Sonja Cederlöf var ordförande i socialnämnden i Askersund. Hennes anförande till nämnden är tidigare publicerad i Terésa Janssons och Berit Rönnbäcks C-uppsats i socialt arbete vt 1995 med titel "Askersundsfallet - förföljande strategier i ett LVU-ärende". Handledaren för uppsatsarbetet var Doc. Bo Edvardsson., vid Högskolan i Örebro.
Sonja Cederlöf öppnade mötet i socialnämnden den 25 oktober 1994 med uppläsande av sitt anförande, och lämnade mötet direkt efteråt.
Anförandet återges här med författarens benägna tillstånd.
SONJA CEDERLÖFS ANFÖRANDE
Askersund den 25.10.1994
Till Socialnämnden i Askersund
Beträffande ärenden som avser familjen Agneta Johansson och behandlas på extra arbetsutskott den 27.10.1994
Jag har i egenskap av ordförande mitt namn på kallelsen/underrättelsen, men jag vill deklarera att jag inte kan stå för innehållet i handlingarna. Kommuniceringen i ärendet betr avvisning av ombud och placering av familjehem har skett utan att jag informerats eller fått ta del av innehållet i skrivelserna.
Agneta är utsatt för en press, som få skulle orka med. Det kan bara vara kärleken och längtan efter barnen som får henne att hålla ut. Barnen, som är dömda till ett livslångt lidande, får inte svar på sina frågor till sin mamma "varför får vi inte vara hos dig, vad har du gjort?"
Fångar på Kumla får i alla fall veta vad som läggs dem till last, de får kommunicera med sina anhöriga, men barn i familjehem .....
Jag är mycket besviken på bristen på förmåga att arbeta prestigelöst, att se till barnens situation. Att inte ärendet kommit längre på snart två år är bedrövligt. Att kraft och pengar används till att förstöra relationer och bryta ner i stället för att stödja och bygga upp.
Jag har under min tid som ordförande i nämnden blivit motarbetad både från nämnd och tjänstemän. Man har inte varit van vid att en nämndordförande ifrågasatt de åtgärder tjänstemännen vidtagit. När tjänstemäns agerande och uppträdande mot en förtroendevald tar sig uttryck som exempelvis vid ett au-möte härförleden "passar det inte kan du gå", ja då funderar jag på hur klienterna behandlas.
När det gäller den aktuella familjen måste nämnden tala om: är avsikten att familjen ska vara splittrad för all framtid eller tänker nämnden följa lagen och FN:s barnkonvention och arbeta för en återförening?
Med vänlig hälsning
Sonja Cederlöf.
Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn.
Powered by AIS