Swedish

Välj ditt språk

 

  • Barn får dålig hjälp vid sexmisstankar

    Av Annika Carlsson

     

 
Artikeln är tidigare publicerad i Svenska Dagbladet den 21 dec. 1996, dels som förstasides nyhet, dels som nyhetsartikel.

Kommentar

NKMR begärde att Riksåklagaren skulle granska fallet, dock förgäves.

 

  • Barn utplacerade i familjehem får bristande hjälp av kommunens socialtjänst vid misstanke om sexuella övergrepp.

    Socialstyrelsens kartläggning som gjorts på uppdrag av regeringen visar på flera allvarliga brister. Så har till exempel övergreppen kunnat fortgå under lång tid, ibland flera år, utan att de uppmärksammats.

    Slutsatserna bygger på en granskning av 18 526 barn, placerade i fosterhem under åren 1988-1993. Under denna tid gjordes 86 anmälningar om misstänkta övergrepp men antalet åtal slutade på 34, varav 32 ledde till fällande dom.

    I drygt två tredjedelar av fallen utpekades familjehemsfadern som förövare. De flesta av de drabbade barnen var tvångsplacerade.

     

     

    Barn i familjehem far sällan hjälp

    Sociala myndigheter kritiseras för bristande tillsyn efter sexuella övergrepp

    Den 13-årige sonen i familjen började ofreda den sexåriga flickan som hade placerats i hemmet. Övergreppen pågick i sex år och flickan hade ständiga sömnsvårigheter.

    Vid 18 års ålder hade flickan flyttat från familjen. Hon kontaktade en skolkurator och brotten uppdagades, men polisanmäldes inte eftersom de var preskriberade.

    Fallet är ett av flera där sociala myndigheter har misslyckats med långvariga placeringar av barn i familjehem. Och barn i familjehem som utsätts för sexuella övergrepp får bristande hjälp av kommunens socialtjänst. Det visar en kartläggning som socialstyrelsen har gjort på uppdrag av regeringen.

     

    Hembesök försummades

    Socialstyrelsen pekar på flera brister. Övergreppen har kunnat ske under lång tid, i bland i flera år, utan att de har uppmärksammats trots stadig kontakt med socialsekreterare eller psykiatri.

    Kontakten har i vissa fall varit mycket mager med ansvariga från socialtjänsten. Relativt ofta har minimikravet om minst två hembesök per år inte följts. Dessutom har barnen sällan haft möjlighet att prata med socialsekreterarna på tu man hand.

    Utredningen omfattar åren 1988-93 då 18 526 barn någon gång placerades i familjehem. Under dessa år inkom 86 anmälningar om misstänkta övergrepp. 73 förövare polisanmäldes. En stor del av polisens förundersökningar lades ner och antalet åtal slutade på 34, varav 32 ledde till fällande dom. Avskrivningarna berodde på att bevis saknades, att brotten var preskriberade eller att anklagelsen antogs vara falsk.

     

    Tunna utredningar

    I drygt två tredjedelar av fallen utpekas familjehemsfadern som förövare, övriga är familjens söner, andra placerade pojkar eller modern i familjen.

    Socialtjänstens utredningar av de påstådda övergreppen har ibland varit väl tunna, anser socialstyrelsen. I ett fall ledde en anmälan varken till utredning eller dokumentation.

    Anmärkningsvärt är att det ibland är först vid utredningarna som socialtjänsten har insett att misstankar om övergrepp tidigare har förekommit i samma familjehem.

    Av de kartlagda familjehemmen är det endast ett som har förbjudits att ta emot barn i fortsättningen. Ett har avråtts från att ta emot barn och två får bara ta emot pojkar. Dessutom har några jourhem sagts upp.

     

    Många tidigare utsatta

    Drygt hälften av barnen som uppges ha utsatts för övergrepp var tvångsplacerade i hemmen. Många hade tidigare varit utsatta för misstänkt sexuella övergrepp. En tydlig riskgrupp för övergrepp är flickor som är lätt utvecklingsstörda.

    Socialstyrelsen anser att socialtjänstens kontroll av familjehemmen har förbättrats på senare år, men den är inte tillfredsställande. Därför betonas skolans roll då många misstänkta övergrepp har framkommit i samtal med skolpersonal.

     

 
NKMR: s Kommentar
Den 28 juni 1999 gjorde NKMR en JO-anmälan baserad på en artikel som hade publicerats i Expressen onsdagen den 26 maj 1999 med titeln "Socialarbetare förgrep sig på familjens barn".

Av tidningsartikeln framgår att socialchefen i Solna underlåtit att polisanmäla den 41-åriga man som Socialförvaltningen utsett som stödperson för familjen. NKMR ansåg att socialchefen gjort sig skyldig till grovt tjänstefel genom att underlåta polisanmälan, trots att Socialförvaltningen genom moderns anmälan fått kännedom om övergreppen.

I beslut den 8 juli 1999 har JO meddelat att ämbetet inte kommer att göra någon granskning av ärendet.

Till skillnad från anmälningar mot fosterhemmen kan samhällets insatser alltid påräknas vid anmälningar mot fäder och styvfäder. Jfr Incesthysterin och domstolarna av Max Scharnberg.

 

Powered by AIS