2002-10-14
Riksdagens ombudsman - JO
Box 16327
103 26 STOCKHOLM
Undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordförande i NKMR, anhåller härmed att Justitieombudsmannen skall granska nedan redovisade två fall.
Fall nr ett gäller en 12-årig Boråspojke som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar, men som hindras därifrån av socialarbetarna. Jag åberopar därvid artiklar som under september 2002 varit publicerade i Expressen, Metro och GT. En av artiklarna "Politiker kritiserade beslut - fick sparken. Av Clas-G Niklasson." finns som länk på NKMR:s artikelsida. Jag bifogar en kopia av artikeln "Myndigheterna vaktar 12-årimg - dygnet runt" publicerad i Expressen den 12 september 2002 samt en utskrift av Expressens artikel den 27 september 2002.
Fall nr två gäller en förståndshandikappad yngling som Nybro kommun hade fosterhemsplacerat i Sävsjö kommun till en kostnad av 10 000 kr/dygn. Smålands-Tidningen publicerade en serie artiklar om detta fall i februari-mars 2002. Samtliga artiklar finns återgivna på NKMR:s artikelsida under rubriken Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö. Artiklar från Smålands-Tidningen och Vetlanda-Posten.. Se även artikeln "Tvångsplacering av barn är synnerligen lukrativ" publicerad i Smålands Tidningen den 16 mars 2002.
Fallet med den 12 åriga Boråspojken
NKMR arbetar för barns rätt till sina föräldrar och släktingar och föräldrars och släktingars rätt till sina barn / släktingbarn.
I fallet med den 12-årige Boråspojken som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar, men som hindras därifrån av socialarbetarna, finner det därför helt upprörande att skattebetalarnas pengar - 3 000 kr/dygn - används till ett så familjefientligt ändamål. De inblandade, dvs pojken och hans morföräldrar, skadas av att pengarna används på detta sätt.
Alla torde vara fullt medvetna om att det ibland blir groll i familjer och att några familjemedlemmar tillfälligt för kortare eller längre tid blir ovänner. Att föräldrar som är i konflikt med sina släktingar försöker hindra sina minderåriga barn att umgås med de familjemedlemmar som föräldrarna är ovänner med hör inte till ovanligheten. Alla torde också vara medvetna om att skador inom en familj kan läkas ut med tiden. Blod är som bekant tjockare än vatten.
Det är därför bäst om inga utomstående t ex socialarbetare, blandar sig i stridigheterna i familjen. Sådan inblandning som den som socialarbetarna i Borås vidtagit är ägnat att skapa livslång söndring bland pojkens anhöriga - en typ av alienation dvs främmandegörande så som socialarbetarna gör gentemot tvångsomhändertagna barn och deras föräldrar.
Det är därför synnerligen upprörande att personalen vid de sociala myndigheterna övervakar den 12-åriga pojken så väl under hans skoltid som på vägen till och från skolan i syfte att hindra att besöka sina morföräldrar. Socialarbetarnas agerande kränker pojkens mänskliga rättigheter så väl de som garanteras av artikel 8 i den Europeiska Konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som de som garanteras av artiklarna 3, 5, 12 och 16 av FN:s Barnkonvention.
Det är således helt oacceptabelt att skattemedel används av socialarbetarna för att hindra den 12-årige Boråspojken från att ha kontakt med och besöka sina morföräldrar.
Ännu mer upprörande är det faktum att socialnämndens ordförande, Sture Karlsson, (fp) som uppenbarligen är en klok man, har avsätts när han har försökt ställa tillrätta de olämpliga åtgärder som socialarbetarna har vidtagit.
Fallet är av så allvarlig art att Justitieombudsmannens ingripande synes påkallat.
Jag hemställer därför att JO skall granska ärendet.
Fallet med den förståndshandippade Nybroynglingen
I februari-mars 2002 avslöjade Smålands-Tidningen fallet med den förståndshandikappade yngling som Nybro kommun hade fosterhemsplacerat hos paret Qvist i Sävsjö kommun till en kostnad av 10 000 kr/dygn, dvs 3,65 miljoner kronår/år. Av tidningsuppgifterna framgick också att när placeringen av ynglingen övergick till LSS-vård i ett annat av paret Quists bolag prutade kommunen utgifterna för pojkens dygnsvård till 6 500 kronor.
Att så stora belopp - 10 000 kr alt 6 500 kr - betalas av en kommun för vård av ett barn kan inte ha med barnets bästa att göra, utan är ett sätt för skrupellösa individer att utnyttja ersättningssystemen, således ett utnyttjande av barnet och utsugning av skattebetalarna.
Även angivna fallet är av så allvarlig art att Justitieombudsmannens ingripande synes påkallat. Jag hemställer därför att Justitieombudsmannen skall granska ärendet.
Jag emotser tacksamt skriftlig bekräftelse på att Ni har fått denna anmälan och besked om vilka åtgärder den föranleder från Er sida.
Olofstorp, dag som ovan
Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf i NKMR
Skriv en kommentar (0 Kommentar)2002-10-14
Generaldirektören för
Riksrevisionsverket
Box 45070
104 30 STOCKHOLM
Undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordförande i NKMR, anhåller härmed om att Riksrevisionsverket skall granska två fall av allvarligt slöseri med skattebetalarnas medel.
Fall nr ett gäller en 12-årig Boråspojke som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar, men som hindras därifrån av socialarbetarna. Jag åberopar därvid artiklar som under september 2002 varit publicerade i Expressen och GT. En av artiklarna "Politiker kritiserade beslut - fick sparken. Av Clas-G Niklasson." finns som länk på NKMR:s artikelsida.
Fall nr två gäller en förståndshandikappad yngling som Nybro kommun hade fosterhemsplacerat i Sävsjö kommun till en kostnad av 10 000 kr/dygn. Smålands-Tidningen publicerade en serie artiklar om detta fall i februari-mars 2002. Samtliga artiklar finns återgivna på NKMR:s artikelsida under rubriken Behandlingshemmet Solhem i Sävsjö. Artiklar från Smålands-Tidningen och Vetlanda-Posten.. Se även artikeln "Tvångsplacering av barn är synnerligen lukrativ." publicerad i Smålands Tidningen den 16 mars 2002.
Fallet med den 12 åriga Boråspojken
NKMR arbetar för barns rätt till sina föräldrar och släktingar och föräldrars och släktingars rätt till sina barn / släktingbarn.
I fallet med den 12-årige Boråspojken som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar, men som hindras därifrån av socialarbetarna, finner det därför helt upprörande att skattebetalarnas pengar - 3 000 kr/dygn - används till ett så familjefientligt ändamål. De inblandade, dvs pojken och hans morföräldrar, skadas av att pengarna används på detta sätt.
Alla torde vara fullt medvetna om att det ibland blir groll i familjer och att några familjemedlemmar tillfälligt för kortare eller längre tid blir ovänner. Att föräldrar som är i konflikt med sina släktingar försöker hindra sina minderåriga barn att umgås med de familjemedlemmar som föräldrarna är ovänner med hör inte till ovanligheten. Alla torde också vara medvetna om att skador inom en familj kan läkas ut med tiden. Blod är som bekant tjockare än vatten.
Det är därför bäst om inga utomstående t ex socialarbetare, blandar sig i stridigheterna i familjen. Sådan inblandning som den som socialarbetarna i Borås vidtagit är ägnat att skapa livslång söndring bland pojkens anhöriga - en typ av alienation dvs främmandegörande så som socialarbetarna regelmässigt gör gentemot tvångsomhändertagna barn och deras föräldrar.
Det är därför synnerligen upprörande att personalen vid de sociala myndigheterna övervakar den 12-åriga pojken såväl under hans skoltid som på vägen till och från skolan i syfte att hindra att besöka sina morföräldrar. Socialarbetarnas agerande kränker pojkens mänskliga rättigheter såväl de som garanteras av artikel 8 i den Europeiska Konventionen angående de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som de som garanteras av artiklarna 3, 5, 12 och 16 av FN:s Barnkonvention.
Det är således helt oacceptabelt att skattemedel används av socialarbetarna för att hindra den 12-årige Boråspojken från att ha kontakt med och besöka sina morföräldrar.
Ännu mer upprörande är det faktum att socialnämndens ordförande, Sture Karlsson, (fp) som uppenbarligen är en klok man, har avsätts när han har försökt ställa tillrätta de olämpliga åtgärder som socialarbetarna har vidtagit.
Fallet är av så allvarlig art att Riksrevisionsverkets ingripande synes påkallat. Jag hemställer därför att Riksrevisionsverket skall granska ärendet.
Fallet med den förståndshandippade Nybroynglingen
I februari-mars 2002 avslöjade Smålands-Tidningen fallet med den förståndshandikappade yngling som Nybro kommun hade fosterhemsplacerat hos paret Qvist i Sävsjö kommun till en kostnad av 10 000 kr/dygn, dvs 3,65 miljoner kronår/år. Av tidningsuppgifterna framgick också att när placeringen av ynglingen övergick till LSS-vård i ett annat av paret Quists bolag prutade kommunen utgifterna för pojkens dygnsvård till 6 500 kronor.
Att så stora belopp - 10 000 kr alt 6 500 kr - betalas av en kommun för vård av ett barn kan inte ha med barnets bästa att göra, utan är ett sätt för skrupellösa individer att utnyttja ersättningssystemen, således ett utnyttjande av barnet och utsugning av skattebetalarna.
Även angivna fallet är av så allvarlig art att Riksrevisionsverkets ingripande synes påkallat. Jag hemställer därför att Riksrevisionsverket skall granska ärendet.
Jag emotser tacksamt skriftlig bekräftelse på att Ni har fått denna anmälan och besked om vilka åtgärder den föranleder från Er sida.
Olofstorp, dag som ovan
Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf i NKMR
Skriv en kommentar (0 Kommentar)Artikeln sändes till Göteborgs-Postens internetupplaga insändarsektion "Fria Ord" "Socialt och samhälle" den 6 december 2002.
Fria-ord redaktionen vägrade publicera insändaren med följande motivering:
"Refuserat.
Det ser ut som om du klippt den här nån annanstans ifrån.
MVH
Anders B"
Webmasters anmärkning: Anders B = Anders Berggren
Av Ruby Harrold-Claesson, Jur. kand, Ordf. i NKMR
En 12-årig Boråspojke som vill ha kontakt med och besöka sina morföräldrar har hindrats därifrån av socialarbetarna i Fristad. Den minderåriga pojken har av socialarbetarna tvingats skriva på ett avtal om att han ska avstå från alla kontakter med sina morföräldrar som har uppfostrat honom.
Ärendet har skakat om samhället och är mycket infekterat. I botten ligger en allvarlig familjekonflikt som lett till att ett barn kommit svårt i kläm mellan stridande medlemmar i familjen.
Fallet som är tämligen unikt har fått massmedial uppmärksamhet. Socialtjänsten betalar dygnet runt bevakning av pojken till en kostnad av 3000 kr/dygn. Sociala utskottets ordförande, folkpartisten Sture Karlsson i Fristad, sparkades på grund av att han kritiserade socialtjänstens beslut. Han anklagas för att han vill återförena pojken med morföräldrarna.
NKMR har gjort en JO-anmälan mot socialtjänsten i Fristad pga deras agerande mot pojken och hans morföräldrar. JO utreder fallet. En anmälan till Riksrevisionsverket pga det onödiga slöseriet med skattebetalarnas pengar, föranledde ingen åtgärd. RRV gör effektivitetsgranskningar, men uppdraget medger inte granskning av enskilda kommuner.
Fallet anmäldes till länsstyrelsen. Länsstyrelsens tillsynsenhet riktar nu skarp kritik mot socialtjänsten. Kritiken riktar sig helt och enbart mot tjänstemännens agerande att tvinga den minderåriga pojken att ingå ett avtal med dem.
Utdrag ur "avtalet"
I avtalet "förbinder sig" pojken med namnteckning att "inte ringa, skriva, eller åka till (sina släktingar). Det har socialtjänsten bestämt..... X vet att om X inte följer detta avtal så kanske socialtjänsten måste bestämma att X inte kan bo kvar hemma." Avtalet riktar sig enbart till den minderåriga pojken och ger ingen information om socialtjänstens delaktighet utöver sanktioner, konstaterar socialdirektör Bengt Andersson i skrivelsen.
Av en artikel av Jan Lindsten i Borås Tidning den 30 november framgår att Fristads kommundelschef Roland Axelsson anger att han tar allvarligt på kritiken från tillsynsenheten. Han ansåg att ett sådant här avtal inte ska få förekomma och skrivelsen har redan lett till åtgärder. Bland annat har rutinerna i socialärenden stramats upp så att i praktiken alla beslutsärenden ska passera det sociala utskottet, enligt BT.
Kommundelschefen menade att detta handlar om rättssäkerhet. Det var just därför de själva ville få en granskning av hur de hade hanterat ärendet.
En del av Sture Karlssons kritik av sin egen socialförvaltning bekräftas nu däremot indirekt i tillsynsrapporten. Av BT artikeln framgår att Karlsson har tidigare uppgett att han bett om att få ta del av ett avtal som det cirkulerat uppgifter om, utan att få detta. Som ytterst ansvarig beslutsfattare hade han rätt att få ta del av samtliga handlingar i ett socialärende.
Kommundelschefen Roland Axelsson ville dock inte lämna någon kommentar i just den här delen av det känsliga fallet. BT sökte även Sture Karlsson för en kommentar utan att nå honom.
Kompetensen inom socialtjänsten
Man behöver inte vara utbildad jurist för att ha vissa baskunskaper som t ex att en minderårig, dvs ett barn, inte kan ingå ett bindande avtal. Att socialtjänstens i Fristad personal har tvingat den 12-årige pojken att skriva på ett avtal där han åtar sig att inte ha kontakter med sina älskade morföräldrar är kriminellt. Det måste således bli rättsliga påföljder för den socialarbetaren som har upprättat avtalet med pojken.
Normalbegåvade samhällsmedborgare och även åtskilliga av de föräldrar som av socialtjänstens personal har blivit utdömda såsom ovärdiga uppfostrare av sina egna barn har länge ifrågasatt kompetensen inom socialtjänsten.
Jag begränsar mig till ett exempel:
I Boken "Rättsstaten åter!" visar fd Hovrättsrådet Brita Sundberg-Weitman hur socialtjänstens personal åkte till Helsingfors för att återföra 10-årige Alexander Aminoff som hade flytt undan de outhärdliga förhållandena han levde under i fosterhemmet. JO väckte inte åtal mot de felande tjänstemännen. JO påstod att de inte kunde veta att de begick en brottslig handling.
Med anledning av rättsövergreppet mot den 12-årige pojken och hans morföräldrar samt den uppenbart brottsliga handlingen som socialtjänstens personal har vidtagit mot honom då de har tvingat honom att ingå ett avtal med dem ställs frågan om kompetensen - och straffriförklaringen - för socialtjänstens personal åter igen på sin spets.
Jag vill också påminna om att socialautskottet vid SDN-Bergsjön, under ledningen av ordföranden Tony Curry, blev anmälda till yrkesinspektionen och vitesförelagda pga att utskottet begärde att socialarbetarna skulle göra ordentliga utredningar.
Är detta godtagbart eller nödvändigt i ett civiliserat, demokratiskt samhälle?
Svaret måste bli ett rungande: Nej!
Skriv en kommentar (0 Kommentar)RIKSREVISIONSVERKET
Avdelningen för Effektivitetsrevision | Datum | RRV dnr |
---|---|---|
2002-10-28 | 9-2002-0885 | |
ER1 | Ert datum | Er beteckning |
/kl | 2002-10-14 |
NKMR
Ruby Harrold-Claesson
Ströms väg 37
424 71 OLOFSTORP
Begäran om Riksrevisionsverkets granskning av allvarliga fall med slöseri med skattebetalarnas pengar
Riksrevisionsverket (RRV) har mottagit Ert brev avseende begäran om RRV:s granskning av allvarliga fall av slöseri med skattebetalarnas pengar.
Avdelningen för effektivitetsrevisionen inom RRV, som jag företrader, genomför årligen ett tjugotal effektivitetsgranskningar inom olika politikområden. Granskningarna är oftast initierade av verket. Det förekommer dock även att granskningar genomförs på uppdrag av regeringen.
Angående Er begäran om granskning vill jag hänvisa till RRV:s uppdrag, som inte medger granskningar av enskilda kommuner. Min rekommendation är mot den bakgrunden att Ni, för begäran om granskning av ärendena i fråga, i första hand vänder Er till länsstyrelsens sociala enhet eller motsvarande i länet. Detta eftersom länsstyrelsen har ett ansvar för tillsyn över socialtjänsten på regional nivå. En möjlighet är vidare att vända sig till Socialstyrelsens sociala tillsynsenhet, som har ett tillsynsansvar över socialtjänsten på nationell nivå.
För ytterligare frågor går det bra att kontakta undertecknad. Som ett exempel på RRV:s effektivitetsgranskningar bifogas ett exemplar av RRV:s rapport Tillsyn av behandlingshem för barn och ungdomar.
Med vänlig hälsning
Gunnar Gustafsson
Avdelningsdirektör
Postadress | Besöksadress | Telefon | Fax |
---|---|---|---|
Box 45070 104 30 Stockholm |
Drottninggatan 89 | 08-690 40 00 | 08-690 41 00 |