Swedish

Välj ditt språk

Den 21 juli 2006 publicerade Nya Lidköpings Tidningen en artikel med titel "Kommunen kritiseras av Skolverket". Kommunen i fråga var Götene kommun. Kritiken från Skolverket är en följd av att föräldrarna i Götenefallet hade anmält socialnämnden i Götene kommun pga att de inte hade skött sitt ansvar för deras tre tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade barn, som var en följetong i västsvenska media under 2002 - 2003, 2004. (Se länkarna nedan). Götene kommun hade brustit i sin plikt då de inte försäkrat sig om att alla elever som hör till kommunen fått utbildning.

De tre barnen boende i Götene kommun blev tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade enligt lagen om vård av unga, LVU, i oktober 2001. Fram till oktober 2003 bodde barnen avskilt från sina föräldrar. Under denna period bodde de på olika ställen i Sverige. Det äldsta barnet har bott och fått skolgång i Stockholm och Huddinge kommun, men de två yngre barnen, som bl. a bodde i ett fosterhem i Alvesta kommun, har inte fått adekvat utbildning under hela den perioden som de varit omhändertagna enligt LVU.

Oavsett huruvida barnen placeras i en annan kommun eller inte är det fortfarande hemkommunens ansvar att barn som är omhändertagna enligt LVU får utbildning. Det ankom således på Götene kommun att säkerställa barnens skolgång. Kommunen har dock endast redovisat skolgången för ett av de tre barnen. Vad de andra två barnen fick som utbildning mellan 20 september till 29 oktober 2003 har kommunen inte kunnat visa till skolverket. Skolverket drar därför slutsatsen att kommunen inte skött sitt ansvar för dessa två barns utbildning.

Skolverket vill nu se bättring.

Skolverket begär därför, att socialnämnden i Götene kommun innan den 16 oktober ska lämna redovisning över vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av kritiken. Men, ingen på kommunen kan för närvarande redogöra för ärendet.

Normal standard

Inom juridiken laborerar man med begreppet "normal standard". Med utgångspunkt i normal standardbegreppet förväntar man sig att en verksamhet - privat eller offentlig - som har funnits under en viss tid, skall fungera tillfredsställande dvs att den inte skall uppvisa kvalitetsbrister. Socialtjänsten har funnits i flera decennier, men likväl uppdagas brister i dessa förvaltningars handläggning av ärenden och i deras hantering av tvångsomhändertagna barn.

Grundtanken i LVU är att barn som tvångsomhändertas skall garanteras bättre villkor än när de bodde hos sina föräldrar. Så är emellertid inte nödvändigtvis fallet. Socialtjänstens alternativ har i den övervägande delen av tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar visat sig vara undermåliga och direkt skadliga för de berörda barnen och deras föräldrar.

Alla barn i Sverige omfattas av skolplikt. En förälder vars barn uteblir från skolan kan drabbas av sanktioner t ex att barnet tvångsomhändertas och fosterhemsplaceras. Vi har dock kunnat konstatera att det kan göras undantag från skolplikten för barn är tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade. Socialtjänstens personal och fosterföräldrarna tillåter sig att hindra barnens skolgång, till synes utan påföljd.

I Götenefallet kunde socialtjänsten och socialnämnden i Götene kommun inte ens ge de onödigt tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade barnen en adekvat skolgång.

Frågan som vi måste ställa är: vad är det för fel med socialtjänsten?

Powered by AIS