Kränkte Sverige den tilltalades mänskliga rättigheter?
Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand
|
Detta är en sammanfattning av Europadomstolens senaste "admissibilitetsbeslut" i ett svenskt klagomål. Admissibilitetsbeslutet finns redan publicerat i dess helhet på engelska under "Europadomstolen" på NKMR:s hemsida se S.N. mot Sverige. Det här fallet i likhet med Lindelöf v Sverige gällde anklagelser om sexuella övergrepp på barn. Lindelöffallet innehöll dock ingrediensen tvångsomhändertagande av barn. Fallet Lindelöf kostade Sveriges skattebetalare 2,1 miljoner kronor i skadestånd till de drabbade. Förövarna, dvs socialsekreterarna, ledamöterna i socialnämnden, psykiatern och domarna i Förvaltningsdomstolarna - länsrätt, kammarrätt och regeringsrätten som gjorde att Sverige än en gång tvingades ingå en kostsam förlikning för att slippa ytterligare en fällande dom - går fria från påföljder. |
Mannen misstänktes för sexuellt utnyttjande av en tioårig pojke. Han dömdes till fängelse för sexuellt utnyttjande av underårig enbart på pojkens uppgifter. Något korsförhör av pojken ägde aldrig rum. Pojken hördes inte heller under rättegången men en videoinspelade polisförhör spelades upp. Europadomstolen har beslutat att pröva huruvida Sverige därigenom har kränkt mannens rätt till en rättvis rättegång.
Under utredningen hölls det två polisförhör med pojken. Bägge förhören spelades in på video. Vid det första förhöret hade mannen inte delgivits misstanke om brott. Vid det andra förhöret hade han delgivits misstanke om brott, och en offentlig försvarare hade förordnats. Mannens offentlige försvarare fick dock inte tillfälle att närvara vid förhöret. Mannen åtalades sedermera för sexuellt umgänge med barn.
Kalmar tingsrätt dömde mannen till åtta månaders fängelse för brottet. Påföljden nedsattes till tre månader av Göta hovrätt. Pojkens videoinspelade vittnesmål var åklagarens enda bevismaterial. Trots det hade den fällde mannens försvarare ingen möjlighet att få till stånd ett korsförhör med pojken, eftersom en sådan begäran hade enligt svensk praxis avslagits av domstolen. Mannen vände sig därför till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Frågan är om mannens rätt till en rättvis domstolsprövning enligt artikel 6 Europakonventionen har kränkts genom att han inte under rättegången haft möjlighet att ställa frågor till den målsägande pojken, särskilt med hänsyn till att han dömts enbart på grundval av pojkens uppgifter.
Representanterna för Sveriges regering menar att eftersom mannens försvarare inte begärt att få ställa frågor till pojken skulle mannen inte kunna påstå att Sverige därigenom kränkt hans klients rätt till en rättvis domstolsprövning. Mannen påpekar dock att även om han skulle ha begärt korsförhör med pojken under rättegångens gång hade detta säkerligen nekats honom, och hans förvarare skulle kunna ådra sig kritik för att framföra yrkandet därom mot bättre vetande. Han påpekar vidare att om myndigheterna vill skydda minderåriga målsägande från rättegångsförhandlingar, offentliga försvarare samt korsförhör så kan alternativet inte vara att sänka beviskraven, utan i stället att frikänna den tilltalade.
Europadomstolen har, mot bakgrund av de komplexa rättsfrågor som målet väcker, beslutat att meddela prövningstillstånd.
Ombud för mannen är advokat Per E. Samuelson, Advokatfirman Leif Silbersky HB, Stockholm.
Berörda rättsgrunder: Artikel 6 Europakonventionen; 23 kap. 10, 11, 18 och 19 §§ 35 kap. 14 § samt 36 kap. 4 § Rättegångsbalken; 17 och 18 §§ Förundersökningskungörelsen (1947:948)Referatet återgivet från Europadomstolens beslut den 16 januari 2001 att ta upp mål 34209/96 S.N. mot Sverige till prövning.
Rättsröta i behandlingen av misstänkta för sexualbrott
Varför tar de svenska domstolarna inte lärdom?
Incesthysterin och domstolarna
Powered by AIS