Fransk tonårsflicka åtalad för stöld av sin mors checkhäfte
Av Ruby Harrold-Claesson, jur. kand.
Ruby Harrold-Claesson är som bekant ordf. i NKMR. |
Fallet har fått landsomfattande bevakning i franska nationella och regionala nyhetsmedia under veckan.
Upprinnelsen till historien är följande: Den 9 augusti åtalades en 14-årig fransiska
i Thionville (Moselle) sedan hon rymde hemifrån och förfalskat checkar. Flickan
polisanmäldes av sin egen mor.
Det hela började den 22 juni när flickan försvann från sitt hem med en
klasskamrat. När hon gav sig av tog hon sin mors checkhäfte och hennes
bankkort. Rymlingarna använde sig av betalningsmedlen vid flera tillfällen för
att finansiera sin utflykt. De tog tåget till Marseilles, tog in på hotell och
började leva det goda livet med shoppingrundor och besök hos hårfrisörskan.
Deras eskapad varade bara några dagar, men den kom att kosta ca 2500 Euros.
Detta är mycket mer än flickans mor, som arbetar som städerska och som dessutom
är ensamstående förälder, tjänar i månaden.
Tack vara de spår som de förfalskade checkarna lämnade, fick polisen snabbt
vetskap om var flickorna hade tagit vägen. Flickorna släpptes efter en natt i
häktet men de fick ett föreläggande att inställa sig hos domaren.
Ungdomsdomstolen kommer att behandla fallet någon gång i september. Det har
inte vidtagits någon åtgärd att placera barnen i fosterhem eller
uppfostringsanstalt, men initiativtagaren bor hos sin storasyster sedan hon
återvände till Moselle.
I strid mot lagens anda
Den franska lagstiftaren, trogen sina romerska traditioner att värna om
"familjesammanhållningen", har varit mycket återhållsam beträffande
brottspåföljder mot familjemedlemmar. Enligt doktrinen kan det inte förekomma
stöld mellan makar. Detta gäller också för nära anhöriga: föräldrar, barn och
makar. Styrkan i familjerelationerna var så viktiga att rättfärdiga förekomsten
av viss immunitet beträffande brott. Stöld förövad av maken, fadern eller
barnet kan fastställas, men man kunde alltid åberopa familjens immunitet för
att försäkra sig om att undvika en skandal genom ett åtal och rättegång som anses
"strida mot naturen". Sedan 1994 har lagen kommit att omfatta inte
enbart stöld utan också andra förseelser som bedrägeri, trolöshet mot huvudman
etc.
På vilka grunder kan domstolen i Thionville döma?
En lag som trädde i kraft i april 2006, avsedd att förstärka åtalbarhet och
avskräcka från hustrumisshandel gör ett undantag från principen om immunitet
inom familjen när stölden "drabbar objekt eller dokument som är viktiga i
offrets dagliga liv t ex id-handlingar (...) eller betalningsmedel". Denna
nya lag har gjort det möjligt att åtala flickan pga beloppet som hon stal och
moderns polisanmälan. Det kan mycket väl vara "i strid mot lagens
anda" eftersom lagen stiftades för att hindra en våldsam man från att
utöva makt på sin fru genom att stjäla hennes handlingar. Det är ju inte det
som detta fall handlar om. Men, om flickan hade stulit sin mors smycken, då
hade hon kunnat skydda sig bakom familjeimmuniteten.
I vilket fall som helst, modern kommer att finna sig i en besvärlig situation
när domstolen ska tillämpa lagen: som rättssökande och offer är i varje fall
ansvarig för det som hennes minderåriga dotter har gjort.
Det är mycket ovanligt att föräldrar polisanmäler sina barn. Normalt underlåter
föräldrar i Sverige att polisanmäla sina barn förutom i fall av grov misshandel
eller grovt överhängande fara. Men svensk nutidshistoria, sedan 1978, uppvisar
tusentals fall där barn har polisanmält sina föräldrar - senast fallet med den
sexåriga flickan i Gävle. I en del fall har föräldrar blivit dömda att betala
böter och/eller skadestånd eller blivit dömda till fängelse pga att de har
daskat sina barn när barnen har stulit i hemmet, i skolan, i varuhuset etc
eller pga att barnen har ljugit, varit respektlösa eller spottat eller sparkat
på dem eller misshandlat sina yngre syskon.
Visst lever vi i en galen värld.
Sexåring
ringde polis - ville straffa mamma
Av Annika Sohlander
Girl calls for police help over messy room
Berlin (Reuters)
Powered by AIS