Samhällets styvbarn - Anja
vet hur det är att bo i fosterhem
Av
Petra Östgård
petra.ostgard@smt.se 0382-102 63
|
|
SÄVSJÖ
Anja E Tyni, numera Sävsjöbo, vet hur
det är att bo i fosterhem. Hon kom som krigsbarn från Finland tillsammans med
den två år yngre brodern.
Hemma hade
hon lovat att ta hand om brodern, men de splittrades redan på tågstationen i
Kalmar. Ingen ville ha Anja. Till slut förbarmade sig en Röda Kors-dam över henne, men efter ett halvår hade hon
tröttnat. Anja kom till en fosterfamilj på landsbygden i Småland.
– Då
började helvetet.
Hon utnyttjades som arbetskraft och misshandlades.
– Jag slängdes ner i källaren när jag sa ett finskt ord,
berättar hon.
Anja stannade hos familjen tills hon fyllde 18 år.
– Då blev jag bortkörd av släkten, berättar hon.
Tanken var ju att krigsbarnen skulle återvända till Finland. Så gjorde brodern. Hon vet inte varför hon blev kvar.
– Lärarna
såg mina blåmärken, men eftersom mina fosterföräldrar var bekanta till dem så
vågade de aldrig anmäla det.
Anja vet att de flesta finska krigsbarn fick det bra i
Sverige, det kom över 70 000.
– Men de 20 brevvänner som jag har, har haft det likadant
som jag, berättar hon.
Anja har
skrivit ner sina barndomsminnen i boken ”Finnungen”
som nu också dramatiserats av Mikael Niemi.
Kents bror
Bengt Sändh har skrivit boken ”Barnhemsungar”
Fd barnhems- och fosterhemsbarn har bildat en stödförening
Av Ruby Harrold-Claesson
Powered by AIS