Birgitta Persson är avdelningschef, socialtjänstens individ- och familjeomsorgsavdelning i Karlskoga. Denna insändare är tidigare publicerad i Karlskoga Tidning den 22 juli 1999. Artikelserien och insändare återges här med författarens och redaktionens benägna tillstånd.
Socialtjänsten och Adrian
Av Birgitta Persson
Sverige finns en skyddslagstiftning för barn, LUV - lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, Lagen syftar till att skydda barn i Sverige från misshandel, vanvård och olika former av utnyttjande. Karlskoga Tidning har i ett antal artiklar skrivit om Adrian, 10 månader, och hans mamma efter det att socialnämnden i Karlskoga har fattat beslut om Adrian med stöd av denna lag.
Adrians mamma har gett Karlskoga Tidning tillgång till socialtjänstens utredning och annat material om Adrian. I artiklarna väljer Torbjörn Karlgren att utelämna del av socialtjänstens utredningar. Genom att inte redovisa helheten i materialet framställer Torbjörn Karlgren socialtjänsten som en skrämmande och maktfullkomlig myndighet. Karlgren väljer att utesluta det som handlar om Adrian, Adrians behov av skydd och Adrians rättigheter till en god omsorg.
Vilket ansvar har Karlskoga Tidning för att korrekt beskriva vad som händer i svåra ärenden som i exemplet Adrian?
Beslut om att skilja barn från sina föräldrar fattas några få gånger varje år i Karlskoga kommun. Dessa beslut är alltså svåra och dramatiska. Dessa beslut är omgärdade av stor rättssäkerhet. En tjänsteman utreder barnets situation varefter förtroendevalda politiker fattar då nödvändiga besluten. Dessa beslut prövas sedan av Länsrätten i Örebro län och i så gott som alla ärenden även av Kammarrätten. Både barn och föräldrar har rätt till juridiska biträden som ska se till att alla rättigheter tillgodoses.
Adrians situation kommer med andra ord att granskas och bedömas i flera olika instanser.
Det jag kan kommentera om Adrians situation idag är att grunden för att placera honom i ett familjehem inte är att hans mamma har sökt socialbidrag till en hyra. Varken Adrian eller några andra barn har eller kommer att omhändertas i Karlskoga kommun på grunder som beskrivs i Karlgrens artiklar.
Jag beklagar dessa artiklar då jag befarar att de kan leda till att Karlskogas invånare drar sig för att be om socialtjänstens stöd i livssituationer då detta behövs. Vem vågar att be om hjälp med ett ständigt skrikande spädbarn eller en knarkande tonåring om man tror att risken då är stor att man mister sitt barn?
Socialtjänsten har idag en öppen och lättillgänglig verksamhet där barn och föräldrar på enkla sätt kan komma i kontakt med socialtjänsten och be om stöd och hjälp. Utvecklingen i Sverige såväl som i Karlskoga har lett fram till ett ökat behov av stöd till barnfamiljer i olika svåra situationer.
Karlskoga Tidnings artiklar försvårar och riskerar enligt min mening socialtjänstens målsättning att skapa goda uppväxtvillkor för barn i Karlskoga. Jag beklagar detta!
Vilket ansvar tar Karlskoga Tidning för att barns rättigheter tas på allvar i Karlskoga?
Du svarar som en politiker, Birgitta.
Nidbild av socialnämndens arbete.
Tragedier vid tvångsomhändertaganden.
Oenig länsrätt sade nej till Eva.
Powered by AIS