Vem orkar bryr sig om barnslaveriet?
Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand.
|
Inlägget nedan är tidigare publicerat som diskussionsinlägg i Metro den 25 juni 2001. Länken till Metro försvann sedan Metro lagt ned sin diskussionskolumn. Inlägget publiceras på NKMR:s hemsida för att påminna om att vi ska städa framför vår egen dörr innan vi vill kritisera andra. |
Jag vill härmed tacka Dig, Ulf Nilson för artikeln med titel "Vem orkar bryr sig om barnslaveriet?" som Du skrev i Metro den 20 juni 2001.
Det är bra att Du drar uppmärksamhet till problemet med handeln med barn som förekommer i Afrika och u-länderna men jag vill dra Din och läsarnas uppmärksamhet till den barnhandel som pågår i Sverige och de nordiska länderna. Det rör sig alltså om tvångsomhändertagande - eller rättare sagt onödigt tvångsomhändertagande av barn i de nordiska länderna. Den svenska regeringen - i likhet med regeringarna i Norge, Danmark och Finland - med respektive lagstiftningsapparat - har givit socialtjänstens (barnevernets) personal rätt att förfoga över barn. Årligen tvångsomhändertas tiotusentals barn i Sverige och de nordiska länderna - under mantrat "barnets bästa". Barnen skiljs från sina fattiga, ofta ensamstående men barnkära föräldrar, sina syskon och släktingar, kompisar och allt som var dem kärt för att placeras hos vilt främmande människor i för barnen helt nya miljöer. Kostnaderna för denna hantering är svindlande.
NB mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, kusiner osv anförtros inte vården av barnen - trots att dessa skulle vilja ta emot barnet/barnen utan ersättning.
De tvångsomhändertagna barnen - i likhet som forna tiders barnhemsbarn och forna tiders och nutida slavbarn - blir utsatta för fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Den här misshandeln sker med stöd av lag - LVU.
Problemet med onödiga tvångsomhändertaganden och "familjehemsplaceringar" av utländska barn är minst lika allvarligt som för de inhemska barnen.
NKMR bildades i november 1996 för att sprida information om dessa rättsövergrepp och sociala missförhållanden i de nordiska länderna samt att verka för en kursändring där familjen återupprättas som samhällets grundsten. Jag vill därför hälsa alla välkomna att avlägga besök på NKMR:s hemsida på Internet. Vi publicerar på svenska, norska, danska (nordisk sida), engelska, franska, tyska och finska har samtliga egna sektioner.
Välkomna!
Med vänliga hälsningar
Ruby Harrold-Claesson,
Jur. kand.,
Ordf. i NKMR
Barnfängelser? I Sverige? Av Siv Westerberg
Fosterbarn som god butik. Av Siv Westerberg
Skadelig "barnevern" i Sverige och Norge. Av Marianne Haslev Skänland
Prusseluskornas bekännelser. Av Elise Claeson
Powered by AIS