Femåring hemma igen
Av Ann Christine Kihl, reporter
|
|
Länsrätten upphäver det uppmärksammade omhändertagandet
I fredags eftermiddag klev den femårige pojken in genom dörren till sitt hem. Ett 43 dygn långt omhändertagande fick sin upplösning. Ett par timmar tidigare hade länsrätten upphävt det uppmärksammade omhändertagandet.
- Nu ska vi söka hjälp för vår pojke och för vår familj, utifrån allt
som skett, säger mamman, hon som anklagats av socialtjänsten för att ha
misshandlat och låst in sin son.
Länsrättens beslut togs med minsta möjliga marginal. Två lekmän ville
gå på socialnämndens linje och fortsätta omhändertagandet. Två ville inte. En
av dem var rättens ordförande och lagman, den ende juristen, och han avgjorde
domen.
Det finns inte grund för fortsatt omhändertagande, anser länsrätten,
eftersom det finns en osäkerhet både om pojken misshandlats av sin mamma och om
han blivit inlåst av henne.
Rätten riktar kritik mot socialtjänstens utredning. Bland annat för att
samspelet mellan mamman och pojken inte har studerats. Det skulle möjligen ha
kunnat ge svar på om det finns emotionella brister i kontakterna mellan barn
och mor, menar länsrätten. De noterar också att föräldrarna från början begärt
att barn- och ungdomspsyk ska kopplas in, men att det inte skett.
- Utredningen i målet lämnar
således en hel del viktiga frågor obesvarade, skriver rätten som inte heller
kunde se att det skulle föreligga risk för pojkens hälsa. Därför avslog de
socialens ansökan om fortsatt vård.
Föräldrarnas offentliga biträde Jari Smolander, säger till VLT:
- Domen är helt korrekt. Ser man objektivt på saken så är det enda
rätta att pojken ska hem.
Han sammanfattar målet:
- Det här är inget normalt mål.
Jag har jobbat i sju år som jurist och inte upplevt något liknande. Detta är en
normal familj som mer eller mindre slagits sönder. Men föräldrarna har varit
enastående, framför allt mamman. Hon har hållit ihop alltihop med en fantastisk
förmåga, säger Jari Smolander.
Han har informerat föräldrarna om att socialnämnden kan överklaga
länsrättens beslut hos kammarrätten. Och att det kan ske mycket snabbt. I
praktiken kan pojken omhändertas igen med omedelbar verkan. Jari Smolander tror
inte att det kommer att ske. Men oron över att pojken kan omhändertas snart
igen, förmörkade under helgen glädjen hos den återförenade
familjen.
När VLT besökte familjen på söndagen hade pojken sovit hemma i två
nätter efter att de utan dramatik hämtat honom från familjehemmet i fredags.
«Nu ska jag sova hemma i tusen nätter och aldrig mera tala med poliser« sade
han enligt föräldrarna när han kom hem.
Sedan i fredags har släkten och den stora vänkretsen besökt familjen.
De har fått blommor och gratulationer. Och det är en på ytan glad familj som
VLT möter. Föräldrarna leker med barnen, ler och skrattar. Men så fort pojken
försvunnit med sin lillasyster in till farmor i barnkammaren, så kommer ilskan
och besvikelsen till ytan. Och inte minst rädslan för att domen ska överklagas
och pojken hämtas igen.
Mamman säger att de har sökt och blivit lovade hjälp för sin pojke hos
Barn- och ungdomspsyk.
Hon är liksom pappan tydlig med att det är det som hänt efter
omhändertagandet som de behöver hjälp att läka. Innan det hände var de en trygg
familj, beskriver de.
Rätt vad det är brister mamman i gråt över kontakterna med
socialtjänsten i Västerås.
- Jag är jätterädd för de här
människorna. Vill de oss något gott fortsättningsvis? Jag vet inte vad de har
för «goda avsikter« ur barnperspektiv, men klart är att de har gjort stor skada
i vår familj. Än vet jag inte vidden av detta. Inte hur det kommer att påverka
vår pojke. Och när vi ska hitta tillbaka till oss själva igen och få tillbaka
tilltron till det här samhället, det vet jag inte heller.
Har ni någon förståelse för hur myndigheterna har agerat?
- Nej, säger pappan.
Mamman tänker:
- Dagis är skyldiga att göra en anmälan, så långt är jag med. Och jag måste
försöka tro på att de någonstans försöker rädda ett barn. Men sedan finns ingen
logik i förfarandet. Det är fråga om maktmissbruk. De har trakasserat vår
familj, sagt att vi är osamarbetsvilliga för att vi stridit rättsligt för vårt
barn.
Kan du förstå att du beskrivs som «emotionellt omogen«?
- Nej, jag får inte detta att gå ihop. Det kom efter att socialtjänsten hade
träffat oss i tre timmar, säger mamman.
Kan du förstå att du påstås ha «kontrollbehov«?
Pappan svarar:
- Jag tror att det kommer från att jag frågade min pojke i familjehemmet om han
tränat något på alfabetet. Vi brukar träna på alfabetet han och jag. Han tycker
att det är roligt.
Pappan avslutar:
- Om vi inte är tillräckligt bra föräldrar. Hur ser bra föräldrar ut?
Fotnot: VLT har bett Ragnhild Källberg (fp), Ann-Kristin Ekman (m) samt
Staffan Jansson (s), ledamöter i socialnämnden, att kommentera domen. Alla
säger att de inte har hunnit läsa domen och vill avvakta med kommentarer. VLT
sökte i går kväll Ulrika Wennerholm, enhetschef och ansvarig för
socialtjänstens utredning, men lyckades inte nå henne.
|
|
VÄSTERÅSFALLET - Tvångsomhändertande av en femåring
En serie artiklar i Vestmanlands Läns Tidning, vlt.se
Powered by AIS