Kafka i Tensta. Kampen mot den "svenska modellens" slavhandel

Tidskriften Stoppa Knarket! tar upp kampen mot den "svenska modellens" slavhandel:

KAFKA I TENSTA
Av Ulf Sandmark

Hur kan man förklara varför den svenska staten har tagit ifrån en afrikansk far hans föredömligt uppfostrade fyra barn, och betalat ut mer än 500 000 kr för att till slut låta en kvinna som umgås med prostituerade ta hand om dem? Det handlar inte bara om byråkratiska misstag och geschäft; det finns ett politiskt mönster.

Tänk om du trodde på bilden av Sverige som ett rättvisans paradis på jorden och därför sökte politisk asyl i Sverige? Det var det som denna afrikanska far gjorde, när han flydde från Idi Amins diktatur i Uganda.

1985 lyckades fadern till slut få hit sina barn från Uganda, bara för att få uppleva hur de svenska sociala myndigheterna tog dem ifrån honom. Dessa myndigheter har nu betalat ut mer än 500 000 kr enbart för att "ta hand om" dem och har till slut givit vårdnaden om dem till en kvinna, en svenska, som tar med hans 16-åriga dotter till en restaurang där det förekommer prostitution.

Bara luft
De sociala myndigheterna sa att det var "bäst för barnen" och lovade att hjälpa till så att familjen kunde återförenas. Men den fint formulerade vårdplanen och talet om familjerehabilitering var bara luft. I två år har denna afrikanska far förhindrats att träffa sina barn, med undantag för två korta möten på det sociala. Inte ens modern, som reste från Uganda till Sverige enkom för att träffa barnen, fick göra det.

I stället har det sociala ensidigt tagit ställning för en tillfällig kvinnlig bekant, en svensk kvinna, som denna afrikanska far ansåg olämplig sedan hon tagit hans tonårsdotter sent på kvällarna till en restaurang i centrala Stockholm, eftersom han visste att det förekom prostitution där. På skattebetalarnas bekostnad ges barnen nu högre standard, extra pengar till kläder och semesterresor och mycket mera fickpengar än denna afrikanska far hade råd att ge dem trots att han hade tre jobb. Barnen får höra att de blir av med allt detta om de börjar umgås med sin pappa igen. Barnen köps helt enkelt med högre standard och frihet att dra på stan på ett sätt som inte är nyttigt för någon ung människa.

Tvångsomhändertagandet genomfördes sedan dottern en gång kommit hem efter midnatt från restaurang. När den afrikanska fadern grälade på henne stack hon iväg till den svenska kvinnan, som nästa dag hämtade resten av barnen till sin lägenhet. Hon sa sedan åt barnen att ljuga och säga att deras far hade slagit dem varje dag i två år. De sociala myndigheterna ingrep då på sitt klåfingriga sätt och bestämde att barnen omedelbart skulle tas bort från sin afrikanska far. De förvärrade därmed störningen i familjens relationer på ett sätt som kanske aldrig går att reparera. När barnen upptäcker att de av det sociala lurats på sitt familjeliv kommer de ofelbart att börja skämmas för vad de gjort mot sin pappa och för att de låtit sig köpas. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för barnen att återuppta kontakten med sin pappa.

Tjänar pengar på barnen
Om det socialas inblandning inte är för varken familjens eller barnens bästa, förleds man lätt till att tro att det hela beror på den korruption som sticker så tydligt i ögonen. Samma kvinna, svenskan, som såg till att den afrikanska fadern anmäldes till det sociala, tjänar nu pengar på barnen. En släkting till handläggaren har också tjänat pengar på barnen.

Det socialas fosterhemsplaceringar har blivit ett enormt geschäft. Under de senaste 23 månaderna har fosterhemsfamiljerna fått 550 000 kr för fyra barn. De får 4 203 kr per barn i månaden i arvode plus
3 526 kr per barn i månaden för omkostnader, totalt 7 729 kr per månad och barn. Advokaterna i Länsrätten har fått 33 632 kr och advokaterna i Kammarrätten 35 855 kr. Därtill kommer ytterligare betalningar för dagliga taxiresor för barnen från fosterhemmet i Farsta tvärs genom hela Stockholm till skolan i Hjulsta, 4 000 extra i klädbidrag, 5 628 i extra semesterbidrag, samt för ca 30 handläggare på det sociala, läkarundersökningar, kontaktman, fem socialnämnds-behandlingar, rättegångspersonal m m.

I detta geschäft offras barnen till byråkratin likt fenicierna offrade sina barn till Molok. Men hur en sådan slavhandel kan få fortsätta år ut och år in kan inte förklaras, om man inte tar in det politiska mönstret.

En annan diktatur
Kvinnan som har fått ta barnen från deras afrikanska far är anställd på den socialdemokratiskt kontrollerade tidningen Kommunalarbetaren. Hon tillhör därmed nomenklaturen i Sverige. Det förklarar varför det sociala helt har struntat i alla de personer som har intygat att den afrikanska fadern är en föredömlig far. Bland dessa personer finns svenska psykologer och Röda korspersonal som haft nära kontakt med den afrikanska fadern och hans familj under hela tiden de varit i Sverige.

Den afrikanska fadern har gjort klart för alla att han inte stöder socialdemokraterna, eftersom de stöder regeringen i Uganda. Han kämpar för Ugandas frihet och är politisk flykting.

Vad den afrikanska fadern inte visste, när han flydde från diktaturens Uganda, var att han i Sverige hamnade i en annan slags diktatur, en diktatur med ett demokratiskt ansikte. Utbyggnaden av den offentliga sektorn har, med skattepengarnas hjälp, inte bara skapat en parasitär byråkrati, utan också ett klientel. Tillsammans med den jättelika AMS-apparaten och hela floran av kulturföreningar och andra verksamheter som lever på statliga och kommunala bidrag, har Socialsverige gjort en stor del av samhället ekonomiskt beroende av fortsatta bidrag, och därmed till en bas för denna nomenklaturas fortsatta maktutövning. Det är en nutida version av romarrikets bröd och skådespel för att fiska röster åt den styrande eliten.

Den afrikanska fadern stod helt enkelt på fel sida politiskt. Han arbetade. Han vägrade bli en Onkel Tom, som lever på socialbidrag och röstar på socialdemokraterna.

Politiserade domstolar
Den afrikanska fadern vände sig till domstol för att få tillbaka sina barn, men domstolarna i Sverige är också politiserade. Där finns samma politikervälde som satte i gång attacken på hans familj. Nämndemännen är politiskt tillsatta och alla ledamöter i de högsta domstolarna är politiskt meriterade på regeringsdepartementen.

Den rättslöshet som blir resultatet har tvingat svenskarna att gå utomlands för att få rättvisa. Många har vänt sig till Europadomstolen för att slåss för sin mänskliga rättighet att få uppfostra sina egna barn. Tyvärr är även den vägen problematisk, eftersom de svenska myndigheterna vägrar att rätta sig efter Europadomstolens utslag.

Detta system, den "svenska modellen", är bakgrunden till den absurda och Kafkaliknande situation som den afrikanska fadern har hamnat i. En kvinna som drar med sig hans tonåriga dotter till ett jaktställe för prostituerade, ges vårdnaden om hans barn. Ett sådant system kan bara besegras i en politisk strid för mänskliga rättigheter som utkämpas både i Sverige och internationellt. En kommitté har bildats för att rädda den afrikanska familjen.

Händelseförloppet när den afrikanska fadern fråntas sina barn

* 1980 flyr han från Idi Amins Uganda till Angola. 1984 kommer han till Sverige som flykting.

* 1985 kommer hans fyra barn födda 1974, 1976, 1976 och 1979 till Sverige. Modern till de två första barnen har avlidit och de andra barnens mor stannar i Uganda.

*1987 Bosätter de sig i Tensta utanför Stockholm. Den afrikanska fadern arbetar med tre städjobb för familjens försörjning. Barnen uppfostras till att ta ansvar för hushållsarbetet. En kvinnlig bekant, svenskan, tycker att barnen borde uppfostras friare men fadern är angelägen att hålla barnen borta från ungdomsgäng i centrum.

* 901003 grälar fadern på äldsta flickan som inte skött sina städuppgifter. Flickan rymmer och övernattar hos den svenska kvinnan. Dagen efter kontaktar de studierektorn vid skolan, som anmäler misstanke om barnmisshandel till det sociala, som omedelbart tvångsomhändertar barnen enligt LVU och polisanmäler den afrikanska fadern. Aldrig tidigare har han utpekats för att misshandla sina barn.

* 901010 placeras barnen i ett icke godkänt enskilt hem på andra sidan Stockholm. Den afrikanska fadern går 901031 med på placering i familjehem därför att det sociala lovar hjälpa till med att barnen och deras far ska få träffas för att reda ut problemen. Tvångsomhändertagandet upphävs eftersom vårdplanen är frivillig.

* 910201, efter upprepade muntliga propåer, skriver den afrikanska fadern till socialnämnden i Tensta att han fortfarande inte fått träffa sina barn. Varken barnens moder eller den afrikanska faderns bror som rest upp från Uganda har fått träffa barnen.

* 910512 tillsätter socialnämnden en kontaktperson för att under sex timmar per vecka hjälpa familjen bearbeta sina relationer. Varken kontaktpersonen eller den afrikanska fadern får träffa barnen; följaktligen finns ingen möjlighet att lösa några problem.

* 910610 skriver den afrikanska fadern ånyo till socialen och ett möte med barnen arrangeras på socialbyrån tre dagar efter. Han kan överlämna ett brev.

* 910809 säger den afrikanska fadern upp vårdplanen eftersom socialnämnden inte hjälpt honom träffa barnen. Efter tio månader är barnen fortfarande i det första familjehemmet och familjehemmet blir aldrig godkänt. Familjen har uppmuntrat barnen att vägra kontakt. Den afrikanska fadern är orolig för barnen eftersom mannen driver diskotek.

* 910821 beslutar socialnämnden att ånyo tvångsomhänderta barnen och tre av barnen flyttas några dagar senare till ett godkänt familjehem i Täby. Barnen byter skola. Länsrätten fastställer 911018 socialnämndens beslut om tvångsomhändertagande. Den afrikanska fadern överklagar och Kammarrätten håller förhandling 920204. Den afrikanska fadern har sex vittnen som intygar att han tagit hand om sina barn på ett bra sätt. En ny sambo lovar ställa upp för att hålla ihop familjen. Kammarrätten beslutar ändå 920302 att tvångsomhändertagandet skall fortsätta. En nämndeman är skiljaktig och anför att det "inte är klarlagt om det har förekommit någon misshandel av barnen i hemmet. Orsaken till den uppkomna situationen beror till viss del på en kulturkrock. Med hänsyn till vad framför allt vittnena har anfört finner jag att det inte föreligger sådana brister i omsorgen om barnen eller något annat förhållande i hemmet som utgör skäl för att barnen bereds vård med stöd av LVU."

* 920327 flyttas de tre barnen tillbaka till Tensta eftersom familjen i Täby drabbats av sjukdom. Två av barnen placeras i jourhem hos en släkting till handläggaren och den äldsta flickan hos den svenska kvinnan som satte i gång alltihop. - 920507 läggs polisutredningen mot den afrikanska fadern om misstänkt barnmisshandel ned; brott kan ej styrkas.

* 920703 beslutar Regeringsrätten att ej ta upp målet.

* 920916 beslutar socialnämnden att placera även de två sönerna hos den svenska kvinnan.

Tillbaka till Artikelindex

Till Pågående rättsfall