"Inte någon engångsföreteelse"
Av Catarina Saha
|
Catarina Saha är journalist på Västerbottens Kuriren. Artikeln är tidigare publicerad i VK den 20 januari 1997. Denna artikel är den andra i en artikelserien av samma författare. Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd. |
- Varje vecka får vi samtal av kvinnor som är i Rose-Maris situation. Det säger Gunilla Nordenfors som sedan 15 år arbetar i Umeå kvinnojour. Hon menar att det som hänt Rose-Mari i hennes kontakt med socialtjänsten knappast är någon engångföreteelse.
- Jag har sett många sådana utredningar, berättar Gunilla Nordenfors. Det är som att de använder kalkerpapper. Socialtjänsten anser att det är viktigast att barnen har en far, det spelar ingen roll hurdan han är. De menar att det är skadligt för barnet att inte träffa sin pappa, även om pappan är en väldigt dålig pappa.
Fadersrätten
Gunilla Nordenfors har granskat fadersrätten, det vill säga pappornas rättigheter till vårdnad och umgänge efter en skilsmässa. Våren 1996 kom hennes rapport Fadersrätt, kvinnofrid och barns säkerhet.I rapporten berättar Gunilla Nordenfors om de ändrade attityderna om fadersrätten, som fått genomslag hos myndigheter och medier.
Utgångspunkten är debatten om att barn som inte har sina fäder närvarande blir värstingar och kriminella.
I rapporten slår hon hål på myten: forskning från bland annat Linköpings universitet visar att skilsmässobarn inte har fler beteendestörningar än andra barn. Det är andra faktorer än det faktum att föräldrar är skilda som gör att barn far illa. Där fysiskt våld och missbruk finns med i bilden har många barn beteendestörningar.
Fängelsedirektören Ann-Britt Grünewald har i enkäter med internerna visat att nästan alla berättar om att de blivit slagna av sina fäder som barn.
- Trots det blir slutsatsen att det är avsaknaden av fäder som har gjort dem till kriminella, menar Gunilla Nordenfors.
Dela med sig
Att kvinnor måste "dela med sig av barnen" är också ett begrepp som fått fotfäste. Kvinnor antas av egoistiska skäl inte låta männen ta hand om barnen, och att de kritiserar männens sätt att sköta barnen. Detta ska leda till att pappan tappar lusten att engagera sig i barnen.- Det är att skylla ifrån sig att resonera så, vad är det för en pappa som slutar bry sig om sina barn för att kvinnan har kritiska synpunkter på det arbete som han utför, skriver Gunilla Nordenfors.
Sexuella övergrepp
I rapporten återkommer Gunilla Nordenfors till att myndigheter ofta bortser från att misshandel och sexuella övergrepp kan ha förekommit.Hon ger många exempel där barns rättssäkerhet har blivit åsidosatt, där fäder som utsatt barn för övergrepp har tilldelats vårdnad. Detta har skett trots att barnet har berättat om övergrepp för psykolog eller polis. Vittnesmålet har dock inte funnits inspelat och rätten har därför inte tagit hänsyn till det.
Kärnfrågan handlar om vem som ska ha vårdnaden om barnen vid en vårdnadstvist. För Gunilla Nordenfors är det självklart:
- Den som före skilsmässan skötte om barnen ska göra det även efteråt, om inte den föräldern är skadlig för barnet på något sätt.
Familjetvist leder till granskning
"Många har missuppfattat sin funktion"
Åklagare misstänks ha begått tjänstefel
Powered by AIS