FN Deklarationen utgör en universell måttstock beträffande skydd och försvar för mänskliga rättigheter.

De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De gäller för var och en oavsett, etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning. Deklarationen slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter.

Varje år, överallt i världen, firas den 10 december som "De mänskliga rättigheternas dag" (Human Rights Day) till minne av tillkomsten av FNs Deklaration om de mänskliga rättigheterna. Artikel 16 stycket 3 lyder: "Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd." Privat- och familjeliv är en grundläggande mänsklig rättighet som skyddas såväl av FN:s Deklaration (Artikel 12), som Europakonventionen (Artikel 8) och FN:s Barnkonvention (Artikel 16).

I Sverige är den 10 december mest känd som Nobeldagen - inte som de mänskliga rättigheternas dag.

Temat "De mänskliga rättigheternas dag" 2012 är den Allmänna Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. I Sverige, Danmark, Finland och Norge ser vi ständiga och återkommande kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom lagstiftning och praxis som bryter upp och underminera familjen - den naturliga familjen - som ju är hörnstenen i samhället, oavsett hur fattigt eller primitivt landet kan anses vara.

Samtliga våra nordiska länder har signerat och ratificerat den Europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, som ju förbjuder diskriminering. Förutom att den Europeiska konventionen är inkorporerad i våra Grundlagar, innehåller våra Grundlagar ett diskrimineringsförbud. Men, likväl, diskrimineras föräldrar och släktingar till barn som tvångsomhändertas och placeras i fosterhem. Resultatet har blivit att åtskilliga tiotusentals barn har blivit tvångsomhändertagna och placerade i fosterhem hos vilt främmande människor.

I år vill NKMR särskilt uppmärksamma alla tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade barn som lagstiftarna, de sociala myndigheterna, domstolarna och fosterföräldrarna skär av från sina familjer genom umgängesbegränsningar och vårdnadsöverflyttningar. Vissa politiker förespråkar t o m tvångsadoption av tvångsomhändertagna barn. Men, detta vore inte ett steg i riktning mot civilisation och demokrati, utan i ett steg mot barbari och utökad totalitarism.

Samtidigt vill vi uppmärksamma de kärleksfulla föräldrarna som har blivit fråntagna sina älskade barn utan saklig grund, där barnen används som försörjningsobjekt åt fosterfamiljerna eller för att avhjälpa barnlösheten hos myndighetspersonernas barnlösa släktingar eller vänner. Det är tämligen uppenbart att barnen, deras föräldrar och hela deras släkt och vänskapskrets lider svårt av rättsövergreppen som förövas mot barnen och deras föräldrar.

Inom NKMR är vi medvetna om det stora lidande som drabbar såväl barnen som föräldrarna och släktingarna i familjerna som har drabbats av myndigheternas åtgärder vid tvångsomhändertagande och fosterhemsplacering av familjens barn. Vi vill dock särskilt fästa uppmärksamheten på familjen Johansson på Gotland i det världsberyktade Gotlandsfallet. Domenic Johanssons far, Christer Johansson, blev dömd till två månaders fängelse på grund av att han i sin stora längtan och avsaknad av sin enda sons närhet, tog honom med sig den 22 november 2010 när familjen hade ett av de 'en gång var femte vecka' av socialtjänsten beviljade umgängestillfällena under övervakning av två personal från socialtjänsten.

Julen, familjens högtid, närmar sig. Familjer vars barn är tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade är ofta underkastade stränga umgängesrestriktioner. Ofta tillåts de inte träffa sina barn under julen eller ens överlämna julklapparna på julafton. Socialtjänstens och barnevernets personal begär att föräldrar och släktingar till de tvångsomhändertagna barnen ska överlämna julklapparna till myndighetspersonerna för vidare befordran till barnen. Detta är helt omänskligt och utgör en djup kränkning av barnens och deras familjers mänskliga rättigheter till privat- och familjeliv.

Varje år skickar NKMR ut julappeller till statsöverhuvudena och de styrande i våra nordiska länder med begäran om att barnen ska släppas inför julhelgen eller åtminstone få träffa sina nära och kära under julen. Hittills har vi inte blivit hörsammade men jag vill uppmana alla föräldrar, mor- och farföräldrar och släktingar till tvångsomhändertagna barn att begära julumgänge med era barn och barnbarn.

Ruby Harrold-Claesson

Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf. i NKMR

De mänskliga rättigheternas dag, 2012