Götenefallet - kommunen kritiseras av Skolverket
Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand
Artikeln är skriven för NKMR:s hemsida. |
De tre barnen boende i Götene kommun blev tvångsomhändertagna och
fosterhemsplacerade enligt lagen om vård av unga, LVU, i oktober 2001. Fram
till oktober 2003 bodde barnen avskilt från sina föräldrar. Under denna period
bodde de på olika ställen i Sverige. Det äldsta barnet har bott och fått
skolgång i Stockholm och Huddinge kommun, men de två yngre barnen, som bl. a
bodde i ett fosterhem i Alvesta kommun, har inte fått adekvat utbildning under hela
den perioden som de varit omhändertagna enligt LVU.
Oavsett huruvida barnen placeras i en annan kommun eller inte är det fortfarande hemkommunens ansvar att barn som är omhändertagna enligt LVU får utbildning. Det ankom således på Götene kommun att säkerställa barnens skolgång. Kommunen har dock endast redovisat skolgången för ett av de tre barnen. Vad de andra två barnen fick som utbildning mellan 20 september till 29 oktober 2003 har kommunen inte kunnat visa till skolverket. Skolverket drar därför slutsatsen att kommunen inte skött sitt ansvar för dessa två barns utbildning.
Skolverket vill nu se bättring.
Skolverket begär därför, att socialnämnden i Götene kommun innan den 16 oktober
ska lämna redovisning över vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av
kritiken. Men, ingen på kommunen kan för närvarande redogöra för ärendet.
Normal standard
Inom juridiken laborerar man med begreppet "normal standard". Med utgångspunkt i normal standardbegreppet förväntar man sig att en verksamhet - privat eller offentlig - som har funnits under en viss tid, skall fungera tillfredsställande dvs att den inte skall uppvisa kvalitetsbrister. Socialtjänsten har funnits i flera decennier, men likväl uppdagas brister i dessa förvaltningars handläggning av ärenden och i deras hantering av tvångsomhändertagna barn.
Grundtanken i LVU är att barn som tvångsomhändertas skall garanteras bättre villkor än när de bodde hos sina föräldrar. Så är emellertid inte nödvändigtvis fallet. Socialtjänstens alternativ har i den övervägande delen av tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar visat sig vara undermåliga och direkt skadliga för de berörda barnen och deras föräldrar.
Alla barn i Sverige omfattas av skolplikt. En förälder vars barn uteblir från skolan kan drabbas av sanktioner t ex att barnet tvångsomhändertas och fosterhemsplaceras. Vi har dock kunnat konstatera att det kan göras undantag från skolplikten för barn är tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade. Socialtjänstens personal och fosterföräldrarna tillåter sig att hindra barnens skolgång, till synes utan påföljd.
I Götenefallet kunde socialtjänsten och socialnämnden i Götene kommun inte ens ge de onödigt tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade barnen en adekvat skolgång.
Frågan som vi måste ställa är: vad är det för fel med socialtjänsten?
Götenefallet - Kampen om barnen. En serie artiklar i Göteborgs-Tidningen
GT granskar Götenefallet. Fortsättningsserien