Christina Lundin är journalist på Lerums Tidning. Artikeln är tidigare publicerad i LT onsdagen den 26 februari 1997. Den ingår i en serie artiklar av samma författare som pågick mellan den 26 februari - 5 mars 1997 med anledning av Striptease-programmet den 23 februari 1997 samt uppföljningen den 2 mars 1997 om socialtjänstens i Lerums kommun handläggning av tvångsomhändertagandet av de två små bröderna. Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd.
Går det till så här i Lerum?
Av Christina Lundin
LERUM: Ett TV-program på bästa sändningstid har en oerhörd genomslagskraft.
Plötsligt riktades hela landets blickar mot Lerum där till synes oprofessionella socialsekreterare och okunniga politiker gör allt för att omhänderta barn.
TV kom, filmade och sände. Sedan kom folkets vrede. Pappan som slogs för sina pojkar hade fått hela svenska folkets sympati.
Vad är det egentligen som händer i Lerum undrade alla. Finns det egentligen någon rättssäkerhet kvar.
LT har ställt frågorna till dem som fick representera Lerums kommun i TV-rutan, men också till kommunledningen som är ytterst ansvarig för vad som sker i kommunens namn.
Astrid Levin-Larsson, socialchef
Hur är det egentligen ställt med rättssäkerheten i Lerum?
- Den fungerar bra. Vi har ett rättssäkerhetssystem som innebär att ett sådant här ärende prövas och bedöms av många olika människor i många olika instanser och så har också skett här. Nu har vi också blivit JO-anmält och då får vi en ytterligare granskning.
- Om Janne Josefsson får påstå i TV inför hela svenska folket att mina socialsekreterare ljuger, så måste jag väl få påstå inför lerumsborna i Lerums Tidning att Janne Josefsson ljuger.
Vad menar du med det?
- Han kom hit och sa att han ville ha lite bakgrundsinformation. När jag frågade honom om han filmade så svarade han nej. Jag vill också påstå att man kan ljuga genom att inte berätta allt och det har han gjort.
Varrör hade Du inte bättre argument i TV-rutan?
- Jag hade att ta hänsyn till tystnadsplikten och funderade hela tiden över detta vid varje fråga som ställdes.
- Intervjun varade i en och en halv timme. Josefsson valde sedan de citat som gagnade det han ville ha fram i sitt program.
Får TV-programmet några kosekvenser för ert sätt att arbeta?
- Vi måste ju arbeta i vi alltid har gjort. I TV-programmet framställdes det som om vi helt godtyckligt omhändertar barn och att detta kan hända vilken svensk familj som helst. Så går det inte till.
Men är ditt ord så mycket värt?
- Nej, på 45 minuter tappade jag min trovärdighet och är plötsligt en helt annan människa bara för att Janne Josefsson säger så.
Vad tänker du göra för att socialen ska återfå folks förtroende?
Jag har inte orkat fundera så mycket på det ännu. Men självklart är det en viktig fråga som vi även måste diskutera med politikerna. Vi får väl försöka offentliggöra de be slut som kommer nar man nu granskar det här olika instanser.
Hur var det med faxet som socialsekreteraren enligt TV-programmet skickade till sig själv?
Socialsekreteraren blev kallad till barnens nya skola för att diskutera deras situation. Detta är att jämföra med en anmälan. Hon bad lärarna att skriva ned sina synpunkter, men någon dag senare kontaktade de henne och bad henne att skriva ihop ett förslag. Detta faxade hon till skolan, där lärarna korrigerade det. Sedan skrevs det ut här på socialkontoret och skickades på nytt till skolan för underskrift.
Och det andra brevet?
Detta skickades inte bä oss utan till pappans juridiske ombud. Vi fick en kopia från länsstyrelsen, men bedömde att de två breven handlade om olika saker och att det därför inte förändrade vårt ställningstagande.
- Vi tycker att det är underligt att lärarna först säger en sak och sedan en annan. Därför har vi nu beslutat att JO-anmäla lärarna.
Hur var det med yttrandet från barnpsyk i Borås?
- Yttrandet var underskrivet av andra personer än de som uttalade sig i TV. Innehållet var också ett helt annat. Jag vet att Janne Josefsson talat med en överläkare i Borås, men han fick inte framträda i programmet för han stödde Lerums kommun.
Hur många barn omhändertas av socialtjänsten varje år?
- Ett 40-tal barn var placerade förra året, de allra flesta dock på frivillig grund. 1996 togs sex beslut om tvångsomhändertagande i socialnämnden. Ett avskrevs direkt, ett avskrevs i länsrätten, medan fyra tillstyrktes av länsratten.
Vad händer nu?
- Vi ska ta upp förhandlingar med socialnämnden Säve/Tuve där pappan och barnen bor för att se om vi kan komma fram till en lösning i samförstånd.
Birger Rosén (m) socialnämndsordförande
Hur är det egentligen ställt med rättssäkerheten i Lerum?
- Det står bra till. Alla som blir utsatta har möjlighet att få sin sak prövad först av länsrätten och sedan av kammarrätten. Alla beslut om LVU (lagen om vård av unga) prövas av länsrätten.
Varför gav du ett så förvirrat intryck i TV?
- Jag var stressad där för att jag inte hade en chans att själv välja en tid för intervjun som passade mig. Jag fick därför springa fram och tillbaka mellan olika andra möten och jag fick inte möjlighet att på nytt läsa in mig på just detta ärende.
- Självklart var jag väl insatt i ärendet när jag var med och fattade beslut i frågan. Men så här efteråt kan jag inte ha alla detaljer i alla olika ärenden klart för mig i huvudet.
- De kanske minuterlånga inslag som syntes i TV var klippta från en intervju på en och en halv timme.
Föranleder programmet några åtgärder från din sida?
- En enig socialnämnd har beslutat att anmäla programmet till radionämnden därför att vi anser att det inte innehåller korrekta beskrivningar av verkligheten och därför att man dessutom utelämnat viktiga fakta.
- För övrigt hoppas vi kunna klara ut så många detaljer som möjligt i detta ärende för allmänheten genom någon form av sammanställning eller pressinformation.
Socialnämnden har anmälts till JO - hur ser du på det?
- Det tycker jag är bra. Jag välkomnar en genomlysning av handläggningen av detta ärende även av JO.
Hur ska socialtjänsten återfå sin trovärdighet och folkets förtroende?
- Jag förstår att väldigt, många är upprörda efter att ha sett TV-programmet, programmet var gjort så.
- Problemet är att det arbete vi utför gentemot våra enskilda klienter inte kan redovisas för allmänheten därför att det skyddas av sekretesslagen.
- I torsdags gick hela socialnämnden på nytt igenom handläggningen av ärendet. Samtliga i nämnden var överens om att ärendet handlagts på ett riktigt sätt.
Hade du, eller hade du inte, sett det andra brevet frän lärarna när du fattade beslutet om att pojkarna skulle omhändertas?
- När beslutet om omhändertagande togs fanns inte ens det andra brevet.
- Det andra brevet skrevs inte till oss, utan till pappans advokat. Vi fick kännedom om detta genom en kopia från länsrätten. När brevet hade kommit till socialkontoret fick vi också en redogörelse för detta när ärendet på nytt togs upp.
Varför tog inte nämnden intryck av detta brev?
- Vi anser att de båda breven tog upp helt olika saker och att det andra brevet därför inte förändrade något.
Varför gavs det inga ordentliga svar i programmet?
- Problemet är att det som allmänheten vill ha vetskap om kan vi inte lämna ut på grund av sekretess. Detta förklarade jag ett tiotal gånger för Jan Josefsson i intervjun men det kom aldrig med i TV-inslaget.
- Josefsson hade inget intresse av att allsidigt belysa det här ärendet. Till exempel sa han att pappan var på flykt och förföljdes av polisen.
- Men inga poliser trycker i buskarna för att omhänderta barn, det går inte till så. Faktum är att vi den 17 december beslutade att barnen skulle flyttas till fosterhem. När pappan gick under jorden beslutade vi den 20 december att barnen inte skulle efterlysas under julhelgerna. Barnen var alltså bara efterlysta under några dagar.
- Vi får inte glömma att vi ofta får kritik för att vi inte ingriper, än för att vi ingriper för ofta.
Hotelsebrev och JO-anmälningar.
Måtte det gå bra för småkillarna.
Beslutet om tvångsvård upphävt av socialnämnden i Lerum.
Fallet Frank i Lerum - En studie i hur socialarbete ej skall bedrivas.
Powered by AIS