Många fäder i Sverige döms oskyldiga för incest
Av Gustav Hellsing
Gustav Hellsing är odont. doktor, och docent vid Tandläkarhögskolan. Artikeln är tidigare publicerad i Familjebladet nr 1-2/01 under titeln "Falska utsagor skadar barnen. Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd. |
Artikeln "Frisk tvångsvårdas olagligt" av Bertil Ödlund i Brännpunkt 8/4 berörde mig djupt. Då jag själv för 10 år sedan anklagades för incest med min dotter och alltså har erfarenhet av psykiatrikers, psykologers, socionomers, polisers och åklagares oerhört fördomsfulla sätt att utreda sexualbrott. Varje år leder åtal för sexuella övergrepp till hundratals rättegångar i vårt land. Eftersom inget kan bevisas blir problemet ständigt detsamma; vem är trovärdig, den anklagade (fadern) eller målsägande (modern)? De nämnda utredarna lyckas med kusligt ovetenskapliga metoder, t ex så kallade projektiva tests och verbal indoktrinering av barnet, åstadkomma utlåtanden som sedan okritiskt accepteras av domarna. Dessa känner kanske att de måste respektera expertisen.
Så här gick det till i mitt fall: Min dotters mor kontaktade St Görans barnsjukhus redan när flickan var ett och ett halvt år. Hon genomgick två omfattande gynekologiska undersökningar innan hon var tre år! Först när flickan var fyra år 1991 fick jag veta vad som hänt bakom min rygg. Jag hamnade i klorna på socialdistrikt 2, Östermalm och remitterades med familjen till Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Karolinska sjukhuset (BUP) för utredning. Denna skulle framför allt innebära "psykologobservation" på BUP under tre veckor hösten 1991.
Jag har sedermera fått veta - och själv erfara - att företrädare för den s k psykodynamiska skolan inom psykologin efter subjektiva "observationer" ofta skrivit helt ovetenskapliga utlåtanden - en sorts ersättning för egentliga bevis - och skapat grunden för många fleråriga fängelsedomar av andra incestanklagade fäder. Edvardsson ("Kritisk utredningsmetodik", Liber utbildning 1996) skriver: "Den incestideologiska trenden med föreställningar om hur vanligt det är med incest och föreställningar om tecken samt tankefelet att man kan vända på sannolikheter och gå från tecken till en - och endast en - orsak samverkar med den psykodynamiska tolkningstrenden. Denna erbjuder möjligheter att okritiskt använda vilka tecken som helst för att nå en på förhand bestämd bedömning."
Mitt fall är ett gott, och tyvärr representativt, exempel på hur sociala och polisiära myndigheter, med stöd från BUP, i samordnad strategi kan förstöra livet för en oskyldig fader och - än värre - för ett stackars barn. Samhället har dessutom i mitt fall åsamkats kostnader på åtskilliga miljoner framför allt p g a dåligt omdöme och intellektuell ohederlighet hos såväl socialsekreterare som överläkaren, psykologen, polis och åklagare. Till skillnad från den här beskrivne mannen blev jag helt frikänd i brottmålet. Kanske hade han inte en lika god advokat som jag och inte heller inte en så utomordentligt klok och ambitiös tingsrättsdomare som jag?
Tyvärr saknar jag närmare kännedom om det i Ödlunds artikel beskrivna fallet. Dock väcker det misstankar om rättshaveri för mig. "Det enda mannen hade till sitt försvar var att han alltid under sitt 55-åriga liv varit psykiskt frisk, skötsam, haft familj, alltid arbetat och aldrig gjort något brottsligt." skriver Ödlund. Inget dåligt försvar, tycker jag. Jag har sett och hört talas om många socialt sunda människor som efter incestanklagelser och fördomsfulla utredningar blivit psykiska vrak - ibland suiciderat.
Under det sista decenniet kanske tusentals män ådömts långa fängelsestraff och stora skadestånd och fått sina liv förstörda utan annan "bevisning" än moderns utsagor. Detta måste man ha i åtanke när man bedömer den tvångsvård mannen utsatts för. Kanske det finns krafter som inser att mannen troligen är oskyldig och vill skydda honom från fängelse? Det är väl dokumenterat att interner dömda för sexuella övergrepp utsätts för förnedrande behandling och ofta misshandlas svårt av sina medinterner.
Falske anmeldelser om overgrepAFAF:s skrivelse till Justitieministern, Högsta Domstolen m. fl
Rigmor Perssons brev till Justitieministern Thomas Bodström
Frisk tvångsvårdas olagligt
Tillbaka till Artiklar
Powered by AIS