Sven-Erik Berg har i flera år kritiserat det svenska systemet för tvångsomhändertagande av barn (LVU) och den förföljelse som barnets föräldrar och släkt utsätts för av enskilda sociala tjänstemän - med politikernas och andra myndigheters stöd och välvilja. Docent Bo Edvardsson kallar det för "förföljande strategier".

Sven-Erik Berg är inte bara en "tyckare". Han har egna erfarenheter av den enorma psykiska pressen som den enskilda utsätts för i samband med att barn tvångsomhändertas och fosterhemsplaceras av socialtjänsten. Hans barnbarn blev tvångsomhändertaget och placerat i fosterhem.
Läs Tinafallet där Sven-Erik Berg berättar om familjens kamp för barnets rätt till sin egen familj och släkt. Kampen var lång och grym. Sven-Erik Berg och hans fru, Ingrid, demonstrerade utanför socialkontoret. Socialarbetarna polisanmälde dem för förtal. Familjen Berg polisanmälde socialarbetarna för tjänstefel. Polis och åklagare utredde aldrig socialtjänstens brott. Sven-Erik Berg dömdes att betala skadestånd till socialarbetarna som hade konfiskerat hans barnbarn och lämnat henne som försörjningsobjekt åt skrupelfria fosterföräldrar.
Men han kämpade vidare - och vann. Barnet återlämnades till sin släkt.

Familjen Berg var dock starka. De har pliktat med sin hälsa men inte med sina liv -hjärtinfarkt, stroke eller självmord - som så många andra som har kämpat för att skydda sina familjer mot socialtjänsten har fått göra.

Runan till minne av Bernt Hörnell publiceras här med författarens benägna tillstånd.