länge. I USA gäller en mer ''legalistisk'' syn med stor respekt för domstolsutslag och det finns vidare skrifter där barnpsykologer framhåller att avbrutna kontakter med en förälder kan vara lika allvarligt som andra människorättsbrott.
- Eftersom det inte finns något enhetligt sätt att se till att civila domstolsbeslut följs var det en ihålig seger, kommenterade Mary Ryan ett specifikt fall med det den vanligaste invändningen mot det svenska rättsväsendet.
En grupp
amerikanska fäder arbetar enträget för sanktioner mot Sverige. Så långt vill
troligen inte lagstiftarna gå, även om den demokratiske kongressmannen Brad
Sherman i allmänna ordalag talade om att försöka kanalisera Volvoimporten till
en avlägsen hamn i Alaska. På senatssidan, kammaren med störst tyngd, har
särskilt Joseph Biden, den högst rankade demokraten i utrikesutskottet,
engagerat sig. Även den mäktige republikanske ordföranden Jesse Helms, en hök
som inte tillhör Sverigevännerna, följer de här ärendena. Det är senaten som
ratificerar internationella avtal som USA träffar och här finns det möjligheter
att ''bestraffa'' Sverige.
Sverige nonchalerar umgängesrätten
Powered by AIS