Tvångsomhändertagande av nyfödda barn

Tvångsomhändertagande av nyfödda barn
Av Tryggve Emstedt, Advokat.

Sverige har gång efter annan försökt bevisa att man inte för en sekund ligger efter vad gäller forna Sovjetunionens gulagarkipelag. Allting vad Ni gjort kan vi göra bättre (läs sämre) tycks man nynna för sig själva. Vad gäller dokumentation av övergrepp mot mänskliga rättigheter på senare år så har ju svensk television blivit allt bättre på att dokumentera dessa övergrepp. Ett av de allra bästa reportagen var det om den gravida kvinnan Christina!! Det visades i Dokument Inifrån den 27 januari. Låt mig redan nu erkänna att programmet framkallade en helig vrede hos undertecknad.

1. I programmet får man följa någon slags förnumstig "överklassdam" inom det sociala som är den som "drabbas" av Christinas bristande samarbetsvilja. Denna representant för det sociala och statsmakten kan vi kalla Eva. Eva upplever Christina som jättejobbig för hon vill ju inte tacksamt ställa upp på den begränsade hjälp som samhället kan erbjuda. Hon vill ju inte ens bo hos missbrukande kvinnor för att tillfredsställa Eva. Christina är fräck nog att villa ha en bostad p g a att hon är gravid.

Kommentar: Samhället har en skyldighet att hjälpa ALLA, som behöver stöd enligt socialtjänstlagen och bistånd skall ges enligt 6 § socialtjänstlagen till bl a bostad.

2. Christina bär på ett barn. Ett barn skall skyddas enligt europeiska människorättskonventionen och enligt barnkonventionen. Samhället skall till "det yttersta av sin förmåga " skydda barn så ock ofödda barn. Således dr Evas dvs socialförvaltningens ovilja att skydda det ofödda barnet ett flagrant brott mot bl a barnkonventionen såvitt jag kan se.

3. Christina vill inte samarbeta och väljer att bo med barnets for i tält för att slippa konfronteras med socialförvaltningens direktiv.

Kommentar: Christina har alltså rätt till bostad och hon har rätt att enligt grundlag bli behandlad lika bra som alla andra samhällsmedborgare. Hon har ingen skyldighet att slaviskt gå med på socialförvaltningens direktiv. Däremot skall socialförvaltningen aktivt arbeta för en förlikning med modern så att inte Christina utsätter fostret för risker för dess överlevnad.

Även om det skulle vara så att socialförvaltningen beslutar om något mer tvång så skall l görligaste mån den enskildes fria vilja beaktas och respekteras.

4. Christina kommer in till sjukhuset innan hon skall föda och hyser välbefogad rädsla för hur socialförvaltningen skall agera. Läkaren ljuger för henne och påstår att hon inte har kontakt med socialförvaltningen. Läkaren synes läcka hemligstämplade uppgifter i patientsekretessen på ett lättsinnigt sätt till det sociala. Självklart skall läkaren ha en anmälningsplikt men kan rimligtvis inte ljuga om denna plikt. Det borde ankomma på Riksåklagaren att ex officio -å ämbetets vägnar - utröna om den behandlande läkaren verkligen handlat rött. JO torde ha en liknande skyldighet att "gå igång" p g a tv-programmet och vad som framkommit där

 5. När barnet är fött så vet alla utom Christina att barnet kommer att omhändertas. Det är vämjeligt fullständigt vämjeligt och vedervärdigt att Christina tvingas framföda barnet för att det sedan på tämligen godtyckliga grunder skall kunna tvångsomhändertas p g a det vårdintyg som lämpligt nog kommer till stånd i anslutning till omhändertagandet och sociala "kan ju bara inte låta bli" att ta det nyfödda barnet från sin mor. Eva är så oerhört övertygande när hon talar om varför hennes agerande var följdriktigt. Att sedan modern råkar vara fullt frisk några dagar senare kan ju bara inte Eva rå för. Hon tycks ju göra gällande att hon om någon år ett verkligt offer.

 6. Fadern får sedan - märkligt nog enligt mitt förmenande chansen att ta hand om barnet och sociala lyckas få denna svaga man dit ett lydigt redskap för deras syften. Om han låter Christina träffa barnet sa innebär det risk för att han inte - på nåder - får behålla barnet.

Kommentar: det finns en regel i avtalslagen om att man Inte får använda sig av annans trångmål, oförstånd eller lättsinne för att betinga sig förmåner. Det er precis det som Eva gör. Hon kan sedan rättfärdiga sitt beteende mot Christina genom sitt stöd till fadern. Cirkeln är därmed sluten. Sociala har skyddat ett barn från sin uteliggande mamma som blivit uteliggare mot sin vilja bara för att socialförvaltningen inte kan uppfylla sin förbannade skyldighet att frambringa en lägenhet till en människa i kris.

Socialförvaltningen har skenbart varit hyggliga genom att istället "ge bort" barnet till dess far. Min uppfattning är sammanfattningsvis att när det gäller socialförvaltningar och deras agerande så finns det ingen bortre spärr. En socialförvaltning kan ostraffat göra i stort sett vad som helst och man är oerhörd snabba att betona att man "bara gör sitt jobb" och ser till barnens bästa.

Om Christinas fall vore unikt eller näst intill så vore det ju en sak, men när samma saker händer i stort sett varje kommun varje vecka då är ju något i grunden genuint fel. Socialförvaltningen har alldeles för mycket makt. Det handlar om att begränsa denna makt så snabbt det bara går. Det krävs handfast politiska beslut och utredningar som kan ställa de relevanta frågorna. Om inte statsmakten tar kommandot och tar initiativ till ändringar i regelverket så kan det bara fortsätta att gå bakåt. Sverige blir ett moraliskt/etiskt u-land på ännu ett område. Är det verkligen dit i strävar?

Till Fallet Christina - Att ta ett barn

Tillbaka till Pågående rättsfall 

Till Artiklar