Det är bråttom med moralen!

"Det ar bråttom med moralen!"

Reportage: Madeleine Sahlman, Göteborgs-Posten, den 2 augusti 1982
Foto: Stefan Edetoft

Ulla Tillander (fp) är orolig för en hel barn- och ungdomsgeneration.

Moral, normer och ansvar - det är nyckelord när skolminister Ulla Tillanders ansvarsgrupp på Gullholmen drar upp riktlinjerna för sitt arbete. Gruppen vill ge föräldrar och lärare råg i ryggen, visa på vägar att aktivt arbeta med värderingsfrågor i skolan. Och det är bråttom, säger skolministern. I botten för arbetet ligger oron för en hel barn- och ung­domsgeneration. Gamla värden som hänsyn, respekt och rättvisa håller på att försvinna.

- Vi vill erinra om och väcka till liv det mänskliga, säger Ulla Tillander.

De vill ge föräldrar och lärare råg i ryggen

"Unga behöver auktoriteter"

Idyllen på Gullholmen är slående. Vackra människor på tjusiga båtar njuter av den bästa sommaren i mannaminne, Barnen fiskar krabbor, simmar och seglar. Ett trasigt centerbord eller ett skrubbat knä är egentligen det värsta som kan hända här.

Från det gamla skolhuset hörs ett mummel av allvarliga röster. Lyssnar man noga kan man höra nyckelorden moral, normer och ansvar leta sig ut genom det öppna fönstret. Därinnanför sitter skolminister Ulla Tillanders ansvarsgrupp och drar tipp riktlinjerna för sitt arbete. - Det är bråttom, säger hon.

Ulla Tillanders nybildade an­svarsgrupp tar vid där den Mogårdska normgruppen slutade. Gruppen skall vara ett informellt forum för värderingsfrågor. Där skall man diskutera moral och etik, rätt och orätt. Där skall man visa på vägar att aktivt arbeta med värderingsfrågor i skolan. Eller som Ulla Tillander själv ut­trycker det:

- Vi vill erinra om och väcka till liv det mänskliga.

På klarspråk betyder detta na­turligtvis en lång rad saker. Men i botten ligger ändå oron for en hel barn- och ungdomsgeneration. Oron för bristen på normer, oron for att de gamla värdena som hänsyn, respekt, rättvisa håller på att försvinna. Ansvarsgrup­pen vill ge föräldrar och lärare råg i ryggen i moralfrågor.

Torsten Ericson, sakkunnig hos skolministern, skolöverläkare Annika Sedvall, skolminister Ulla Tillander, biskop Martin Lönnebo, TV-producenten Siewert Öholm och länsskoleinspektör Bert Stålhammar.

• "De vuxna har abdikerat"

- De vuxna har abdikerat för mycket, säger Bert Stålhammar, länsskoleinspektör i Örebro län, aktivt kristen inom baptistsam­fundet, före detta riksdagsman för (fp) och medlem i partisty­relsen.

- Det har varit en ganska lång period då vi vuxna har gett barn­en för mycket ansvar. Vi har trott att detta har varit demokratiskt. Så är det ju inte. Barn och ung­domar behöver någon auktoritet.

- Många lärare och föräldrar har missuppfattat sin vuxenroll, säger Annika Sedvall, skolöverläkare på SO. Man vill vara kom­pis med barnen men glömmer bort sin vuxenroll. Det kan vara svårt att stå på sig.

- Vi vill tala om för föräldrar­na att det inte alltid är så snällt att vara snäll, säger Annika Sedvall. För att vara vän med sina barn behöver man faktiskt inte vara menlös.

Med i gruppen sitter också biskop Martin Lönnebo från Linköping.

– Vi har haft så mycket att göra för att bli av med fattigsverige att vi glömt av de andliga värdena, säger han. Det ar kan­ske dags for oss att fordra männi­skovärdet åter!

• "Andliga välfärden bortglömd"

- Vi har satsat på det som gått att mäta i pengar och politiska termer. Men vi har alldeles glömt bort den andliga välfärden, Vem har tagit ansvar för själen, för hur vi mår?

-  Det finns vissa absoluter som vi inte kommer ifrån, menar Siewert Öholm TV-producent, aktivt kristen med livsåskådnings- och värderingsfrågor som specia­litet.

- Tingsten och Hedenius fick härja för fritt, säger Siewert. De lyckades nästan ta död på både ideologierna och Gud. Kyrkans företrädare har varit för återhållsamma. Vi har talat för lågmält om själslivet.

- Kom ihåg att vi inte kallas missionsgrupp, säger Martin Lönnebro. Jag är t ex inte i första hand medlem i den här gruppen för att jag råkar vara biskop. Jag är med för att de här frågorna är så oerhört viktiga.

Men prata kan ju alla göra. Vad skall hända rent konkret i det dagliga livet i skolan och hemmen?

• Skolan skall fostra

- Skolan skall fostra, står det i den nya läroplanen, säger Ulla Tillander. Det är raka besked till alla lärare - man får uppfostra, man får tycka i olika frågor. En lärare behöver inte vara ljum och objektiv.

- Det är viktigt att vuxenvärlden visar vad som är rätt och vad som är fel. Det är viktigt att, vi vuxna vågar bestämma, säger Bert Stålhammar.

I det praktiska livet kan detta betyda att föräldrar hävdar sin rätt att bestämma över läggtider för de yngre barnen, över val av TV-program, över utetider för tonåringarna.

- Jag tror att det är jätteviktigt att föräldrar visar sina tonåringar både kärlek och vrede, säger  Martin Lönnebo.

- Kommer en unge hemdrällande sent på natten så är det självklart att föräldrarna måste visa att de reagerar, säger Annika Sedvall. Struntar man i dem är detsamma som att inte bry sig om.

- På samma sätt är det viktigt att verkligen ta reda på var barn­en håller hus, vem de är tillsammans med och vad de gör.

- Föräldrarna måste få klart för sig att barnen måste ha nå­gonting att spegla sig i för att själva kunna bli vuxna och ta ansvar, menar Annika Sedvall.

• Upprördhet 

Bakom alla ord och fraser finns en äkta upprördhet som skymtar igenom. Bert Stålhammar berät­tar skakad om sjuåringar som redan har kraftiga störningar, som mår psykiskt illa och känner rotlöshet. Den gruppen barn tenderar att bli större, säger han. Och tendensen står sig i hela landet

På ansvarsgruppens höstprogram finns en lång rad punkter att ta itu med. Får gruppen ige­nom sina idéer kan vi få se filmsnuttar om föräldra-barnrelationer i TV:s Anslagstavlan. Alla föräldrar skall få en broschyr om föräldraansvar, Hem- och Skola­föreningar skall få stöd, lärare och skolledare engageras i an­svarsfrågan.

Allt det här låter ju naturligtvis mycket ambitiöst och välvilligt, men finns det inte risk för papperstigrar?

-  Nej, säger Ulla Tillander. Ansvarsgruppen skall kunna fun­gera som en brandkår, ligga litet före. Vi skall kunna reagera i vissa specifika frågor - vara kanal för värderingsfrågor när det galler barn- och ungdomar.

- 80-talets absolut ojämförligt viktigaste fråga är sysselsättning­en. Barn som redan nu ser nattsvart på framtiden, som känner hopplösheten breda ut sig - det får vi bara inte acceptera, säger Bert Stålhammar.

• Vill ha sextimmarsdag

-  Ungdomarna får inte bli hängande utan delaktighet och ansvar, menar Martin Lönnebo. Det är totalt oacceptabelt.

Därför är sextimräars arbets­dag åt alla ett gemensamt önskemål från Ansvarsgruppen.

- Åttatimmarsdagen får inte vara något heligt när en hel ung­domsgeneration står på spel!

En familjepolitik som gör barnen psykiskt sjuka

Av Annica Dahlström och Christian Sörlie Ekström, Göteborgs-Posten, gp.se - 2011-03-27

Socialstyrelsen bör ge riktlinjer om regler för tonåringar
Av Carina Höglund, Newsmill, newsmill.se - 2009-08-10

"Ungdomen måste mötas av fast reaktion"
Ny familjepolitik behövs, säger Beatrice Ask och Gun Hellsvik, Brännpunkt, SvD - 1993-09-05

Tillbaka till Artiklar