Delegationen har bl.a. genom sitt utåtriktade arbete funnit att det
ansvar som åvilar alla delar av det allmänna att respektera de
mänskliga rättigheterna i enlighet med Sveriges internationella
åtaganden inte alltid framgår tydligt. Såsom har beskrivits i avsnitt
3.2.5 finns det endast ett fåtal hänvisningar till Sveriges interna-
tionella åtaganden om de mänskliga rättigheterna i svensk
lagstiftning. Vid ratificering av traktater på detta område har
normharmoni ofta konstaterats föreligga. Det har dock även
förekommit att anpassningar av svensk lagstiftning varit behövliga
inför en ratificering. I vissa fall har sådana anpassningar fått genom-
föras senare för att lagstiftningen ska vara förenlig med konven-
tionsorganens tolkning.
Rättstillämparen kan normalt utgå ifrån att lagstiftaren utformat
författningar så att dessa står i överensstämmelse med Sveriges
internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna. Det finns
också system för att bl.a. under lagstiftningsprocessen kontrollera
att författningsförslag och andra förslag överensstämmer med
konventionerna. Sverige har ett dualistiskt förhållningsätt till
relationen mellan nationell och internationell rätt, vilket innebär att
internationella åtaganden behöver införlivas i svensk lagstiftning
för att bli direkt tillämpliga. Det har sällan ansetts finnas något
behov av att erinra om Sveriges internationella åtaganden i lagstift-
ningen, eftersom denna antas vara i överensstämmelse med kon-
ventionerna.
Det har inte heller funnits någon rättslig tradition av att tolka
konventionerna eller använda övervakningsorganens utslag och
uttalanden. Sedan inkorporeringen av Europakonventionen och
Sveriges inträde i EU-samarbetet har det dock blivit nödvändigt för
domstolar och myndigheter att tolka och tillämpa rättsregler och
annat material av internationell karaktär. Därmed har även frågor
om överensstämmelsen mellan författningsförslag och gällande rätt
samt Europakonventionen och EU-rätten allt oftare uppkommit.
Enligt delegationens bedömning finns det anledning att nu tyd-
ligare lyfta fram de mänskliga rättigheterna under lagstiftningspro-
cessen liksom för rättstillämpningen. Riksdagen har som en del av
målet för demokratipolitiken fastställt att de mänskliga rättig-
heterna ska respekteras i Sverige.1 Regeringen har förklarat att de
mänskliga rättigheterna, såsom de uttrycks genom Sveriges interna-
tionella åtaganden och den svenska lagstiftningen, inte får kränkas
på någon nivå i samhället. Regeringen har också förklarat som sin
avsikt att den, för att uppnå detta mål, avser att stärka kunskapen
och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna samt förbättra
samordningen av arbetet för rättigheterna.2
För att full respekt för de mänskliga rättigheterna ska säker-
ställas och kränkningar av rättigheterna förebyggas behöver de
mänskliga rättigheterna skyddas kontinuerligt och beaktas på varje
stadium av lagstiftnings- och rättstillämpningsprocessen. Det inter-
nationella regelverket om de mänskliga rättigheterna står under
ständig förändring, dels genom att nya instrument antas, dels
genom att tolkningen av redan befintliga överenskommelser
utvecklas. Det senare sker främst genom domar från bl.a. Europa-
domstolen, men även de synpunkter och yttranden som interna-
tionella övervakningskommittéer och andra organ framför har
betydelse. Det finns numera i Sverige en större vana än tidigare av
att beakta Europadomstolens domar och av att följa hur tolkningen
av Europakonventionen utvecklas genom domstolens praxis.
Förändringar inom andra delar av det internationella regelverket
om mänskliga rättigheter behöver dock också följas. Samtidigt
utvecklas även det nationella rättssystemet och dess tillämpning.
Konventionerna om de mänskliga rättigheterna och relaterat
material från internationella organ behöver finnas med och beaktas
fortlöpande under denna utveckling.
Lagstiftnings- och rättstillämpningsprocessen kan förenklat
beskrivas som ett förfarande som omfattar flera stadier, från stat-
liga utredningar med författningsförslag, Regeringskansliets bered-
ning av förslagen inklusive remissförfarandet, Lagrådets granskning
av lagförslag samt, slutligen, rättstillämpningen inom domstolar
Publicerad: Stockholm : Fritze, 2010
Tillverkad: Stockholm : Elanders Sverige
Powered by AIS