Välj ditt språk
Välj ditt språk
Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
Av Lars-Göran Månzon
|
|
ÖREBRO
- Får vi be Thomas Julin avlägsna sig.
Så lät det i Örebro tingsrätt i förrgår.
- Jag kan inte förstå varför jag inte fick vara med, när familjen ville det, säger riksdagsman Thomas Julin.
Miljöpartisten Thomas Julin, som sitter med i socialutskottet, hade rest från Stockholm till Örebro för att vara med som medborgarvittne och stöd för en familj vars barn omhändertagits.
En av Julins hjärtefrågor är just det sociala området, och han har engagerat sig mycket i frågor som gäller omhändertagande av barn.
- Familjen ringde mig för någon månad sedan och ville att jag skulle vara med, och jag accepterade. Jag kan tänka mig att många känner sig utlämnade i rättssalar, säger han.
Men närvaron i rätten varade bara i några minuter.
- När de frågade vilka som var där fick jag ju berätta vem jag var. Då begärde socialtjänsten att det skulle vara stängda dörrar.
Fler upprörda
Thomas Julin ifrågasätter vem sekretessen är till för, eftersom föräldrarna till barnet ville ha honom med.
- Och det är ju familjen som är den svaga parten, vem ville egentligen socialtjänsten skydda, frågar han.
Även familjens juridiska ombud blev upprörd över att Julin utestängdes.
- I det här fallet ville familjen att det skulle vara öppenhet, det domstolen gjort är att skydda socialtjänsten, säger jur kand Ruby Harrold-Claesson.
Elvy Esplund, som är avdelningschef inom Kumla kommuns socialförvaltning, säger att det är mycket vanligt att man kräver förhandlingar bakom stängda dörrar i fall där familjer är inblandade.
- Det är ju för att skydda föräldrarna och barnet. Men det var inte bara vi som krävde att det skulle vara sekretess, även barnets ombud ville ha det så, säger Esplund.
Hon tillägger att det socialtjänsten gjorde var att framställa en yrkan.
- Sedan gjorde domstolen den bedömningen att det ska vara stängda dörrar.
Inte utlämnade
Elvy Esplund tycker inte att barnets biologiska föräldrar var helt utlämnade i rättssalen.
- De hade ju sitt juridiska ombud med.
Men om man ändå vill ha en utomstående med?
- Problemet är att det kan komma ut uppgifter som berör tredje part, alltså barnet, säger Esplund.
Det finns dock en möjlighet att bara ha delar av en förhandling bakom stängda dörrar. Men i familjeangelägenheter är det här ett problem.
- Allt material är ju så sammanflätat i sådana fall, säger kammarrättsrådet Elisabet Hagelin vid kammarrätten i Jönköping, den domstol som hade förhandlingarna i Örebro tingsrätt.
- De allra flesta familjeärenden hålls bakom stängda dörrar, och när det gäller sådana fall är det ju inte bara en part som är inblandad, tillägger Hagelin.
Thomas Julin har tidigare motionerat i riksdagen om mer öppenhet i domstolarna för medborgarvittnen.
Nu ska han ta upp frågan igen.
- Den här gången har jag också ett exempel från verkligheten, säger han.
Kumlafallet - Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
Av Ruby Harrold-Claesson
Medborgarvittne måste bli en rättighet
Förändringar av socialtjänsten
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Kommunen skänkte bort vårt barnbarn
Av Katarina Lagerwall
Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand
|
Artikeln är skriven för NKMR:s hemsida. |
Riksdagsman Thomas Julin (mp) kastades ut från en domstolsförhandling i Örebro i början av juni 2000.
Målet gällde upphörande av omhändertagande av ett litet barn, det s.k. Kumlafallet. Alternativt begärde föräldrarna att barnet skulle omplaceras hos sina farföräldrar. Familjen ville att Julin, som då var ledamot i socialutskottet, skulle närvara som medborgarvittne.
När förhandlingen inleddes krävde socialtjänstens i Kumla representanter att Thomas Julin skulle avvisas. Föräldrarnas ombud och offentliga biträde, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand, protesterade, men domaren Leif Alkman vid kammarrätten i Jönköping, som var på kammarrättsting i Örebro, följde socialtjänstens linje.
"Får vi be Thomas Julin avlägsna sig", sade han kort.
"Man kan fråga sig vilka de så kallade lyckta dörrarna är tänkta att skydda", skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande samma dag.
I pressmeddelandet hänvisar Thomas Julin till att han vid ett flertal tillfällen motionerat om rätt för medborgarvittnen att närvara vid rättegångar men att hans förslag avslagits med motiveringen att det redan är möjligt om den enskilde så vill.
Julin ställde därefter en fråga till justitieminister Laila Freivalds angående rätten till medborgarvittnen vid kontakter med myndigheter.
Han hänvisade till att många familjer har fått sin tillit till myndigheterna hårt prövad i åratal och kunde behöva stöd av någon utomstående.
"I sådana här lägen bryr jag mig mindre om socialtjänstens självkänsla. Rätten att kräva att jag avvisas från förhandlingen vill jag inte ge dem," sade han.
Socialtjänstens begäran om att kammarrätten skulle avvisa riksdagsmannen Thomas Julin från den muntliga förhandlingen medförde att Kumlafallet fick massmedial uppmärksamhet - ett resultat som varken socialtjänsten i Kumla eller kammarrätten i Jönköping hade förutsett eller önskat.
Kumlafallet - Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
Av Lars-Göran Månzon
Medborgarvittne måste bli en rättighet
Förändringar av socialtjänsten
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Förtäckta adoptioner - Två fall.
Ruby Harrold-Claessons föredrag vid NKMR:s symposium i Göteborg den 17 juni 2000
Kommunen skänkte bort vårt barnbarn
Av Katarina Lagerwall
Pressens opinionsnämnd fällde artiklar
KUMLAFALLET
I oktober 1997 föddes ett välskapt flickebarn till ett ungt, samboende par. Födelsen var oväntad. I Kumla väntade ett barnlöst par, med känningar inom socialförvaltningen, i adoptionskön på att få adoptera ett barn mellan 0 - 12 månader. Barnets farmor och farfar, en tämligen välbärgad familj - farmor var då 47 år gammal - erbjöd sig att ta hand om sitt barnbarn. Socialtjänsten vägrade att utreda farföräldrarna - trots det nya tillägget i socialtjänstlagen angående släktingplacering - och valde att placera barnet hos främlingar, det barnlösa paret, vänner till en av socialarbetarna. "Utredningen" där det barnlösa paret erbjöds det nyfödda barnet gjordes tre dagar efter hennes födelse.
Sedan hösten 1997 har Kumlafallet varit en följetong i länsrätten i Örebro, kammarrätten i Jönköping och regeringsrätten och åtskilliga JO-anmälningar har gjorts, men den förtäckta adoptionen av den lilla flickan fortsätter.
En serie artiklar om en förtäckt adoption genom illojal användning av LVU.
Förtäckta adoptioner - Två fall.
Ruby Harrold-Claessons föredrag vid NKMR:s symposium i Göteborg den 17 juni 2000
Kommunen skänkte bort vårt barnbarn
Av Katarina Lagerwall
Kumlafallet - Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro
Av Ruby Harrold-Claesson
Kumlafallet - Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen
Av Lars-Göran Månzon
Medborgarvittne måste bli en rättighet
Förändringar av socialtjänsten
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Pressens opinionsnämnd fällde artiklar
Skriv en kommentar (0 Kommentar)
I oktober 1997 föddes ett välskapt flickebarn till ett ungt, samboende par. Födelsen var oväntad. I Kumla väntade ett barnlöst par, med känningar inom socialförvaltningen, i adoptionskön på att få adoptera ett barn mellan 0 - 12 månader. Barnets farmor och farfar, en tämligen välbärgad familj - farmor var då 47 år gammal - erbjöd sig att ta hand om sitt barnbarn. Socialtjänsten vägrade att utreda farföräldrarna - trots det nya tillägget i socialtjänstlagen angående släktingplacering - och valde att placera barnet hos främlingar, det barnlösa paret, vänner till en av socialarbetarna. "Utredningen" där det barnlösa paret erbjöds det nyfödda barnet gjordes tre dagar efter hennes födelse.
Sedan hösten 1997 har Kumlafallet varit en följetong i länsrätten i Örebro, kammarrätten i Jönköping och regeringsrätten och åtskilliga JO-anmälningar har gjorts, men den förtäckta adoptionen av den lilla flickan fortsätter.
En serie artiklar om en förtäckt adoption genom illojal användning av LVU.
Förtäckta adoptioner - Två fall..
Ruby Harrold-Claessons föredrag vid NKMR:s symposium i Göteborg den 17 juni 2000
Kommunen skänkte bort vårt barnbarn.
Av Katarina Lagerwall
Kumlafallet - Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro.
Av Ruby Harrold-Claesson
Kumlafallet - Medborgarvittnet som kastades ut kommer igen.
Av Lars-Göran Månzon
Medborgarvittne måste bli en rättighet.
Av Thomas Julin
Förändringar av socialtjänsten.
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Pressens opinionsnämnd fällde artiklar.
Av Ruby Harrold-Claesson
Lars-Göran Månsson är journalist på Nerikes Allehanda. Artikeln är tidigare publicerad i NA den 13 juni 2000.
Av Lars-Göran Månzon
ÖREBRO
- Får vi be Thomas Julin avlägsna sig.
Så lät det i Örebro tingsrätt i förrgår.
- Jag kan inte förstå varför jag inte fick vara med, när familjen ville det, säger riksdagsman Thomas Julin.
Miljöpartisten Thomas Julin, som sitter med i socialutskottet, hade rest från Stockholm till Örebro för att vara med som medborgarvittne och stöd för en familj vars barn omhändertagits.
En av Julins hjärtefrågor är just det sociala området, och han har engagerat sig mycket i frågor som gäller omhändertagande av barn.
- Familjen ringde mig för någon månad sedan och ville att jag skulle vara med, och jag accepterade. Jag kan tänka mig att många känner sig utlämnade i rättssalar, säger han.
Men närvaron i rätten varade bara i några minuter.
- När de frågade vilka som var där fick jag ju berätta vem jag var. Då begärde socialtjänsten att det skulle vara stängda dörrar.
Fler upprörda
Thomas Julin ifrågasätter vem sekretessen är till för, eftersom föräldrarna till barnet ville ha honom med.
- Och det är ju familjen som är den svaga parten, vem ville egentligen socialtjänsten skydda, frågar han.
Även familjens juridiska ombud blev upprörd över att Julin utestängdes.
- I det här fallet ville familjen att det skulle vara öppenhet, det domstolen gjort är att skydda socialtjänsten, säger jur kand Ruby Harrold-Claesson.
Elvy Esplund, som är avdelningschef inom Kumla kommuns socialförvaltning, säger att det är mycket vanligt att man kräver förhandlingar bakom stängda dörrar i fall där familjer är inblandade.
- Det är ju för att skydda föräldrarna och barnet. Men det var inte bara vi som krävde att det skulle vara sekretess, även barnets ombud ville ha det så, säger Esplund.
Hon tillägger att det socialtjänsten gjorde var att framställa en yrkan.
- Sedan gjorde domstolen den bedömningen att det ska vara stängda dörrar.
Inte utlämnade
Elvy Esplund tycker inte att barnets biologiska föräldrar var helt utlämnade i rättssalen.
- De hade ju sitt juridiska ombud med.
Men om man ändå vill ha en utomstående med?
- Problemet är att det kan komma ut uppgifter som berör tredje part, alltså barnet, säger Esplund.
Det finns dock en möjlighet att bara ha delar av en förhandling bakom stängda dörrar. Men i familjeangelägenheter är det här ett problem.
- Allt material är ju så sammanflätat i sådana fall, säger kammarrättsrådet Elisabet Hagelin vid kammarrätten i Jönköping, den domstol som hade förhandlingarna i Örebro tingsrätt.
- De allra flesta familjeärenden hålls bakom stängda dörrar, och när det gäller sådana fall är det ju inte bara en part som är inblandad, tillägger Hagelin.
Thomas Julin har tidigare motionerat i riksdagen om mer öppenhet i domstolarna för medborgarvittnen.
Nu ska han ta upp frågan igen.
- Den här gången har jag också ett exempel från verkligheten, säger han.
Kumlafallet - Riksdagsman kastades ut ur rättssal i Örebro.
Av Ruby Harrold-Claesson
Medborgarvittne måste bli en rättighet.
Av Thomas Julin
Förändringar av socialtjänsten.
Av Thomas Julin m.fl. (mp)
Motion till riksdagen 2000/01:So212
Kommunen skänkte bort vårt barnbarn.
Av Katarina Lagerwall