Det känns som om socialen valt ut mig till offer
Av Torbjörn Karlgren
|
Eva Stendahl. Förtvivlad igen.
Vad säger man, vad gör man, vad skriver man?
Eva Stendahl fick ett barn den 30 oktober.
I förrgår tog samhället honom.
Det här skrivs med vånda.
Det skrivs med vånda för att det finns få saker som är svårare, värre, knöligare att hantera som journalist än sådana här saker.
Men va faan då?
Jag har noja över att skriva en artikel
Eva Stendahl har blivit av med ett barn. Igen.
"Annat förhållande"
I förrgår, onsdagen den 19 januari 2000, beslöt en politiker i socialnämnden på en tjänstemans rekommendation att Kristian Stendahl, född den 30 oktober 1999, skulle tvångsomhändertas, sannolikt med hjälp av den paragraf som har nummer 2 i Uagen om särskilda bestämmelser om vård av unga" och som lyder som följer:
"Vård skall beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas."
Denna risk fanns i förrgår, om än inte dessförinnan.
Vill prata
Denna dag hade Eva, Kristians mor, ett samtal med sin assistent på socialförvaltningen som vid detta samtal meddelade att "de" behövde komma över till Eva och pratade med henne i hennes lägenhet och när Eva då undrade vilka "de" var och vad saken gällde så fick hon inga besked.
"De" kom, "de" pratade med Eva genom brevlådan i dörren innan hon gav med sig och släppte in "dem", tre tjänstemän från socialförvaltningen och kontentan av detta besök blev att en socialtjänsteman stannade och två gick att hämta/ordna ett beslut om omhändertagande och när Eva försökte lämna sin lägenhet med sin ännu inte tre månader gamle son för att gå till kyrkan "där jag trodde jag skulle kunna vara skyddad och där polisen inte kan gå in" då förklarade den kvarvarande socialtjänstemannen att gick Eva så skulle det bli utan spädbarnet.
Så Eva stannade.
Eva är kvar än.
Det är inte Kristian som nu är omhändertagen.
Vad?
Nej, det har inte varit på tal tidigare.
Vadå?
Inga klagomål
Nej, det har inte kunnat riktas några klagomål mot Evas sätt att sköta sonen.
Men nu har hon och barnets far blivit osams, barnets far som hon inte bor ihop med och som inte har något med vårdnaden att göra, den ene har polisanmält den andre och vice versa och i kölvattnet av det slog socialen till.
- Det känns som om de bara väntat på en förevändning för att ta honom, säger Eva.
- Jag känner mig förföljd.
Förra våren omhändertogs hennes son Adrian efter att hon sökt kontakt med socialen. Det blev ett snabbt utredande, ett snabbt politikerbeslut om omhändertagande, två juridiska processer där två oeniga rätter beslutade att fastslå tvångsomhändertagandet av Adrian.
Det är han fortfarande.
- Och jag är lika förtvivlad än, säger Eva.
Nu är det Kristian
Nu är det Kristian det gäller.
Tre månader gammal nästa helg. Omhändertagen av samhället. Med tvång.
På grund av "misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande".
Vad det betyder i det här fallet?
Inte vet jag.
Inte Eva heller.
Men socialförvaltningen och socialnämndens politiker har ännu en gång ansett sig ha förmågan att fatta detta beslut på tjänstemans inrådan.
Igår satt jag någon timme med Eva Stendahl på denna tidnings redaktion.
- Jag känner mig som om de utsett mig till offer, sade hon.
Har hon fel?
Jo-anmälan och beslut i karlskogafallet
Hur sköter de sig inom socialen?
Powered by AIS