Europadomstolen drunknar i ärenden

Europadomstolen drunknar i ärenden

Av Jan Mosander, utrikeskorrespondent

I Europa håller Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg att drunkna i ärenden. Frågan är om domstolen kan överleva om mängden ärenden fortsätter att öka i samma takt som hittills. Domstolen som drivs av de 44 medlemsländerna i Europarådet kom till som en följd av diktaturernas övergrepp före och under andra världskriget.

Domstolen tvingas nu hålla regelbundna krismöten för att försöka lösa problemen Departementsrådet Eva Jagander är Sveriges representant på krismöten som hålls i Strasbourg i Frankrike varannan vecka.

– Det får man nog säga det är en kris, ja. Det kommer in oerhört många klagomål till Europadomstolen varje år. Förra året räknade man med att det skulle komma in 34 000 till 35 000 klagomål.

Domstolen kan gå under
Det finns beräkningar som säger att om tio år så kan Europadomstolen komma att få upp till 200.000 klagomål om året om trenden fortsätter och då går den under. Domstolen är det sista hoppet för 800 miljoner människor om de får sina mänskliga rättigheter kränkta av staterna de bor i. Även Sverige har dömts i Strasbourg, nu senast för det sätt som svenska skattemyndigheter bestraffar enskilda människor innan de har fått sina skatteproblem prövade av en domstol.

Ärenden från Östeuropa ökar
Det som nu håller på att lamslå domstolen är de gamla kommuniststaterna som har förvandlats till demokratier, samtidigt som deras rättsväsenden inte har hunnit med. Medborgare som har förtryckts i årtionden börjar bli medvetna om vad som egentligen menas med mänskliga rättigheter och skriver nu till Strasbourg.

Förra året kom det över 4000 klagomål från både Polen och Ryssland. Det är det gamla kommunistiska Östeuropa som håller på att knäcka domstolen.

– Allt eftersom europarådssystemet blir känt i de staterna så kommer ju klagomålen därifrån. Och där finns mycket folk, säger Eva Jagander.

Många klagomål från Turkiet och Italien
Men räknat per antal invånare så är det Turkiet, som nu vill bli medlem i EU, som har rekordet i klagomål. Ett kulturland som Italien är en annan värsting i domstolen, dels för sina evighetslånga rättsprocesser, dels för att man har uppträtt nonchalant och inte tagit till sig alla de domar man har fått emot sig i Strasbourg. Förra året fälldes Italien 325 gånger.

Den kriskommitté som Eva Jagander sitter i ska i april lämna ett förslag till hur domstolen kan räddas. I kommittén diskuteras allt från att försöka filtrera bort klagomål i ett tidigt stadium, till att det behövs förenklade förfaranden i domstolen, till exempel färre domare i varje mål. Den kanske viktigaste frågan kring reformerna är då om det är medborgarna som till slut blir förlorare, är det de som måste ge efter på sina rättigheter för att Europadomstolen ska överleva?

– Det är nog staterna som får tänka sig att minska på sitt skydd lite grann, på det viset att man kanske i framtiden kommer att som stat få målet dömt mot sig inte av sju domare men av tre domare, säger Eva Jagander.

Det brådskar med reformerna, samtidigt som de kan ta år att genomföra. Alla viktiga förändringar i Europadomstolen måste nämligen godkännas i 44 parlament i de stater som har skrivit på konventionen om de mänskliga rättigheterna.

"Är det meningsfullt att föra LVU-mål till Europadomstolen?"
Av Siv Westerberg

EU och Europadomstolen och skydd för privatlivet
av Ruby Harrold-Claesson

Tillbaka till Europadomstolen

Tillbaka till Artiklar